Maja Kjellin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ester Maria "Maja" Kjellin, född Jansson 4 februari 1898 i Örebro, död 13 december 1971 i Göteborg, var en svensk läkare och stadshistoriker. Hon var dotter till fabrikör Hjalmar Jansson och Julia, född Lundbäck. Gift 1924 med läkaren Gösta Kjellin. Barn: Anders, Bror, Kerstin och Birgit. Kjellin anses vara en av Göteborgs främsta skildrare av stadens äldre historia.

Maja Kjellin blev student i Stockholm 1917, medicine kandidat där 1920, medicine licentiat i Lund 1928 samt filosofie licentiat vid Göteborgs högskola 1948. Hon verkade som läkare på olika platser och till sist i Lidköping, där hon bland annat blev chef för en av de fyra första barnavårdsbyråerna i landet. Flytten gick i mitten av 1940-talet till Göteborg, där Kjellin 1948 blev filosofie licentiat i konsthistoria och konstteori på avhandlingen A. W. Edelsvärds insats i Göteborgs byggnadshistoria[1].

Den 18 mars 2004 beslutade Kulturnämnden i Göteborgs Stad, att namnge en gångväg i Nya Allén till "Maja Kjellins Gångväg".[2][3]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs Börs- och Festivitetsbyggnad 1849-1949, Göteborg 1949
  • Göteborg genom tre sekler, Stockholm 1950
  • Geigerfeltska villan vid Arkitektgatan, Göteborg 1952
  • Göteborg - staden och folket, Göteborg 1952
  • Ett handelspalats i 1700-talets Göteborg, Göteborg 1954
  • Kvarteret Bokhållaren i Göteborg, Göteborg 1955
  • Kvarteret Frimuraren i Göteborg, Göteborg 1959
  • Odd Fellows ordensbyggnad i Göteborg, Göteborg 1959
  • Hagakyrkan 1859-1959, Göteborg 1959
  • Vid Avenyen, Göteborg 1960
  • Kopparmärra, Göteborg 1963
  • Försäljningsmagasinet i Göteborg 1864-1964, Göteborg 1964
  • Kvarteret Kommerserådet i Göteborg, Göteborg 1965
  • Kvarteret Alströmer i Göteborg : Dess historia fram till våra dagar, Göteborg 1966
  • Ett kvarter på Stampen, Göteborg 1967
  • Wernerska villan - historia och ägare, Göteborg 1968
  • Föreningsgatan i Göteborg, Göteborg 1968
  • G-P huset på Stampen, Göteborg 1970
  • Haga i Göteborg, Göteborg 1971
  • Engelska kvarteret i Göteborg, Göteborg 1972

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nilsson, Ingemar (1996). Göteborgs universitet 1891–1995: data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Ämnesförteckningar : humaniora, konstnärliga ämnen, samhällsvetenskaper, matematik och naturvetenskaper. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. sid. 299. Libris 7774915. ISBN 91-88768-09-0 
  2. ^ Göteborgs Stad, Kulturnämndens protokoll 2004-03-18, §43.
  3. ^ Maja Kjellin, Vårt Göteborg, 2004-04-14.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 135-136. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]