Axel Kumlien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Axel Kumlien
Axel Frithiof Kumlien - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född 10 april 1833[1]
Härlunda socken, Västergötland[2]
Död 21 juli 1913[1]
Dalarö församling[2]
Begraven Norra begravningsplatsen[3]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Arkitekt[1]
Noterbara verk Grand Hôtel, Stockholm
Barn Akke Kumlien (f. 1884)
Släktingar Hjalmar Kumlien (bror)
Redigera Wikidata
Ej att förväxla med arkitekten Axel Kumlien (1882–1971).
Axel och Hjalmar Kumliens signatur 1877.

Axel Frithiof Kumlien [-ln], född 10 april 1833 i Härlunda socken, Västergötland, död 21 juli 1913 i Stockholm,[4] var en svensk arkitekt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Som arkitekt för Medicinalstyrelsen mellan åren 1874 och 1909 ritade han många sjukhus runtom i landet, bland annat Serafimerlasarettet, Ersta sjukhus och Sophiahemmet i Stockholm, Sahlgrenska i Göteborg, de akademiska sjukhusen i Lund och Uppsala, samt två av de tre så kallade jubileumssanatorierna.

Axel Kumlien var även medarbetare till arkitekt Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor mellan åren 1860 och 1872. Han utformade dessutom flera hotellbyggnader, skolor, fängelser, stationsbyggnader och fabriker och var mycket produktiv. Hans stil var ofta inspirerad av fransk renässans. Han ritade bland annat Grand Hôtel (1874) och Jernkontoret (1875) i Stockholm.

Axel Kumlien var far till Akke Kumlien och äldre bror till arkitekten Hjalmar Kumlien (1837–1897), som han ofta samarbetade med, bland annat när det gällde S:t Paulskyrkan på Södermalm i Stockholm.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  3. ^ Kumlien, AXEL FRITIOF, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 11 april 2017
  4. ^ Kvarteret Kommerserådet i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Skandinaviska Banken, Wezäta, Göteborg 1965 s. 267
  5. ^ http://www.atvidaberg.se/download/18.29e1ab7a12a7a73fdc0800038127/1282169015269/Karta+%C3%B6ver+brukspromenad+i+%C3%85tvidaberg.pdf
  6. ^ http://www.atvidaberg.se/forinvanare/kulturochbibliotek/kulturhuset.4.577103711302b6d67e880001172.html

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 98-111. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]