Mangrovesnok
| Mangrovesnok Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(2).JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Underordning | Ormar Serpentes |
| Familj | Snokar Colubridae |
| Släkte | Boiga |
| Art | Mangrovesnok B. dendrophila |
| Vetenskapligt namn | |
| § Boiga dendrophila | |
| Auktor | Boie, 1827 |
.JPG) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Mangrovesnok (Boiga dendrophila) är en bakgifttandad orm från Sydostasien som tillhör familjen snokar. Den blir upp till 2,3 meter lång och är svart med gula teckningar.[2]
Utbredning och underarter
[redigera | redigera wikitext]Utbredningsområdet sträcker sig från södra Myanmar, Thailand och Kambodja till Sydostasiens öar fram till Filippinerna och Sulawesi. Ormen lever i låglandet och i kulliga regioner upp till 600 meter över havet.[1]
Det finns nio underarter av mangrovesnok:
- Boiga dendrophila annectens - Borneo.
- Boiga dendrophila dendrophila - Java, Borneo.
- Boiga dendrophila divergens - Filippinerna, öarna Luzon och Polillo.
- Boiga dendrophila gemmicincta - Sulawesi.
- Boiga dendrophila latifasciata - Filippinerna, ön Mindanao.
- Boiga dendrophila levitoni - Filippinerna, ön Panay och troligen andra öar i regionen västra Visayas.
- Boiga dendrophila melanota - Malackahalvön, Singapore, Sumatra.
- Boiga dendrophila multicincta - Filippinerna, öarna Balabac och Palawan.
- Boiga dendrophila occidentalis - Sumatra och några mindre öar utanför Sumatras västkust, Batu, Nias och Pulau Babi.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Mangrovesnoken lever i fuktiga tropiska regnskogar och i mangroveområden. Den är främst nattaktiv och håller under dagen till uppe i träden eller i buskar, där den skyddas av det täta lövverket och gömmer sig i trädens håligheter.[1] Ofta finns den nära floder och den kan simma bra.
Exemplar som känner sig hotade öppnar sidan gula läppar.[2]
Dess föda består av fåglar och deras ägg, små däggdjur, reptiler och groddjur.[2] Ormen dödar byten med sitt bett och genom kvävning.
Parningen sker från maj till juni. Honan lägger 4-15 ägg[1] som kläcks efter 100-120 dagar.
Bevarandestatus
[redigera | redigera wikitext]Lokala populationer hotas av landskapsförändringar. Några exemplar fångas och hölls som terrariedjur. Hela populationen bedöms som stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Grismer, L., Chan-Ard, T., Demegillo, A., Diesmos, A.C., Gaulke, M., Iskandar, D. & Stubbs, A. 2019 Boiga dendrophila . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 mars 2024.
- ^ [a b c] Mattison, Chris (2014). ”Mangrove snake” (på engelska). Nature Guide Snakes and Other Reptiles and Amphibians. Dorling Kindersley. sid. 52−53
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör mangrovesnok.
|