Medicinsk etik
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Medicinsk etik är en del av den medicinska filosofin och utgörs av den etik som gäller medicinsk verksamhet. Medicinsk etik har underavdelningar för medicinska specialiteter som till exempel omvårdnadsetik.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Den medicinska etiken har sin grund i den hippokratiska eden tillsammans med judendom och kristendom. På 17- och 1800-talet utvecklades den medicinska etiken till ett eget område med författare som Thomas Percival.
Under 1900-talet förekom brott mot medicinsk-etiska regler, till exempel försök på människor i Nazityskland, tvångssteriliseringar och Vipeholmsexperimenten.
Genom det sena 1900-talets utveckling av bioteknik har det närliggande området bioetik uppstått där frågor som människoceller i djur dryftas.
Värderingar[redigera | redigera wikitext]
- Bioetik
- Deontologi
- Välgörande - vårdgivaren ska värna om patientens bästa. (Salus aegroti suprema lex.)
- Primum non nocere - vårdgivaren ska inte skada patienten (primum non nocere).
- Respekt för autonomi - vårdgivaren ska värna om och ta i beaktande patientens autonomi (Voluntas aegroti suprema lex.)
- Rättvisa - resurser ska fördelas rättvist.
- Värdighet
- Livskvalitet
- Sanning och ärlighet - patienten ska ha gett informerat samtycke till vården.