Marginalskatt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Marginalskatt är, namnet till trots, inte en form av skatt utan ett mått på hur mycket en inkomsttagares skatt ändras om inkomsten ökas eller minskas med ett belopp. Om en inkomsttagare tjänar 30 000 kronor före skatt och får ut 21 000 kronor efter skatt betalar inkomsttagaren 9 000 kronor eller 30% skatt totalt. Om inkomsttagaren sedan får en lönehöjning före skatt på 100 kronor till 30 100 kronor och då måste skatta 9 040 kronor och får ut 21 060 kronor efter skatt motsvarar ökningen av den totala skatten 40% av lönehöjningen, och man säger att inkomsttagaren har 40% marginalskatt.

Om inkomstskatten är progressiv kommer marginalskatten att stiga ju större inkomsten blir, men om inkomstskatten är proportionell (även kallad platt skatt) är marginalskatten densamma i alla inkomstlägen. Marginalskatt anses påverka hur vi väljer att prioritera arbetsinsatser, utbildning, karriär mm. Detta innebär bl a att en höjning av en redan hög marginalskatt inte behöver leda till ökade skatteintäkter till staten[1].

I internationella jämförelser brukar ofta Sverige, Danmark, Finland och Belgien hamna bland de länder som har högst marginalskatt. I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010. I budgetförslaget för 2016 föreslås nedtrappning av det s.k. jobbskatteavdraget vilket innebär att marginalskatten höjs till ca 60 procent. Sverige kommer då att få världens högsta marginalskatt.[2][3][4]

Marginalskatt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet steg marginalskatten för de högsta inkomsterna i Sverige tills den nådde 87 procent 1979. Under 1980-talet sjönk denna procentsats till 75 procent. Den skattereform som gjordes 1990/1991 hade bland annat som syfte att sänka marginalskatten, ”hälften kvar”, och den högsta marginalskatten blev 51 procent. Sedan dess har marginalskatten stigit något. Budgetförslaget för 2016 innebär en återgång till höga marginalskatter. Detta sker genom avtrappning av Jobbskatteavdraget. Högsta marginalskatt blir ca 60 procent (vid genomsnittlig kommunalskatt) och denna nivå gäller från månadsinkomster på strax över 50 000 kr upp till 123 000 kr. En effekt av att höjningen sker genom avtrappning av jobbskatteavdraget är att marginalskatten sjunker till 57 procent för månadsinkomster över 123 000 kronor.

Beloppsgränser[redigera | redigera wikitext]

För svenska skattebetalare gäller 2015 att för inkomster upp till 443 300 kronor om året tas endast kommunalskatt ut vilket ger en marginalskatt på upp till 28,89–34,52 procent (beroende på kommunal skattesats). Marginalskatten i dessa inkomstlägen påverkas också till viss del av det variabla grundavdraget. För lönedelar överstigande 443 300 kr tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procentenheter vilket ger en marginalskatt på 48,89–54,52 procent. Slutligen, för lönedelar överstigande 629 200 kronor tillkommer ytterligare fem procentenheter, vanligtvis kallad värnskatt), vilket ger en slutlig marginalskatt på 53,89–59,52 procent.

Ungefärlig marginalskatt i Sverige 2015
Inkomst (SEK) Skattesats (procent)
< 443 300 29-35
443 300–629 200 49-55
> 629 200 54–60

Den 1 januari 2007 infördes ett så kallat jobbskatteavdrag som skiljer på beskattningen av olika typer av inkomster. Inkomst av arbete eller näringsverksamhet beskattas lägre än till exempel pension, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning,[5] vilket även påverkar marginalskatten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lennart Flood, Ekonomisk Debatt, nr 5-2015”. http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/43-5-lf.pdf. Läst 21 september 2015. 
  2. ^ ”Sverige får världens högsta marginalskatt | September | 2015 | Artiklar | Ekonomifakta.se”. www.ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2015/September/Sverige-far-varldens-hogsta-marginalskatt/. Läst 17 september 2015. 
  3. ^ Danska skatteministeriet:Marginalskatten for samtlige skattepligtige
  4. ^ Skattestyrelsen i Finland
  5. ^ ”Jobbskattteavdrag”. Skatteverket. https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/vadblirskattenskattetabellermm/skattetabeller/jobbskatteavdrag.4.6fdde64a12cc4eee2308000107.html. Läst 5 mars 2015. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]