Hoppa till innehållet

Margarete Schütte-Lihotzky

Från Wikipedia
Margarete Schütte-Lihotzky
Född23 januari 1897[1][2][3]
Wien[4]
Död18 januari 2000[5][2][3] (102 år)
Wien[4]
BegravdZentralfriedhof Wien[6]
Medborgare iÖsterrike[7] och Tyskland
Utbildad vidWiens Kunstgewerbeschule, [8]
SysselsättningArkitekt[9][10], formgivare
Politiskt parti
Österrikes kommunistiska parti
MakeWilhelm Schütte
Utmärkelser
Wiens pris för arkitektur (1980)
Hedersdoktor vid Technische Universität Graz (1989)[8]
Hedersdoktor vid Münchens tekniska universitet (1992)[8]
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1992)
Hedersdoktor vid Technische Universität Berlin (1993)[8]
Hedersdoktor vid Technische Universität Wien (1994)[8]
Hedersdoktor vid Innsbrucks universitet (1997)[8]
Storofficer i guld av Österrikiska republikens förtjänstorden
Wiens hedersring
Redigera Wikidata
Frankfurter Küche från 1926

Margarete Schütte-Lihotzky, född Lihotzky 23 januari 1897 i Wien, död där 18 januari 2000, var Österrikes första kvinnliga arkitekt. Hon var den första kvinnan som gick ut arkitektutbildningen i Österrike och blev känd som skaparen av Frankfurterköket.

Margarete Lihotzky kom från en borgerlig familj i Wien. Hennes far Erwin Lihotzky var statlig tjänsteman och förespråkade införandet av republik 1918. Henne mor Julie, född Bode, var släkt med Wilhelm von Bode. Hennes farfar Gustav Lihotzky var borgmästare i Czernowitz i Bukowina.

Margarete Lihotzky var den första kvinnliga kursdeltagaren vid Wiens Kunstgewerbeschule, idag Universität für angewandte Kunst Wien, där bland andra Oskar Kokoschka undervisade. Att en kvinna skulle bli arkitekt var högst ovanligt och långt senare berättade Schütte-Lihotzky att inte ens hon själv 1916 trodde att en kvinna någonsin skulle kunna få uppdraget att rita en byggnad.[specificera källa]

Hon fick sina tidiga uppdrag som medarbetare till arkitekten Adolf Loos; det gällde att projektera bostadshus för krigsveteraner från första världskriget. Hon var som enda kvinna bland de arkitekter som ritade husen i Werkbundsiedlung i Wien 1930–1932. Hon kom till stadsbyggnadsnämnden i Frankfurt am Main 1926 där hon specialiserade sig på gestaltningen av kök, vilket sedermera skulle kallas Frankfurter Küche (Frankfurterköket). Hon fick inspiration till detta kompakta bostadskök genom studier av restaurangkök i järnvägståg. Hennes kök producerades i tre versioner och tillverkades i cirka 10 000 exemplar. Frankfurter Küche anses som förebild för det moderna köket och var även inspirationskälla för den första svenska köksstandarden från 1940-talet. På stadsbyggnadsnämnden i Frankfurt träffade hon även sin blivande man arkitekten Wilhelm Schütte (1900–1968). Hon och maken följde Ernst May till Moskva i den så kallade Ernst May-brigaden. På hans arkitektkontor där planerade de bland annat staden Martursk och ett flertal andra nya ryska industriorter.

Hon blev medlem av det österrikiska kommunistiska partiet KPÖ 1939. Den 22 januari 1941 greps hon av Gestapo för landsförräderi tillsammans med några kamrater, av vilka de flesta avrättades 1943. Hon själv dömdes till 15 års tukthus i Aichbach, Bayern, där hon den 29 april 1945 befriades av amerikanska trupper.

Mycket sent blev hennes arbeten i Österrike allmänt erkända. 1980 fick hon Architektur-Preis der Stadt Wien och 1985 publicerade hon sina memoarer Erinnerungen aus dem Widerstand (Minnen från motståndet). På grund av sina insatser för det moderna köket fick Margarete Schütte-Lihotzky 1989 Ikea Foundations Ikea-pris. I samband med en ceremoni till hennes 100-årsdag 1997 menade hon: “Jag hade så gärna gestaltat ett hus för en rik man”. Hon avled efter komplikationer av influensa fem dagar före sin 103-årsdag.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyska Wikipedia.
  1. ^ Margarete Schütte-Lihotzky, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 235177, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67w9c2t, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Frankfurter Personenlexikon, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Anna Gadzinski, KALLIOPE Austria : Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 68, ISBN 978-3-9503655-5-9, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 235177, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.friedhoefewien.at .[källa från Wikidata]
  7. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 36721, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] Architektenlexikon Wien 1770 - 1945, Architektenlexikon Wien 1770 - 1945 ID: 580.[källa från Wikidata]
  9. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 140954, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]