Rättvisa
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om rättvisa. |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Det finns ingen universell definition på begreppet. I sin mest grundläggande form, är "rättvisa" en systematiserad påverkansstrategi med en blandning av straff och belöning. I förlängning av detta kan man säga att rättvisa utesluter slumpmässig behandling av individer. Att behandla sig själv och andra rättvist eller i enlighet med vad vi har moraliskt rätt till, eller i enlighet med vad som rätteligen tillkommer oss, är vad som föreskrivs av kardinaldygden rättrådighet. Olika teorier om rättvisa antar olika normer, och det är möjligt att ett rättvisebegrepp söker specificera vad som är rätt eller orätt utifrån flera olika normer. Normen eller rätten kan vara av två slag; 'naturlig' eller 'positiv'. Naturrätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett tings natur. Positiv rätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett visst personligt - individuellt eller kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten kan vidare delas in på olika sätt.
Aristoteles delade in rättvisa i distributiv rättvisa som handlar om hur resurser och makt skall fördelas och kompensatorisk rättvisa eller retributiv rättvisa som handlar om hur olika handlanden skall bemötas för att skapa rättvisa.[1]
Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen; beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia.
Definitionen av rättvisa delar den politiska högern från vänstern. Medan högern ser individens frihet och äganderätt som uttryck för rättvisa ser vänstern jämlikhet som uttryck för rättvisa.
Politisk rättvisa - frihet vs jämlikhet[redigera | redigera wikitext]
Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin En teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett kontraktualistiskt försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Några år efter publicerandet av Rawls bok utkom Robert Nozicks Anarki, stat och utopi (1974), som har spelat en viktig roll för den libertarianska traditionen. Socialister har tenderat att se upphävandet av klassamhället och det privata ägandet av produktionsmedlen som ett viktigt steg till, eller en förutsättning för, ett rättvist samhälle.
Distributiv rättvisa avser hur något – nyttigheter, pengar, etc. – fördelas i en viss population. Sven Ove Hansson definierar i ESO-rapporten "Rättvisa och effektivitet – en idéanalys" begreppet jämlikhet som "en lika fördelning som görs av rättviseskäl". I samma rapport pekar Sven Ove Hansson att rättvisebegreppet är politiskt kontroversiellt och skriver att den politiska striden mellan politisk vänster och höger till väsentlig del kan uppfattas som en strid om utrymmet för olika rättviseprinciper. Vänstern brukar framhålla jämlikhet som rättviseideal, medan högern brukar framhålla något som Sven Ove Hansson kallar för behålla-rättvisa. Han definierar behålla-rättvisa som att var och en skall ha rätt att behålla sådant som hon har fått eller skaffat sig på ett rättmätigt sätt.[2] Inom politisk filosofi är dessa två rättvisebegrepp återkommande.[3]
Skillnaden i politiskt ideologiskt rättviseideal mellan högern och vänstern framgår tydligt om man nedan jämför citatet från Folkpartiet[4] med citatet från Socialdemokraterna i Sverige.[5]
| ” | Skillnader som följer av människors fria val ska inte utjämnas av politiker | „ |
| – Folkpartiet 2013 | ||
| ” | Vi eftersträvar jämlika och rättvisa utfall... Makt, kapital och sociala förmåner ska inte koncentreras till några få, utan fördelas rättvist. | „ |
| – Socialdemokraterna 2021 | ||
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Jämlikhet
- Ojämlikhet
- Jämställdhet
- Frihet
- Etik
- Lika möjligheter
- John Rawls
- Upplevd rättvisa
- Rättssäkerhet
- Dike – den moraliska rättvisans gudinna i den antika grekiska mytologin
- Synkretisk politik
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord rättvisa)
- ^ Hansson, Sven Ove (2001). ”Rättvisa och effektivitet – en idéanalys”. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. sid. 22-23. https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/08/2001_42-R%C3%A4ttvisa-och-effektivitet.pdf. Läst 20 november 2022.
- ^ Stolpe-Kaustinen, Siv (2007). ”Är jämställdhet rättvist?” (PDF). Tidskrift för politisk filosofi. sid. 43. https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2007-1/pdf/TPF_2007-1_041-058_stolpe-kaustinen.pdf. Läst 20 november 2022.
- ^ Sundgren, Per (2016). ”Partierna och jämlikheten” (PDF). Katalys och Stiftelsen Jämlikhetsfonden. sid. 3. https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2017/03/katalys_no._28.pdf. Läst Folkpartiet 2013.
- ^ ”Underlagsrapport från partiets arbetsgrupp för fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” (PDF). Socialdemokraterna. 18 maj 2021. sid. 4. https://www.socialdemokraterna.se/download/18.3a4645e7179129c10c74edca/1622820316173/Underlagsrapport%20fo%CC%88r%20ja%CC%88mlikhet%20och%20ra%CC%88ttvisa%202021.pdf. Läst 21 november 2022.
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||
