Magnus Birgersson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om den svenske prinsen Magnus Birgersson. För den svenske kungen 1275–1290, se Magnus Ladulås. För den svenske musikern, se Magnus Birgersson (musiker).
Hertig Magnus
Titlar
Tidsperiod 1304-1319
Personfakta
Personnamn Magnus Birgersson
Född september 1300
Stockholms borg
Åtalad Delaktighet i Nyköpings gästabud
Dom/straff Dömd till avrättning
Död 27 oktober 1320
Helgeandsholmen i Stockholm
Dödsorsak avrättning genom halshuggning
Begravd Riddarholmskyrkan
Frälse/adelsätt Bjälboätten
Far kung Birger Magnusson
Mor Märta av Danmark
Familj före gifte
Partner okänd kvinna
Barn möjligen Katarina Magnusdotter

Magnus Birgersson, född på Stockholms slott[1] i september 1300, död i Stockholm 27 oktober 1320, var en svensk prins och tronarvinge. Han var son till kung Birger och drottning Märta.

Magnus Birgersson avrättades genom halshuggning på Helgeandsholmen i Stockholm till följd av Nyköpings gästabud och rivaliteten om den svenska tronen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Magnus Birgersson föddes 1300 på Stockholms slott som förste son till kung Birger och drottning Märta.

Magnus utsågs till sin fars utvalde tronarvinge 1304. Efter Håtunaleken 1306 fördes Magnus i säkerhet till morbrodern kung Erik Menved i Danmark. Efter Nyköpings gästabud 1317 återvände Magnus till Sverige men tillfångatogs 1318 av anhängarna till hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson. Kung Birger lyckades dock fly.

Magnus berövades sitt arv 1319 då hertig Eriks son, Magnus Eriksson, valdes till kung. Den 27 oktober 1320 avrättades Magnus Birgersson genom halshuggning på Helgeandsholmen i Stockholm och begravdes i Riddarholmskyrkan.

Prins Magnus förblev ogift fram till sin avrättning. Dock har kammarmästare Ingemar Ragvaldssons maka Katarina Magnusdotter pekats ut som hans dotter.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ stockholmgamlastan.se: Tre Kronor – Renässansslottet
  2. ^ Den f d huvudredaktören för Svenskt Diplomatarium Jan Liedgren har påvisat att genom två brev 28/6 1347 och 7/5 1348 erhöll Ingemar Ragvaldsson och hans (dåvarande) hustru Katarina Magnusdotter samt deras arvingar av kung Magnus Eriksson gårdar i Österplana och Västerplana samt HönsäterKinnekulle, vilka denne ärvt efter sin far hertig Erik. Ingemar Ragvaldssons hustru Katarina Magnusdotter kallas i brevet 28/6 1347 för konungens släkting (consanguinea nostra), vilket enligt Liedgren kan tolkas så, att hon var dotter till kung Birger Magnussons son Magnus, som avrättades 1320.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]