Marginellt kasus
Marginellt kasus är en beteckning i språkvetenskapliga texter på kasus som inte är fullt produktiva i en viss språklig varietet. Det betyder att inte alla substantiv i den språkliga varieteten kan böjas i det kasuset.
Exempel i finska[redigera | redigera wikitext]
Ett exempel är att substantiv i standardfinska har begränsad böjning i kasuset abessiv, som betyder ”utan” och har suffixet ‑tta.[1][2] Man kan böja det finska ordet raha (pengar) i abessiv: rahatta (utan pengar).[1][2] Men finsktalande uttrycker i de flesta fall betydelsen ”utan” med en preposition, som på svenska: man kan säga ilman rahaa[a] – ”utan pengar”, och med de flesta substantiv används bara konstruktionen med ilman, inte abessivkasusändelsen ‑tta. Därför sägs abessiv vara ett marginellt kasus i finska. Ett annat kasus som betecknats som marginellt i standardfinska är instruktiv, som inte används i singularis och sparsamt i pluralis.[3]
Begreppets utbredning[redigera | redigera wikitext]
Facktermen ”marginellt kasus” är gängse i språkområden som har företeelsen i sitt språk. I finskspråkig forskning har man haft anledning att införa termen marginaaliset sijat (sija = kasus).[4] På det internationella forskningsspråket engelska finns termen ”marginal case”, men den svenska motsvarigheten marginellt kasus är inte etablerad. En föreslagen svensk term är ”parenteskasus”.[5] Beteckningen ”parenteskasus” syftar på att i en tabell med ett språks kasus sätter man ett kasus inom parentes om det inte är fullt levande i talspråk.[5]
Terminologin kompliceras av att ”marginal case” kan ha andra betydelser på engelska. Kasus kan indelas i två grupper. Det finns kasus som har central betydelse i ett visst kaususspråk; man kan inte bilda enkla meningar utan de kasusen, därför att de markerar grundläggande satsdelar som subjekt (grammatik) och direkt objekt. Därutöver kan ett kasusspråk ha kasus som används i mer komplicerade yttranden. Sådana kasus har kallats ”marginal cases”, en översättning av Roman Jacobsons term ”Randkasus”.[6] Dessutom används i engelskspråkig lingvistik uttrycket ”marginal case” ofta i betydelsen ”marginellt (ovanligt) fall” av vilket grammatiskt fenomen som helst, inte specifikt kasus, eller ovanligt fall inom vilket område som helst.
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Osmo Hormia: Lärobok i finska, Lund 1967. Sidan 67.
- ^ [a b] Vuokko Heikura: Finnish Grammar Lessons. Andra upplagan. Helsingfors 2018. Sidan 135.
- ^ Kaisa Häkkinen: Spreading the Written Word: Mikael Agricola and the Birth of Literary Finnish. Helsingfors 2015. ISBN 978-952-222-674-7. Sidan 95.
- ^ Till exempel Matti Leiwo: "Sijamuodot äidinkielen kieliopin ongelma: opettaako kielioppi ajattelemaan loogisesti?” i M.‑R. Luukka, S. Salla och H. Dufva (redaktörer) Puolin ja toisin. AFinLAn vuosikirja 1998. Suomen soveltavan kielitieteen yhdistyksen julkaisuja nummer 56, Jyväskylä. Sidorna 175–187.
- ^ [a b] Martin Ringmar (2005). ”Älvdalska – en önordisk språkö på fastlandet?”. Rapport från Fuost konferensn um övdalskų Första konferensen om älvdalska. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. sid. 8. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A431173&dswid=5378. Läst 9 juni 2020.
- ^ Barry J. Blake: Case : Second Edition. Cambridge 2001. Sidan 39. ISBN 978-0-521-80761-6.