Medicinsk etik

Medicinsk etik, den etik som gäller medicinsk verksamhet. Medicinsk etik har underavdelningar för medicinska specialiteter som till exempel omvårdnadsetik.

Historik

Den medicinska etiken har sin grund i den hippokratiska eden tillsammans med judendom och kristendom. På 17- och 1800-talet utvecklades den medicinska etiken till ett eget område med författare som Thomas Percival.

Under 1900-talet förekom brott mot medicinsk-etiska regler, till exempel försök på människor i Nazityskland, tvångssteriliseringar och Vipeholmsexperimenten.

Genom det sena 1900-talets utveckling av bioteknik har det närliggande området bioetik uppstått där frågor som människoceller i djur dryftas.

Värderingar

• Välgörande - vårdgivaren ska värna om patientens bästa. (Salus aegroti suprema lex.)
• Primum non nocere - vårdgivaren ska inte skada patienten (primum non nocere).
• Autonomi - patienten har rätt att besluta om vård. (Voluntas aegroti suprema lex.)
• Rättvisa - knappa resurser ska fördelas rättvist.
• Värdighet.
• Sanning och ärlighet - patienten ska ha gett informerat samtycke till vården.

Organ för medicinsk etik

• Statens medicinsk-etiska råd