Häxprocesserna på Tjörn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tjörn

Häxprocesserna på Tjörn under Det stora oväsendet ägde rum 1669-1672, vilket var samtida med Häxprocesserna under Det stora oväsendet i resten av Sverige, men var egentligen frikopplade från dem, och följde här ett annat mönster än resten av Sverige, både sett till hur och varför personer anklagades för trolldom och hur rättegångarna gick till.[1] Bohuslän, som Tjörn tillhör, var danskt fram till 1658, och man följde därför dansk trolldomslag.

Samhället under häxprocesserna[redigera | redigera wikitext]

Rönnäng, södra Tjörn.

Göran Malmstedt som skrivit boken "Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672" påpekar att de stora häxprocesserna sammanföll med olika samhällsförändringar – ekonomiska, demografiska och religiösa.[2] Det är en poäng som även Silvia Federici gör i sin bok "Caliban and the Witch", som kopplar samman häxprocesser med ekonomiska och politiska samhällsförändringar i övergången till kapitalistiskt produktionssätt.[3]

1600-talet var en orolig tid i Bohusläns historia, som var krigshärjat och präglat av geografiska konflikter. I och med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt. Vid övergången skedde en stark reglering av handeln, som nu koncentrerades till Göteborg. När Bohuslän blev svenskt gynnade det generellt stadsbefolkningen och missgynnade landsortsbefolkningen. För invånarna på Tjörn och kringliggande öar innebar det svält, fattigdom och befolkningsminskning.[4][5][6]

Tjörn.

1666 finns att läsa om allmogen på Tjörn, när man skrev en besvärsskrivelse (upplysande om missförhållanden) till riksdagen:

"Desslijkes begiära och allmogen underdånigat, att när så hendher nogen uthfattigh bondde som sitter for gårdz: bruk, och förmedelst stoor armod och fattigdomb skuld, icke förmår tillfyllest at betahle dee extra ordinarie hielper, uthen medh noget theraf kunde resterra och jnnestå, att den eller dee, anten han är skatte- eller cronebonde måtte tillåttas at gifua sig an på häradtztingen och derom sin armod och fattigdomb taga tingzwittne, och sedan när samma tingzwittne af Gouverneuren ähr gillat oeh godt kiänt, den förarmade då dereffter uthi cronones rekninger måtte blifua till afkortningh förd, hluilcket också alltid uthi dee danskis tijdh, hafir warit brukeliget."[5]

Sillfiskeriet har varit avgörande för Tjörns näringsliv.[7] Sillen, runtom i Öresund, Skagerack och Kattegatt, var bland de mest värdefulla varorna i den hanseatiska handeln under den framväxande handelskapitalismen.[8] En av de åtta stora sillperioderna var mellan åren 1660 och 1680, under samma period som de mest koncentrerade häxprocesserna pågick. Fiskenäringen med sina många skutor och sjömän bidrog till de sägner som uppkom på Tjörn. Det var berättelser som kretsade kring havet, sjöjungfrur, olyckor, oväder, djävulen, häxor och trolldom.

Under 1600-talet blandades folktro med gammelkyrklig kristendom på Tjörn. Ön präglades senare även av inomkyrkliga väckelserörelser som Pingströrelsen, Evangelistiska Fosterlandsstiftelsen (EFS) och i viss mån den stränga och dogmatiska schartauanismen.[6] 1608 blev Moseböckerna appendix till Sveriges rikes lag (Kristofers landslag), bibelversen "En trollkona ska du inte låta leva" (Andra Mosebok 22:18) var den enda lagtext som domstolen hade till grund under häxprocesserna.

Häxprocessernas karaktär[redigera | redigera wikitext]

Den första trolldomskommissionen på Tjörn sammanträdde 22 september 1669. Den leddes av häradshövdingen över Orust och Tjörn, Peter Drachman/Dragman/Drakman.[9][10] Befallningsman Anders Larsson samt två länsmän och den lokala nämnden hjälpte till.[2]

Trolldomsanklagelserna på Tjörn kretsade kring tre teman: förgöring, läkekonst och reproduktion. Förgöringen handlade främst om att hindra Tjörns huvudsakliga produktion (fiskenäringen). Personer anklagades som exempel för att ha förstört fisket, skutor eller tillgången på sill. De anklagades även för att ha använt magi och till exempel förvandlas till djur. I trolldomskommissioner går att läsa att Malin Ruths anklagades för att ha tagit formen av en svart katt, Malin på Härön en korp, Per Larsson en kråka, Börta Crämars en skata, Gertrud Corporals en kaja, Per Matsson en ärla.[11] Slutligen anklagades de för att hindra reproduktionen, Anna i Holta anklagades för att ha gjort en man impotent.[2]

Karta över Tjörn, 1806.

Eftersom Bohuslän tillhörde Danmark fram till 1658 efterföljdes dansk trolldomslag. Häxprocesserna på Tjörn innebar därför att rätten använde sig av vattenprov och svår tortyr. I ett vattenprov var det vanligt att den anklagades händer och fötter bands korsvis över bröstet, för att sedan kastas i havet. Om den anklagade flöt ansågs detta bero på djävulspakt, medan en oskyldig förväntades sjunka. Alla som genomgick vattenprov flöt.[2] I Bohuslän anklagades minst 49 personer, minst 28 personer avrättades och ytterligare 9 kvinnor avled i fängelse under tortyr och förhör.[1] Andra källor menar att runt 40 personer avrättades.[12] I trolldomskommissioner och personregister till dessa går att läsa om alla inblandade.[13]

Till skillnad från häxprocesser på andra platser i Sverige angav inte barn, så kallade visgossar, vuxna. På Tjörn angav vuxna varandra, ofta flera samtidigt. Majoriteten av de anklagade var kvinnor, ofta äldre änkor. Flera levde utanför tidens normer, till exempel levde ensamma som ogifta och självförsörjande. Åsa Bergenheim som skrivit boken "Den liderliga häxan" skriver om kvinnans status i 1600-talets Sverige. Centralt var ära och dygd, vilket var kopplat till könsnormer för kvinnor och män. Åsa Bergenheim skriver: "Ensamstående kvinnor kunde genom sin blotta existens falla offer för skvaller och beskyllningar som ifrågasatte deras dygd och ärbarhet. Besvärliga, sturska och dominanta kvinnor likaså."[14]

Det var också kvinnor som hade kunskap om naturen, läkekonst och folkmedicin, vilket tolkades som trolldom och Satans påfund.[15] Detta levnads- och kunskapsmönster bland anklagade kvinnor, och i vissa fall män, återfinns runtom i världen under häxprocesser.[3]

Det finns många likheter mellan häxprocesserna på Tjörn och häxprocesserna i Malmö hundra år tidigare, både sett till den hanseatiska handeln med sill, tematiken kring de trolldomsanklagade och att båda platserna tillhörde Danmark. Även i Malmö anklagades kvinnor för att ha dragit sillen från land och förstört vinden, genom blåst eller stiltje, för skepp.[16]

Kända platser[redigera | redigera wikitext]

Avrättningsplats på Sötången[redigera | redigera wikitext]

Bränneberget. Sötången i Myggenäs, Tjörn.
Bränneberget, Sötången, april 2021.

Sötången ligger i Myggenäs, och heter idag Sjötången. Berget var avrättningsplats för minst åtta personer, och kallades i folkmun för Bränneberget (Brännebärt på Tjörby-dialekt). Berget ligger nära Brattvägen och Trollyckan (tidigare kallat Brännebergsbacken). Den förmodade platsen har koordinaterna 58°03'01.2"N 11°45'14.1”E, 58.050336, 11.753928. Platsen är inte uppmärkt och saknar minnessten.[17]

Brattön[redigera | redigera wikitext]

Brattön, utanför Tjörn.

Brattön är en ö i Hakefjorden utanför Tjörn, som är synlig från södra kusten. Högsta punkten på Brattön kallas Blåkullen. Brattön sträcker sig 131 meter över havet, och utpekades som Blåkulla under häxprocesserna. Hit åkte, enligt folktron, trollpackor och häxor för häxsabbat. Ett fyrtiotal personer erkände under häxprocesserna kring Tjörn och Bohuslän att de hade besökt Brattön. Brattön, Bratøen, nämns tidigt i olika skrifter som Blåkullen och Blåen, bland annat av reformationens förkämpe i Norden, biskop Jens Nilssøn 1574.[12]

Myterna om Brattön som ett Blåkulla dit häxor (kvinnor) åkte kring påsk var livliga långt in på 1900-talet.

Karlstens fästning på Marstrand[redigera | redigera wikitext]

Marstrand och Karlstens fästning 1677.

Karlstens fästning på Marstrand byggdes 1658 i samband med att Bohuslän blivit svenskt. Fästningen är synlig från södra Tjörn och fungerade som försvarsfästning och fängelse. Här satt många av de som anklagats för trolldom, däribland Malin på Härön som avled under tortyr i fästningen 1669.

Kända fall[redigera | redigera wikitext]

Karta över Härön, 1843. På bild syns gården där Malin tros ha bott.

Malin på Härön[redigera | redigera wikitext]

Malin på Härön, död 1669. Malin på Härön anklagades för häxeri, då hon påstods genom oväder ha gjort att Thomas Anderssons (död 1671) fiskeskuta förliste utanför Möllesund. Malin omnämns i skattelängder, och tros ha bott på Härön 1660-1669. Hon var hustru till Madts, deras son hette Per Madtson. Malin angav många andra kvinnor då hon torterades under förhör, däribland Helga i Pilanna. Malins son Per Mathsson angavs av Börta Crämars och avrättades 1672. Malin avled 1669 på Marstrands fästning under förhör med tortyr. Malin har gett namn åt en kulle och en myr på Härön som kallas "Målsekolln" (Malins kulle) och "Mâlsemyra" (Malins myr).

Malin Ruths[redigera | redigera wikitext]

Malin Ruths, född 1591, död 27 januari 1672. Malin Ruths blev utpekad som trollpacka av Ragnille Jens Swensis. Hon var tidigare gift med Niels Ruths. Hon anklagades för att ha "dragit sillen från land" med hjälp av magi genom att sätta ned "kopparhästar i vattnet", vilket var ett brott mot näringslivet. Hon anklagades även för utövande av läkekonst. Malin Ruths nekade genom hela rättsprocessen när hon genomgick vattenprov och därtill torterades mycket svårt. Om anklagelserna kring läkekonsten sa hon att hon ”haver gjort hundrade människor god och ingen ont”. Malin Ruths avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Helga i Pilanna[redigera | redigera wikitext]

Stenkyrka kyrka, Tjörn.
Pilane gravfält, Tjörn.

Helga i Pilanna, död 27 januari 1672. Helga i Pilanna (idag Pilane) var en svensk landbonde och fiskare som blev angiven för häxeri av Malin på Härön. Helga tillhörde Klövedals socken, och hade efter sin makes död fortsatt ta hand om den gemensamma gården. Kvinnorna hade arvsrätt, men inte rätt att förvalta egendomen enligt lag.[18] Hon var fiskare, även det en verksamhet hon tagit över från den bortgångne maken, och ansågs ha misstänkt god fiskelycka. Helga bar även byxor, vilket för tiden var mycket ovanligt för kvinnor, något som kom att anges som bevis för att hon var häxa under rättegången. Malin anklagades även för att ha tillhandahållit smärtstillande läkemedel till kvinnor vid förlossning, samt att ha haft ihjäl sitt eget barn. Helga i Pilanna erkände efter tortyr att hon ridit på en fölunge till Satan i Stenkyrka socken. Helga genomgick vattenprov, i trolldomskommissionen står att läsa "I lika måtto flöt ock Helga i Pilanna som en Gås". Helga i Pilanna avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Anna i Holta[redigera | redigera wikitext]

I juni 1669 anklagade Sören Murmästare Anna i Holta för trolldom och påstods ha gjort honom impotent. 10 juni 1669 hölls möte i rådhuset, då hade fler skriftliga anklagelser inkommit. Signe Larsdotter anklagade Anna för att ha gjort hennes dotter sjuk. Bengdta Lars Spelemand anklagade Anna för att ha dödat hennes make. Kirstin Anders Mölners anklagade Anna för att dödat hennes make Anders Mölner. Malin i Lunden anklagade Anna för att ha utsatt hennes hus för olyckor. Anna genomgick svåra förhör och tre vattenprov 22 juni 1669, och angav då Ragnille Jens Swenses. Anna hängde sig i fängelset 4 juli 1669.[11]

Ragnille Jens Swenses[redigera | redigera wikitext]

Ragnille Jens Swenses blev utpekad av Anna i Holta. Ragnille genomgick vattenprov 7 juli 1669 och angav då Malin Ruths, Ragnille Thomesens och Kirstin Swenses. Ragnille sa att Malin Ruths var mästaren, "Malin Ruthz haver varit en trolldiefuell så länge världen har stått." Senare angav hon även Ingeborg Slakters och hennes dotter Malin, Kiell Arneses kvinna, Margaret Swen Snickers, Malin i Wijken i Kongelf och Ingri Jydes, och tog tillbaka sin anklagelse om Kirstin Swenses och Ragnille Thomesens. Ragnille Jens Swenses hade smeknamnet "Glanan" och avrättades 1670.[11]

Pär Madzen[redigera | redigera wikitext]

Pär Madzen, död 27 januari 1672. Pär blev anklagad för att vara trollkarl och avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Rangelle[redigera | redigera wikitext]

Ragnelle från Lösbo, död 27 januari 1672. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Kjerstin Swen Sneckers[redigera | redigera wikitext]

Kjerstin Swen Sneckers, död 27 januari 1672. Ogift kvinna, dotter till Swen Snickers. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Kirstin Swensdotter[redigera | redigera wikitext]

Kirstin var ogift, och dotter till Sven Snickers. Anklagades för trolldom, genomgick vattenprov 27 juni 1672. Avrättades genom bålbränning 1672.[12]

Ingeborg Slakters[redigera | redigera wikitext]

Anklagades för trolldom, genomgick vattenprov 27 juni 1672. Ingeborg avled i häktet 1672.[12]

Börta Cornelius[redigera | redigera wikitext]

Börta Cornuelius, död 27 januari 1672. Bodde på Kärringön. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Ingri Jutes[redigera | redigera wikitext]

Ingri Jutes, död 27 januari 1672. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Börta Pärs[redigera | redigera wikitext]

Börta Pärs, död 27 januari 1672. Bodde i Mollösund. Genomgick vattenprov. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 januari 1672 på Sötången tillsammans med sju andra.[11]

Börta Per Holländers[redigera | redigera wikitext]

Född ca 1592, bodde på Kärringön. Anklagades för trolldom, genomgick vattenprov.[12]

Ragnille Thomesens[redigera | redigera wikitext]

Ragnille Thomesens bodde på Marstrand och angavs av Ragnille Jens Swenses.[11]

Börta Peders[redigera | redigera wikitext]

Bodde i Mollösund, avrättades genom bålbränning.

Karin Klockers[redigera | redigera wikitext]

Anklagades för trolldom 1669. Var i tjugoårsåldern. Torterades svårt. Avled 1671.[12]

Börta Crämars[redigera | redigera wikitext]

Börta Crämars, född ca 1589, död 1669. Bodde i Mollösund. Änkan Börta Crämars angavs 1669 av Malin på Härön. Börta erkände sig skyldig till häxeri och pekade ut fem medskyldiga. Börta Crämars avled i fängelset 2 december 1669.[2]

Per Larsson[redigera | redigera wikitext]

Per Larsson, född ca 1610, var en fiskare i Mollösund som angavs av både Malin på Härön och Börta Crämars. Per Larsson anklagades för trolldom, då en kvinna förblev ogift efter att Per sagt att så skulle ske. Genomgick vattenprov. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 april 1670.[2]

Anna Persdotter[redigera | redigera wikitext]

Anna Persdotter var dotter till Per Larsson, angavs av Börta Crämars. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 april 1670.[2]

Gertrud Corporals[redigera | redigera wikitext]

Gertrud Corporals, född ca 1609, död 1670. Gertrud Coroprals var en änka som bodde i Möllesund och som angavs 1669 av Börta Crämars. Genomgick vattenprov. Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 april 1670.[2]

Per Matsson[redigera | redigera wikitext]

Per Matsson bodde i Möllesund och angavs 1669 av Börta Crämars. Per var son till Malin på Härön. Per Matsson dömdes till döden av den tredje trolldomskommissionen 1671, och avrättades 1672.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Var inträffade trolldomsprocesser?”. Trolldomsprocesser. https://trolldomsprocesser.se/var/. Läst 4 april 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g h i] Malmstedt, Göran (2018). Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672. 
  3. ^ [a b] Federici, Silvia (2004). Caliban and the Witch: Women, the Body and Primitive Accumulation 
  4. ^ ”Avkortningslängder för Orust och Tjörn för åren 1719-1736”. www.morlanda.se. https://www.morlanda.se/dom/avkort.htm. Läst 5 april 2021. 
  5. ^ [a b] ”Dokument om Orust i Riksarkivet”. morlanda.se. https://morlanda.se/orust.htm#riks. Läst 5 april 2021. 
  6. ^ [a b] Johan Karlsson (2009). Biblioteken på Tjörn: Biblioteksverksamheten på Tjörn under två tidsperioder. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1311241/FULLTEXT01.pdf. 
  7. ^ ”Historia - Bohuslän. Den stora sillperioden mellan 1748-1808”. Klädesholmen. https://kladesholmen.se/historia/. Läst 4 april 2021. 
  8. ^ Dillard, Dudley (1969). Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia. sid. 26 
  9. ^ ”Orust och Tjörns dombok”. www.morlanda.se. https://www.morlanda.se/dom/dom.htm. Läst 5 april 2021. 
  10. ^ ”Örnvinges kommision på Marstrand 1666”. www.morlanda.se. https://www.morlanda.se/dom/pom.htm. Läst 5 april 2021. 
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Gripenklous trolldomskommision på Orust & Tjörn 1669-1672”. www.morlanda.se. https://www.morlanda.se/dom/grip.htm. Läst 4 april 2021. 
  12. ^ [a b c d e f] Larsson, Ruth (1975). En trollkona skall du icke låta leva: en berättelse från dom bohuslänska häxprocessernas tid 
  13. ^ ”Trolldomsprocesserna i Marstrand 16690608”. www.morlanda.se. https://www.morlanda.se/dom/pers.htm. Läst 5 april 2021. 
  14. ^ Bergenheim, Åsa (2020). Den liderliga häxan : häxhammaren och de svenska häxprocesserna. sid. 48 
  15. ^ Ankarloo, Bengt (2007). Satans raseri: En sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet i Sverige och omgivande länder 
  16. ^ Liv Helen Willumsen (2019). ”Trolldom mot kongens ship 1589 og transnasjonal overforing av idéer”. Historisk tidsskrift. http://www.livhelenewillumsen.no/res/Artikkel%20Historisk%20Tidsskrift%20Danmark.pdf. 
  17. ^ ”Om häxprocesserna”. Tjörnbo. 25 september 2015. https://tjornbo.se/historier-och-sagner/om-haxprocesserna/. Läst 4 april 2021. 
  18. ^ Bergenheim, Åsa (2020). Den liderliga häxan : häxhammaren och de svenska häxprocesserna. sid. 43