Bryssel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bryssel (olika betydelser).
Koordinater: 50°51′N 4°21′Ö / 50.850°N 4.350°Ö / 50.850; 4.350
Bryssel (Bruxelles/Brussel)
Bruxelles (franska)
Brussel (nederländska)
Huvudstad
Grand place brussels WQ3.jpg
Flag Belgium brussels.svg
Flagga
Belgium brussels iris.svg
Emblem
Officiellt namn: Ville de Bruxelles/Stad Brussel
Land  Belgien
Region Bryssel
Arrondissement Bryssel
Höjdläge 13 m ö.h.
Koordinater 50°51′N 4°21′Ö / 50.850°N 4.350°Ö / 50.850; 4.350
Area 32,61 km²
 - regionen 161,4 km²
Folkmängd 144 784 (2006)
 - storstadsområde 1 048 491
Befolkningstäthet 4 440 invånare/km²
Grundad 979
Borgmästare Freddy Thielemans (PS)
Regionens guvernör Jean Clément
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1000-1130
Riktnummer 02
Regionens befolkning 1 080 790
Bryssel markerat på kartan över Belgien.
Red pog.svg
Bryssel markerat på kartan över Belgien.
Webbplats: www.brucity.be
Stadshuset vid Grand-Place, "stora torget".
Kungliga palatset i Bryssel.
Grand-Place.

Bryssel (franska Bruxelles, uttalas /bʁysɛl/, nederländska Brussel, uttalas /brɵsəɫ/) är Belgiens huvudstad. Tillsammans med Flandern och Vallonien är Bryssel även en av Belgiens tre regioner. Bryssels huvudstadsregion (franska Région de Bruxelles-Capitale, nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest), som är helt omsluten av Flandern, skapades 1989 och består av 19 kommuner. Bryssels stad (franska Bruxelles-Ville eller Ville de Bruxelles, nederländska Brussel-Stad eller Stad Brussel), den kommun där den gamla stadskärnan ligger (samt vissa områden utanför centrum, bl.a. Laeken), har 163 210 invånare (2011). Den administrativa regionen Bryssel har en befolkning på drygt en miljon. Stor-Bryssel, inklusive förorter i regionerna Flandern och Vallonien, har en befolkning på ungefär två miljoner. Stora delar av innerstadsområdet ligger i andra kommuner än Bryssels kommun, t.ex. Anderlecht, Schaerbeek och Ixelles.

Bryssel är funktionell huvudort för EU samt säte för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans med Strasbourg). I staden finns även NATO:s högkvarter.

I Bryssel är språken franska och nederländska juridiskt jämlika, även om franska är helt dominerande i staden och modersmål för 85-90 % av befolkningen. Ungefär 10-15% av befolkningen har nederländska som modersmål.[källa behövs] Det franska språkets dominans började under 1800-talet, innan dess var nederländska det dominerande språket.

Stadens skyddshelgon är Sankt Mikael (Saint-Michel eller Sint-Michiel). Brysselkål odlades först i Belgien och är uppkallad efter staden. Den mest populära sevärdheten i Bryssel är Manneken Pis.

Bryssel har flera universitet, däribland Université Libre de Bruxelles (ULB) och Vrije Universiteit Brussel (VUB). Louvain-en-Woluwe, en filial till Université catholique de Louvain (UCL), inhyser en medicinsk fakultet. I staden finns även det nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Brussel.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Fotbollslaget RSC Anderlecht spelar i Jupiler League (Belgiens högsta division).Constant Vanden Stock Stadium (kallades Astrid Park mellan 1917-1983 i folkmun Émile Versé Stadium) är RSC Anderlecht hemmaarena och här spelades en semifinalen i Europamästerskapet i fotboll 1972.

FC Brussels spelar i andra divisionen.

Här finns också Belgiens nationalarena Kung Baudouin-stadion (före detta Heysel Stadium vars namn ändrades efter Heyselkatastrofen 1985). Där spelar Belgiens herrlandslag i fotboll och Belgiens herrlandslag i rugby. Här spelades finalen i Europamästerskapet i fotboll 1972. Öppningsmatchen i Europamästerskapet i fotboll 2000 spelades också här. UEFA Champions League-finalerna har gått här 1958, 1966, 1974, 1985 och 1996. Finalerna i Cupvinnarcupen i fotboll spelades här 1964, 1976 och 1980.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

De äldsta formerna av namnet är Broecsele, Brozella eller Bruocsella av nederländska broek 'bäck' och sali 'liten bebyggelse'. Betydelsen blir 'Bosättning i träskmark'.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 977 gav den tyske kejsaren Otto II Nedre Lorraine vid imperiets västra gräns till Karl av Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, och redan då omnämndes Bryssel. Staden anses ha grundats då Karl lät bygga ett litet fort runt 979 på ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) i floden Zenne (Senne). Vid slutet av 900-talet, i samband med Karls död, togs Nedre Lorraine över av Lambert I av Leuven. Under Lambert II av Leuvens regeringstid byggdes de första stadsmurarna. Den lilla staden blev på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt, på vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) och Köln, och under denna tid bytte grevarna av Leuven namn till "Greve av Brabant". Från 1357 till 1379 byggdes en ny stad i närheten, då den tidigare visat sig vara för liten. Denna del av staden är idag känd som "inre ringen".

År 1695 attackerades staden av kung Ludvig XIV av Frankrike, vilket ledde till att hela stadens hjärta jämnades med marken, bland annat Grote Markt. Stadens stadshus klarade sig otroligt nog.

År 1830 ägde den belgiska revolutionen rum i Bryssel efter en föreställning av La Muette de Portici (på nederländska De Stomme van Portici) vid De Munt-teatern (på franska La Monnaie). Den 21 juli 1831 steg Leopold I, Belgiens förste kung, upp på tronen, och lät arbetet med att riva stadsmuren och bygga nya byggnader börja. Under Leopold II:s regeringstid gick staden igenom många förändringar, exempelvis överbyggdes floden Zenne eftersom den förde sjukdomar med sig, en järnvägslinje började byggas, Tervuren-avenyn skisserades etc.

Från och med 10 maj 1940 bombades Bryssel av den tyska armén, och främst under 1943-1944 gjordes väldigt mycket skada. Heyselstadionkatastrofen ägde rum i staden den 29 maj 1985. Huvudstadsregionen Bryssel grundades 18 juni 1989.

Bryssel har varit värd för världsutställningar 1897, 1910, 1935 och 1958. Till utställningen 1958 byggdes Atomium.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bryssels spårvägar är ett av världens största spårvägsnät.

Bryssels tunnelbana består av fyra linjer samt av två spårvagnstunnlar (Premetro). Då metron byggdes år 1969 var det som ett underjordiskt spårvägssystem (så kallad premetro). Då systemet uppgraderades 1976 till tunnelbana blev det enda som behövde göras att höja plattformarna till att passa till tågens golv. Det finns två premetrotunnlar som trafikeras av spårvagnslinjer.

Snabbtågssystemet Eurostar ansluter till Bryssel. De tre stora järnvägsstationerna är Bryssel Noord/Bruxelles Nord, Bryssel Centraal/Bruxelles Central och Bryssel Zuid/Bruxelles Midi.

Bryssel har två flygplatser, Bryssels flygplats i Zaventem (i regionen Flandern) och Bryssels södra flygplats vid Charleroi (i regionen Vallonien).

Ett antal motorvägar utgår från Bryssel och ansluter till stora delar av landet. Det belgiska motorvägsnätet är finmaskigt.

Bryssel har en ringled.

Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Bryssel fungerar som huvudort för Europeiska unionen, och är säte för de viktigaste politiska institutionerna i EU.[2] EU har inte formellt utsett en huvudstad, även om Amsterdamfördraget anger Bryssel som säte för Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd.[3][4] Fördraget placerar det formella sätet för Europaparlamentet i den franska staden Strasbourg, där omröstningarna tar plats, dock placeras mötena för politiska grupper och utskott (där det mesta arbetet tar plats) formellt i Bryssel tillsammans med ett antal plenum. Tre fjärdedelar av parlamentet är idag placerat vid Espace Léopold.[5] Mellan 2002 och 2004, hade även Europarådet sitt säte i staden.[6]

Företeelser som är uppkallade efter Bryssel[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 38
  2. ^ Demey, Thierry (2007). Brussels, capital of Europe. Bryssel: Badeaux. ISBN 2-9600414-2-9 
  3. ^ Seat of the European Commission CVCE
  4. ^ European Commission publication: Europe in Brussels 2007
  5. ^ Wheatley, Paul (2006-10-02). ”The two-seat parliament farce must end”. Café Babel. http://www.cafebabel.com/en/article.asp?T=A&Id=2047. Läst 16 juli 2007. 
  6. ^ Stark, Christine. ”Evolution of the European Council: The implications of a permanent seat” (PDF). Dragoman.org. http://www.dragoman.org/ec/belfast-2002.pdf. Läst 12 juli 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]