Medveten närvaro (buddhism)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det psykologiska begreppet, se Medveten närvaro.

Medveten närvaro eller mindfulness (pali: sati, Sanskrit: smṛti, vietnamesiska: niệm) är en del av den åttafaldiga vägen och odlas som en nyckelkomponent i meditation och sinnesnärvaro inom buddhismen. Medveten närvaro är tillika en av de Sju Upplysningsfaktorerna (Pali: satta bojjha eller satta sambojjha; Skt.: sapta bodhyanga), vilka är:

  • Mindfulness (sati), detta att vara uppmärksam och medveten i alla aktiviteter och rörelser, såväl fysiska som mentala
  • Granskning (dhamma vicaya) av dhammas natur
  • Energi (viriya)
  • Glädje eller hänförelse (pīti)
  • Avslappning eller stillhet (passaddhi) hos både kropp och sinne
  • Koncentration (samādhi) ett lugnt, entydigt tillstånd av sinnesnärvaro[1]
  • Själsro (upekkha), att vara i stånd att möta livet i alla dess skiften med sinneslugn och stillhet utan störning, med opartiskhet och objektivitet.

Medveten närvaro spelar därför en central roll inom buddhistisk meditation Zen, där man framhåller att "korrekt" eller "riktig" mindfulness (Pali: sammā-sati, Sanskrit samyak-smṛti) är den kritiska faktorn på vägen till frigörelse och påföljande upplysning.

Den nutida mindfulnessrörelsen bygger framför allt på Satipaṭṭhāna Sutta och Anapanasati Sutta. Objekt för uppmärksamheten (sati/smṛti) är kroppen, förnimmelserna, medvetandet och aspekter av buddhistisk filosofi (i Anapanasati Sutta endast andningen) på ett sätt som är lättillgängligt även för personer som är ovana vid traditionell buddhism. Traditionell buddhism tillmäter dock i enlighet med Anguttara Nikaya 1.16.1.1.-1.16.1.10 även uppmärksamhet på de tio anussati stor betydelse:

  • Sati över Budda
  • Sati över Dharma
  • Sati över Sangha
  • Sati över egna dygder
  • Sati över gudaväsens dygder
  • Sati över givmildhet
  • Sati över döden
  • Sati över kroppen
  • Sati över andningen
  • Sati över frid

De första fem av de tio anussati rekommenderas i Muluposatha Sutta att praktiseras under uposatha-retreater, medan Dhammapada 296-298 och Theragatha 6.2. rekommenderar de tre första anussati för flitig uppmärksamhet.

Under buddhismens långa historia har sati över Buddha, Dharma och Sangha diversifierats avsevärt. Inom nutida theravada har sati över Buddha, Dharma och Sangha ofta reducerats till sjungande recitation av tre verser ur Muluposatha Sutta. Ur sati över Buddha har rena-landet-buddhismens hyllning av Amitabha Buddha och den tibetanska buddhismens visualisering av buddhor utvecklats. Ur sati över Dharma har den nepalesiska buddhismens vördnadsövningar för de nio vaipulya-sutrorna och nichiren-buddhismens vördnad för Lotussutran utvecklats. Mahayana-buddhismens vördnad för bodhisattvor har utvecklats ut sati över Sangha.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rhys Davids & Stede (1921-25), uppslaget för "Samādhi," hämtad 2012-03-03 från "U.Chicago" på http://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/philologic/getobject.pl?c.3:1:3397.pali .
  • Kabat-Zinn, J.; Wherever you go, there you are: Mindfulness meditation for everyday life (1994). London: Piatkus.
  • Nilsonne, Å.; Hvem bestemmer i ditt liv? Om oppmerksomt nærvær (2005). Oslo: Gyldendal akademisk.