MBD

From Wikipedia
Jump to navigation Jump to search

MBD (Minimal Brain Dysfunction, ursprungligen Minimal Brain Damage) är en äldre diagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dess närmaste moderna motsvarighet är ADHD.

Diagnosen MBD infördes under 1930-[1] och 40-talen.[2] Inom DSM, en spridd amerikansk diagnosmanual, ersattes diagnosen med hyperkinetisk störning 1968, ADD år 1980 samt ADHD år 1987.

Bokstaven "D" stod ursprungligen för "damage", vilket efter beslut under en konferens i Oxford 1962 ändrades till "dysfunction".[3][4]

I Sverige fortsatte begreppet MBD användas under 1970-talet, men ersattes under 1980-talet alltmer med den av Christopher Gillberg utvecklade diagnosen DAMP. 1990 avskaffades MBD-diagnosen i Sverige.[5] Christopher Gillberg beskriver steget från MBD till DAMP i boken Clinical child neuropsychiatry från 1995.[6] Under senare år har begreppet DAMP alltmer kommit att ersättas av ADHD även i Sverige. Gillberg definierar numera DAMP som ADHD i kombinationen med medfödd motorisk klumpighet.

1992 strök Världshälsoorganisationen diagnosen MBD från sin sjukvårdsklassifikation.[7]

Se även[edit | edit source]

Litteraturhänvisning[edit | edit source]

  1. ^ Karl ROS Johnson (22 april 2007). ”Myths and Facts About ADD” (på engelska). Johnson Chiropractic Neurology & Nutrition. https://www.helpmychronicpain.com/blog/myths-and-facts-about-add. Läst 14 november 2019. 
  2. ^ Alaina L. Hollis (5 februari 2006). [https://epublications.regis.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1769&context=theses ”A Teacher 'S Guide to Understanding Attention Deficit Hyperactivity Disorder”] (på engelska). Regis University. sid. 6. https://epublications.regis.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1769&context=theses. Läst 14 november 2019. 
  3. ^ Susanne Lavén och Susanne Pelkonen (5 februari 2006). ”Pedagogiska konsekvenser av DAMP och ADHD”. Göteborgs universitet. sid. 14. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/587/1/VT06-2611-43.pdf. Läst 27 november 2019. 
  4. ^ Ola Danielsson, Katarina Sternudd (27 september 2016). ”ADHD”. Karolinska institutet. https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor. Läst 27 november 2019. 
  5. ^ Isabel Persson (23 maj 2003). ”DAMP och ADHD”. Linköpings universitet. sid. 9. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:19079/FULLTEXT01.pdf. Läst 14 november 2019. 
  6. ^ Christopher Gillberg, Clinical child neuropsychiatry, Chapter 8: Deficits in attention, motor control and perception, and other syndromes attributed to minimal brain dysfunction, sidorna 138–172, Cambridge University Press, Cambridge (1995). ISBN 0-521-43388-6.
  7. ^ Jennifer Barker, Beatrice Gunnarsson (5 februari 2005). ”En skola för alla”. Malmö högskola. sid. 9. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/2054/examensarbete.pdf?sequence=1. Läst 14 november 2019.