Vipeholmsexperimenten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vipeholms anstalt är ombyggd till gymnasieskola.

Vipeholmsexperimenten var en medicinsk undersökning på patienterpå Vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund åren 1945–1955, och som i efterhand gett upphov till en forskningsdebatt i medicinsk etik. Högst ansvarig var den dåvarande sjukhuschefen Hugo Fröderberg.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tandhälsan i Sverige var i början på förra seklet usel. 1942 hade 99,99% av svenskarna karies – det fanns exempel där 3-åringar var i behov av protes. Socialdemokraterna försökte införa Folktandvård i hela Sverige, men det var förenat med stora kostnader. Med bakgrund av detta gav Riksdagen Medicinalstyrelsen i uppdrag att genomföra en grundläggande studie. Gunnar Dahlberg som var ansvarig statistiker hade angett att det behövdes minst 1.000 personer för att försöken skulle vara statistiskt säkerställda. Tidigare försök i världen hade gjorts på fångar och barnhemsbarn, men hade fått avbrytas när de intagna efter en tid lämnat institutionerna. För det aktuella experimentet behövde man under en längre tid kontrollera vad försökspersonerna åt.

Vipeholm[redigera | redigera wikitext]

Vipeholm var en anstalt för sinnesslöa och idioter, som befanns obildbara och som därför passade perfekt till detta försök. Den allmänna uppfattningen var att dessa personer saknade känslor och var obenägna att känna smärta vilket de enligt den tiden gjorde dem till bra försöksobjekt. I kolhydratsförsöket fick patienterna bland annat äta stora mängder kola för att se hur det påverkade tänderna. Projektet var sponsrat av tandläkare och sockerindustrin som såg ett tillfälle att hitta ett sätt att "neutralisera" kariesangreppen.

Forskarna bestämde med Medicinalstyrelsens samtycke vilken kariesprovocerande diet patienterna skulle få, för att få bra underlag till sina resultat. En grupp patienter matades med en speciell kola, så kallad Vipeholmstoffee. När studien avslutats efter nära tio år kunde man konstatera att både män och kvinnor i försöksgruppen hade ett tjugotal kariesangrepp i sina tänder. Alla experiment genomfördes utan de anhörigas samtycke. I en rapport som kom 1952 skrev man ”det bör också ihågkommas att den toffee som använts i undersökningarna, är av en typ som ej förekommer i handeln, utan är speciellt framtagen för att framkalla stark retention (kvarhållande) av sockret på tänderna”. Man påpekade dock att den trots detta kunde jämföras med vissa sötsaker som finns i handeln.

Vipeholmsundersökningarna har gagnat odontologin. Resultatet ledde till kunskap om sockrets påverkan på tänderna och varför kariesangreppen ökade. Följden blev att rekommendationerna för tandhygien helt förändrades. Studien visade bland annat att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt än mer måttlig konsumtion under alla veckans dagar, vilket gav rekommendationen och begreppet lördagsgodis.[1]

Ur etisk synvinkel är debatten om Vipeholmsexperimenten alltjämt levande, dels som exempel på hur forskning som orsakat studiegrupperna stort lidande gynnat förståelsen av ny kunskap, dels som exempel där ett fåtal intressenter låtit styra och påverkat studien genom sockerindustrins sponsring. Ingen vet hur patienterna själva upplevde det, eftersom de aldrig fick eller kunde avlägga vittnesmål.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundqvist, Ida (5 december 2010). ”Vipeholmsexperimenten”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=4217367. Läst 2011-09-21. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bommenel, Elin (2006). Sockerförsöket: kariesexperimenten 1943-1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa. Pandoraserien, 1404-000X ; 11Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 348. Lund: Arkiv förlag. Libris 10117105. ISBN 91-7924-199-9 
  • Carlén-Nilsson, Cecilia; Holmér, Ulla, red (1998). Röster från Vipeholm. Lund: Stift. medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg. Libris 8364853. ISBN 91-630-7135-5 
  • Petersson, Bo (1994). Forskning och etiska koder: en introduktion till forskningsetik. Nora: Nya Doxa. Libris 7770006. ISBN 91-88248-41-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]