Kristinehamns konstmuseum
| Kristinehamns konstmuseum | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Konstmuseum |
| Plats | Kristinehamn |
| Adress | Dr Enwalls väg 13 C, 681 84 Kristinehamn |
| Etablerat | 1997 |
| Besökare per år | 128 717 (2017)[1] |
| Museichef | Maria Lobell, kulturchef |
| Webbplats | |
| https://www.kristinehamn.se/kristinehamns-konstmuseum/ | |
Kristinehamns konstmuseum är ett svenskt kommunalt konstmuseum.
Kristinehamns konstmuseum ligger i Marieberg, nordväst om Kristinehamns stadskärna intill Vänern. Museet visar främst modern och samtida konst. Dessutom vill museet väcka intresset för konst hos besökarna och därmed stimulera till egna tankar och reflektioner.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Tidigare låg Kristinehamns hospital, som var ett mentalsjukhus, på området som stod färdigt år 1887.[2] Axel Kumlien var arkitekt för hospitalet, som det hette för namnändring till Mariebergs sjukhus under 1930-talet. Sjukhuset är byggt i rött tegel och har ett palatsliknande utseende, vilket var typiskt för den tidens mentalsjukhusbyggnader.
Konstmuseet öppnade i oktober 1997 under namnet MuseETT med en utställning av kristinehamnskonstnären Bengt Olson.[3] Det var del av ett EU-projekt. Konstmuseet inhystes på tredje våningen i en före detta terapibyggnad från 1950-talet.[4] Lokalen var nästan 1 000 m² stor och var uppdelad på två stora salar och två mindre rum.[5]
År 1999 ändrades namnet till Kristinehamns konstmuseum.[6] Idén till konstmuseet kom dels från den aktiva lokala konstnärskolonin med konstnärer som Kjell Sundberg, Stig Olson, Ingemar Lööf, Bengt Asplund, Lorraine Rantala, Gertrud Bensow-Lööf och Rune Wall, dels från Kristinehamns danska vänort Skagen.[7]
Panncentralen[redigera | redigera wikitext]
Utställningslokalen fick senare namnet Kvadraten, efter dess form, och från 1999 användes panncentralen i den intill liggande byggnaden som utställningshall.[8] Utställningshallen invigdes i samband med att den omdebatterade Ecce Homoutställningen visades i maj 1999.[9] Senare beslutades att panncentralen skulle renoveras för konstmuseets behov med bland annat museibutik och kafé. Christer Nordström Arkitektkontor AB ritade om panncentralen i samarbete med WSP Environment.[10] Meningen var att låta panncentralen bli den stora huvudbyggnaden, där ung, experimentell och konceptuell konst skulle visas.[11] I utställningslokalerna i terapihuset Kvadraten skulle vara till för den mer etablerade konsten och konstarterna.[6] Där kom en permanent basutställning till och mer tillfälliga utställningar skulle komma att hamna i panncentralen.[12] Syftet var att visa parallella utställningar. Museet drevs i projektform de två första åren, varefter verksamheten permanentades med stöd från landsting, kommun och länsstyrelse.[11]
Picasso[redigera | redigera wikitext]
Inför våren 2003 planerades en utställning med Picassos offentliga verk.[13] Arbetet inför den utställningen inleddes under hösten 2001. En budget på 1,5 miljoner kronor satsades. Renoveringen ingick i EU-projektet ”Museum” där nio museer från åtta länder ingick.[14] Bo Wingren tillsattes som utställningskommissarie. Den norske skulptören Carl Nesjar, som utfört Picassoskulpturen i Kristinehamn 1965, lånade ut sitt material.[14] Picassoutställningen pågick mellan april och augusti 2003.
I samband med Picassoutställningen togs en museumlogotyp fram som är en K liggande på kant, ritad av kristinehamnsbördige formgivaren Daniel Löfvenbor, då sistaårselev vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.[15] Vid invigningen den 26 april spelade Karlstadbandet Da Buzz och invigningen förrättades av dåvarande kulturminister Marita Ulvskog. Museet lånade in 55 originalverk av Picasso i form av skulpturer, keramik, teckningar, grafik, målningar och montage.[16]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018. Arkiverad från originalet den 29 januari 2018.
- ^ http://www.byggnadsvard.se
- ^ Nya Kristinehamns Posten 7 februari 1997
- ^ Värmlands Folkblad, 18 juni 1997
- ^ Nya Kristinehamns Posten, 17 september 1997
- ^ [a b] Nya Kristinehamns Posten, 15 september 1999
- ^ Konstvärlden 1997:4
- ^ Värmlands Folkblad, 16 januari 1999
- ^ Nya Kristinehamns Posten, 10 maj 1999
- ^ infoblad Kristinehamnskonstmuseum - Energieffektivt och kretsloppsanpassat
- ^ [a b] Kristinehamn Storfors Aktuellt, oktober 1999
- ^ Värmlands Affärer 1999:6
- ^ Värmlands Folkblad, 11 maj 2001
- ^ [a b] Nya Kristinehamns Posten, 12 januari 2001
- ^ Nya Kristinehamns Posten 17 mars 2003
- ^ Karlskoga-Kuriren 22 mars 2003