M/S Storegut
| ||
 M/S Storegut i färjeläget i Mæl. | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Fartygsklass | tågfärja | |
| IMO-nummer | 8634431 | |
| Anropssignal | LIDX | |
| Ägare | Norsk Industriarbeidermuseum | |
| Registreringshamn | Skien | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | Glommen Mekaniske verksted | |
| Nybyggnadsnr. | 150 | |
| Sjösatt | 1956 | |
| Öde | museifartyg | |
| Tekniska data | ||
| Byggnadsmaterial | stål | |
| Längd | 82,1 m | |
| Bredd | 11,3 m | |
| Djupgående | 4,5 m | |
| Bruttodräktighet | 1 264 registerton | |
| Nettodräktighet | 379 registerton | |
| Maskin | 3 st MWM dieselmotorer | |
| Passagerare | 400 | |
| Fordon | 19 järnvägsvagnar | |
M/S Storegut är en K-märkt norsk tågfärja som trafikerade Tinnsjø i Tinns kommun i Telemark fylke i Norge till 1991 då Tinnosbanen lades ned.
Hon byggdes 1956 på Glommen Mekaniske Verksted och transporterades med järnväg till slipen i Tinnoset, där hon färdigställdes. Hon var då Nordeuropas största insjöfärja.[1]
Storegut beställdes av Norsk Hydro som ersättare för S/S Ammonia för transport av deras produkter från anläggningen i Rjukan med Rjukanbanan i samarbete med NSB.[1]
Hon transporterade 8 000–10 000 järnvägsvagnar med bland annat ammoniumnitrat, ammoniak och salpetersyra varje år samt passagerare. Passagerartrafiken lades ned 1986.[1]
Färjan kulturskyddades tillsammans med föregångaren Ammonia av Riksantikvaren år 2009 och ligger vid kaj i Mæl.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Storegut” (på norska). https://norsk-fartoyvern.no/fartoy/storegut/. Läst 7 juli 2023.
- ^ ”Storegut, Fartøy” (på norska). Kulturminnesøk. https://www.kulturminnesok.no/kart/?q=storegut&am-county=&lokenk=location&am-lok=&am-lokdating=&am-lokconservation=&am-enk=&am-enkdating=&am-enkconservation=&bm-county=&cp=1&bounds=59.72650096179368,9.026684761047363,59.724886423167135,9.027221202850342&zoom=18&id=f3f2a869-6290-11eb-9df2-005056bf3d73. Läst 6 juli 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör M/S Storegut.
