Medium

Ordbok

Substantivet medium, plural medier och i vissa fall media, förekommer i olika kontexter med i princip samma innebörd. Fristående eller sammansatt anger det att finns något i mitten, eller i, det som det syftas på. Det kan vara information som passerar via, eller uppehåller sig i, en person, en metod eller anordning som själv befinner sig centralt, ungefär i mitten, i en informationskedja. Det gäller också vätskor eller materia som också som media, medel, kan innehålla eller bära med sig, exempelvis pigment, putsbruk, vitaminer, medicin, kemikalier, ljud, värme eller kyla.

Definition och etymologi

Olika definitioner av funktionen medium har förekommit länge. En klassisk definition av mediehistorikern Marshall McLuhan lyder att medier fungerar som "utvidgningar eller förlängningar av våra kroppar". I Platons Staten liknar Platon omvärlden som skuggor vid en eldstad, och menar att alla sätt genom vilka man försöker fånga dessa skuggor med hjälp av något sorts medium ytterligare fjärmar oss från både uppdiktade liknelser och faktiska skuggor. Men framför allt från det som är det egentliga upphovet till deras mer eller mindre snedvridande funktioner som symboler och i sina egenskaper som medier. Den första att beskriva funktionsbeskrivningen eller fenomenet medium vid namn var Aristoteles, Platons lärjunge, som kallade dem "to metaxi" - grekiska för mellan, vilket översattes till latin med ordet medium.

Begreppet medium i Sverige har använts från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i svenska dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds samt ...ett övernaturligt väsen. anses begagna mediets organ för att träda i förbindelse med människor o. giva dem meddelanden..., 1862. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för.

Användningsområden

• mittersta del, exempelvis i mediet av augusti, eller benämningen på mittdelen i olika skalor, graderingar och klassificeringar
• klädstorleken medium
• i betydelsen medelvärde
• verbform, som uttrycker ett ords funktion som varken är passiv eller aktiv utan mittemellan
• en omgivning, till exempel en vätska som omger en organisk vävnad eller en substans som för något med sig
• kommunikationsmedium, ett tekniskt system, en informationskanal, för vidaresändning av information mellan människor eller apparater, exempelvis genom mailkorrespondens, med hjälp av språk, matematik, radio eller television
• etermedium
• massmedium, meddelelseemedel som vidaresänder information till många mottagare
• massmedier, organisationer som har funktion som massmedium och som arbetar med masskommunikation eller beroende på kontext vanligt plural av massmedium
• transmissionsmedium är materia genom vilken information kan överföras, exempelvis elektrisk ledare, optisk fiber, luft, vatten eller vakuum
• medium inom parapsykologiska kontexter är en person som anses, eller själv anser sig, kunna vidaresända, förmedla, paranormal, övernaturlig, information eller energi
• spiritistiskt medium, en person som anses, eller själv anser sig, kunna vidaresända information från andeväsen
• interstellärt medium
• lagringsmedium, en sak för lagring av data
• medium för undervisning är det eller de språk som används i ett lands undervisning
• TV-serien Medium
• målarmedium, en vätska som kan blanda sig med oljefärger, och föra med sej pigment för att uppnå särskilda effekter
• transmedium, användning av flera medier och/eller massmedier
• bildmedium
• reklammedium
• köldmedium
• kylmedium
• multimedium

Medieutveckling

Jan Holmberg i sin skrift Medialitet i antologin Litteraturens offentligheter menar att människan verkar vara rädd för medier, på grund av att människan föreställer sig fulländad och att varje behov av ett medium i sig visar på människans tillkortakommande. Dock menar han även att formeln gäller att ju nyare mediet är, desto mer skrämmande är det, och ju äldre det är, desto mer har det trängts bort just som medium, och exemplifierar med elden som få människor idag skulle kalla för ett medium: "så länge ett medium är nytt framträder det som just ett medium. [...] Det tycks som att mediernas kuslighet härrör från graden av synlighet i deras medialitet. Så kanske kunde vi omformulera formeln ovan: nya medier är inte kusliga för att de är nya, utan för att de så tydligt är medier och omvänt; ju äldre medium, desto mer bortträngt blir själva dess mediala egenskaper." Det har gjort att, enligt Holmberg, bland annat boken har tappat sin medialitet och att människan därmed glömt bort vad boken egentligen är.

Jay David Bolter och Richard Grusin myntade begreppet "remediation" - att så länge mediet är förhärskande förefaller det "genomskinligt", men blir synligt i och med intåget av nya medium och nya teknologien - såsom när skriften utmanades av fonografen och filmen. Ett nytt medium är begränsat i förhållande till det gamla, och det gamla försöker efterlikna det nya - vilket skapar en enighet mellan det gamla och det nya mediet. Dock omprövas ofta statusen på det gamla mediet när ett nytt medium introduceras, vilket bland annat har skett de gånger då bokens död proklamerats - både vid fonografens intåg och e- och ljudbokens.

Språkrekommendation

I talspråkliga sammanhang förekommer ibland singularformen medie, men den formen anses av Språkrådet vara felaktig liksom motsvarande former för andra ord som slutar på -ium.

Referenser

Tryckta källor

• Holmberg, Jan (2009). ”Medialitet”. i Forslid Torbjörn, Ohlsson Anders. Litteraturens offentligheter (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 11491974. ISBN 978-91-44-05247-2 

Externa länkar

• Språkliga råd om uppslagsordets användning