Martha Sandwall-Bergström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Martha Sandwall-Bergström
Född Marta Majken Birgitta Bergström
5 juni 1913
Nävelsjö församling, Småland[1]
Död 12 mars 2000 (86 år)
Möllevångens församling, Malmö[1]
Yrke författare
Genrer Barnböcker, ungdomsböcker
Framstående verk Böckerna om Kulla-Gulla
Make/maka Lars-Erik Bergström

Martha Sandwall-Bergström, folkbokförd Martha Majken Birgitta Bergström, ogift Sandwall, född 5 juni 1913 i Nävelsjö församling, Jönköpings län,[1] död 12 mars 2000 i Möllevångens församling, Malmö[1], var en svensk barn- och ungdomsboksförfattare, mest känd för sin svit om sju böcker om Kulla-Gulla (senare omredigerad och utökad till tolv), som översatts till tolv språk. Hon var brorsdotter till Fredrik Sandwall.

Barndomen i Småland[redigera | redigera wikitext]

Martha Sandwall-Bergström föddes i Nävelsjö socken, Jönköpings län. Fadern var predikant inom Alliansmissionen och predikade ofta vid gudstjänsterna på Lannaskede Brunn, som var ortens kuranstalt. När den gick i konkurs så övertog fadern och modern rörelsen och familjen blev hotellägare. Hon började skriva tidigt och när hon var tolv år skickade hon in sina alster till en tidning. Fyra år senare fick hon sin första novell publicerad. Hon arbetade i ett år som hembiträde hos en svensk familj i Polen samt ett år i familj i Frankrike. Hon kom tillbaka till Sverige vid 21 års ålder och tog hembiträdesplatser i Stockholm. Hennes största glädje var att skriva, och det gjorde hon på sina lediga stunder. Hon gick en ettårig utbildning vid Pålmans för att bli kontorist.

Bildade familj och bosatte sig i Spanien[redigera | redigera wikitext]

Hon gifte sig 1939 med Lars-Erik Bergström (1905–1963[1]), arkeolog och åtta år äldre. Då maken inte hade någon fast anställning fick hon ta sin del av ansvaret för familjens försörjning genom att ta olika kontorsjobb, samtidigt som hon skrev noveller och andra korta alster. Familjen vistades mycket i Spanien, och i början av 50-talet flyttade familjen dit. Hon köpte en gård utanför Malaga där de bedrev apelsinodling och hade åsnor, ankor och getter. Hon var farmare i Spanien under tiden 1953 till 1983.[2] Hon investerade även i lönsamma lokala bygg- och utvecklingsprojekt, numera semesterparadiset Solkusten, samtidigt som hon fortsatte att skriva. Hennes man led av diabetes och dottern saknade sköldkörtel. Dottern finns med i böckerna, som prästens flicka Ester.

Skapade Kulla-Gulla[redigera | redigera wikitext]

1945 vann Martha Sandwall-Bergström första pris i en barnbokspristävling som Bonniers utlyst. Böckerna om Kulla-Gulla bygger på de upplevelser som Sandwall-Bergström hade i sin barndoms fattiga Småland, sådant som hon hörde berättas och litterär inspiration.

När Martha Sandwall-Bergström skapade Kulla-Gulla var det alltså för att delta i en barnbokstävling. Boken blev en succé bland läsarna. Några kritiker uppskattade den och det proletära motivet, medan andra fann huvudpersonen alltför perfekt och helgonlik. Men Martha Sandwall-Bergström fortsatte att skriva, bland annat därför att familjen behövde pengar.

Martha Sandwall-Bergströmsällskapet[redigera | redigera wikitext]

År 2012 bildades Martha Sandwall-Bergströmsällskapet, en ideell förening som vill sprida kunskap om hennes författarskap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Barbro Arte och Lena Måndotter: Författare och översättare i södra Sverige (Kulturarbetsföremedlingen) s 296. "Marta Sandwall-Bergström"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]