Malin Ruths

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Malin Ruths, även kallad Ruthz, född 1591, död på SötångenTjörn den 1 januari 1672, var en svensk klok gumma. Hon var ett offer för häxprocesserna i Bohuslän under Det stora oväsendet 1668–76.

Malin Ruths var änka och verksam som en så kallad klok gumma. Hon tillhörde de åtalade i häxprocessen i Bohuslän. Häxprocesserna i Bohuslän var extra grymma, eftersom detta tidigare danska landskap fortfarande hade kvar den danska lagen om häxeri, som tillät tortyr av misstänkta, något som den svenska formellt sett inte gjorde. Vattenprovet tillämpades inte vid denna tidpunkt i Sverige, men var fortfarande i bruk i Bohuslän.

Malin Ruths anklagades för att ha dragit sillen från land med hjälp av magi genom att sätta ned "kopparhästar i vattnet för dem". Detta betraktades som ett brott mot näringslivet, och hon belades med bojor i fängelset. En annan av åtalspunkterna var hennes utövande av läkekonsten. Efter att ha nekat till anklagelsen om häxeri dömdes hon att genomgå vattenprovet, där hon flöt på vattnet precis som alla andra som utsattes för detta prov. Hon fortsatte att neka och sade att hon hade flutit på vattnet på grund av sin fetma, "Och så skulle allt folket i hela staden på samma sätt flyta på vattnet, där de till ett sådant prov ställdes". Vad gällde anklagelsen om hennes läkekonst tvivlade hon på att någon kunde ha orsak att beklaga sig "emedan hon haver gjort hundrade människor god och ingen ont".

Häxkommissionen beslöt nu att använda tortyr för att få henne att bekänna. Hur hårt hon än torterades ropade hon ändå: "Att hon är Guds barn, kan intet bekänna eller ljuga på sig själv". Även prästen uppmanade henne förgäves att bekänna: "Hon blev ock på tillbörligt sätt hotad och tvingad till sanningens bekännelse, dock sådant allt förgäves".

Ett år senare meddelade rådhusrätten i Marstrand den inte orkade befatta sig med henne längre. Rätten hade prövat tvång, tortyr och andra medel "Men nu är hon orörlig, alldeles döv, litet eller inte ser och fullkomligt uti barndomen fallenm, så att henne inte står varken på ett eller annat sätt att uträtta". I november 1671 dömde Göta Hovrätt henne att halshuggas och brännas. Avrättningen verkställdes den 1 januari 1672 tillsammans med sju andra på SötångenTjörn.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Alf Åberg, Häxorna. De stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676, Esselte studium. (1989)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]