Meditation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mediterande buddhistmunk.
Maharishi Mahesh Yogi (2007).

Meditation är inom västvärlden ett sammanfattande begrepp som innebär metoder för kroppslig och mental avslappning i kombination med koncentration på något föremål, föreställning eller företeelse. Det kan bland annat vara ett ord man uttalar tyst, ett så kallat mantra, eller en punkt att iaktta, sin egen andning, uppmärksamheten på ljud som finns runtomkring, fokus på den egna kroppen som en helhet, energicentra i kroppen, så kallade chakras, färger, former, ljud, bön eller en vägledd meditation. Man sitter vanligen men det förekommer också att man ligger ner. Även meditationsformer finns där man promenerar eller på annat sätt rör sig. Vanligast är dock att sitta avspänt på en stol eller med korslagda ben med slutna eller halvöppna ögon. Syftet med tekniken är att stilla sitt sinne, det vill säga de tankar som mer eller mindre automatisk "invaderar" vår hjärna och upptar oss. Därmed skapas förutsättningar för ett inre lugn och bidrar till att utveckla en förmåga att lättare hantera båda sina tankar och känslor. Detta i sin tur ska bland annat öka det allmänna välbefinnandet, minska stresskänslor, och också påverka blodtrycket positivt. På senare år har man studerat resultat av meditation med vetenskapliga metoder och modern teknik och funnit att meditation har en mycket god inverkan på en lång rad stressrelaterade besvär.[1] Det finns flera olika uttryck för meditation, bland andra förekommer "kontemplation", "stilla begrundan", "att lyssna inåt" och "försjunkenhet". En inflytelserik meditationsmetod är Transcendental Meditation, förkortat TM. Den introducerades för allmänheten 1958 av Maharishi Mahesh Yogi. Rörelsen fick stor uppmärksamhet på 1960-talet då bland annat medlemmarna i popgruppen Beatles blev intresserade av Maharishis lära. Kännetecknande för TM är bland annat användandet av mantran. Inom bland annat buddismen och yoga är meditation en central företeelse. Meditation kan spåras flera tusen år bakåt i tiden i bland annat skrifter skrivna på sanskrit.

Mindfulnessbaserad stressreduktion[redigera | redigera wikitext]

Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) är en vanlig sekulär meditationsmetod i västvärlden. Jon Kabat-Zinn har utvecklat en åtta veckor lång utbildning där man får lära sig mindfulness (medveten närvaro), i vilken grunden är meditation. Den går ut på att man är uppmärksamt medveten i varje given stund, samtidigt som man förhåller sig neutral och oengagerad. Man sitter på en lugn plats och fokuserar på förnimmelser. Det kan vara hur trycket känns mot stolen, spänningar i benen och liknande, eller tankar som kommer upp och hur man iakttar dem, som en ointresserad åskådare.[1]

Användning av meditation[redigera | redigera wikitext]

Meditation finns i många kulturer. De fenomen som åtföljer meditationen är desamma över hela världen, men formuleringarna på olika religioners och kulturers symbolspråk skiljer sig.

Meditation presenteras i väst ofta som en metod för avspänning. Detta har sin grund i att vissa fysiologiska förändringar kan uppstå under meditation och registreras, förändringar som är de rakt motsatta till en stressreaktion:

  • minskad andnings- och pulsfrekvens,
  • minskad syreförbrukning,
  • minskad ämnesomsättnings- hastighet,
  • sänkning eller stabilisering av blodtryck-et,
  • minskad ledningsförmåga i huden,
  • för de olika meditationsformerna specifika lugna och jämna hjärnvågsmönster som annars är sällsynta i vaket tillstånd.

Meditationens påverkan på hälsan[redigera | redigera wikitext]

Mindfulnessbaserad stressreduktion har i många studier visat sig lindra psykisk stress hos bröstcancerpatienter, minska biverkningar hos mottagare av transplanterade organ, lindra oro och depression hos personer med social ångeststörning och hjälpa personer att hantera kronisk smärta.[1]

Meditationens påverkan på hjärnan[redigera | redigera wikitext]

Enligt Richard J. Davidson går det att visa att meditation har en positiv påverkan på hur hjärnan fungerar. Vid mindfulnessbaserad stressreduktion ändras hjärnans känslo- och tankemönstren till mer positiva, vilket bland annat minskar oro.[1]

Studier har visat att meditation påverkar ett flertal av kroppens signalsubstanser och hormoner. Forskare har observerat en ökning av dopamin[2][3], serotonin[3] och melatonin[4] under meditation. Man har även observerat en minskning av kortisol[5][6] på lång sikt.

Med hjärnavbildningstekniker som till exempel fMRI och EEG kan man undersöka effekten av meditation på hjärnan. I en fMRI-studie[7] har man bland annat sett en ökad aktivering av prefrontala cortex. Detta skulle på sikt kunna leda till förbättrad reglering av emotioner för individen[7]. Man kan även undersöka påverkan på hjärnans fysiologiska struktur med MRI. I en del av dessa studier har påvisats tjockare cortex i främre delen av hjärnan, bland annat i prefrontala cortex och områden i tinningloben, bland personer som mediterar regelbundet jämfört med en kontrollgrupp[8].

En annan struktur som vid ett flertal studier visat sig påverkas av meditation är hippocampus. Man har sett att meditation kan leda till högre täthet av grå substans, större radiala avstånd och en global ökning av storleken av hippocampus[9][10][11]. Storleksökningen kan vara så stor som 15% hos långtidsutövare av meditation. De större dimensionerna i hippocampus skulle kunna relateras till den ökade aktiviteten man har sett i hippocampusstrukturen till följd av meditation[12][13][14][15]. Dessa resultat skulle då kunna förklara tidigare observerade positiva effekter av meditation på minnesprestationer, som t.ex. en ökad specificitet (d.v.s. förmåga att plocka fram detaljer) av självbiografiskt minne och ökad kapacitet av arbetsminne[16][17][18][19].

Studier tyder också på att Gyrus Cinguli och plasticiteten hos den vita hjärnsubstansen påverkas vid meditation [20][21] och eftersom dessa strukturer också ofta brukar kopplas samman med olika psykiska sjukdomar och problem som exempelvis schizofreni och depression så finns det ett intresse att kunna använda meditation i behandling av symptom och till stöd för människor med exempelvis schizofreni.[22]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Davidson
  2. ^ Kjaer, T. W., Bertelsen, C., Piccini, P., Brooks, D., Alving, J., & Lou, H. C. (2002). Increased dopamine tone during meditation-induced change of consciousness. Cognitive Brain Research, 13(2), 255–259.
  3. ^ [a b] Newberg, A. B., & Iversen, J. (2003). The neural basis of the complex mental task of meditation: Neurotransmitter and neurochemical considerations. Medical Hypotheses, 61(2), 282–291.
  4. ^ Tooley, G. a, Armstrong, S. M., Norman, T. R., & Sali, a. (2000). Acute increases in night-time plasma melatonin levels following a period of meditation. Biological Psychology, 53(1), 69–78.
  5. ^
    Sudsuang, R., Chentanez, V., & Veluvan, K. (1991). Effect of Buddhist meditation on serum cortisol and total protein levels, blood pressure, pulse rate, lung volume and reaction time. Physiology & Behavior, 50(3), 543–8.
  6. ^ Jevning, R. O. N. (1978). Adrenocortical during Meditation, Hormones and Behavior, 10, 54–60.
  7. ^ [a b] Guleria, A., Kumar, U., Kishan, S. S. K., & Khetrapal, C. L. (2013). Effect of “SOHAM” meditation on the human brain: an fMRI study. Psychiatry Research, 214(3), 462–5.
  8. ^ Kang, D.-H., Jo, H. J., Jung, W. H., Kim, S. H., Jung, Y.-H., Choi, C.-H., … Kwon, J. S. (2013). The effect of meditation on brain structure: cortical thickness mapping and diffusion tensor imaging. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 8(1), 27–33.
  9. ^ Holzel BK, Ott U,Gard T, Hempel H, Weygandt M, Morgen K, Vaitl D (2008). Investigation of mindfulness meditation practitioners with voxel-based morphometry. Social 'Cognitive' & Affective 'Neuroscience 3:55–61.
  10. ^ Holzel BK, Carmody J, Vangel M, Congleton C,Yerramsetti SM, Gard T, Lazar SW (2011). Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density. Psychiatry Research 191:36–43.
  11. ^ Luders, E,Thompson, P. M., Kurth, F, Hong, J.-Y, Phillips, O. R., Wang, Y, Toga, A. W. (2013). Global and regional alterations of hippocampal anatomy in long-term meditation practitioners. Human Brain Mapping, 34(12), 3369–75
  12. ^ Engstrom M, Pihlsgard J, Lundberg P, Soderfeldt B (2010). Functional magnetic resonance imaging of hippocampal activation during silent mantra meditation. Journal of alternative and complementary medicine16:1253–1258.
  13. ^ Holzel BK, Ott U, Hempel H, Hackl A, Wolf K, Stark R, Vaitl D(2007). Differential engagement of anterior cingulate and adjacent medial frontal cortex in adept meditators and non-meditators. Neuroscience Letters 421:16–21.
  14. ^ Lazar SW, Bush G, Gollub RL, Fricchione GL, Khalsa G, Benson H (2000). Functional brain mapping of the relaxation response and meditation. NeuroReport 11:1581–1585.
  15. ^ Lou HC, Kjaer TW, Friberg L, Wildschiodtz G, Holm S, Nowak M (1999). A 15O-H2O PET study of meditation and the resting state of normal consciousness. Human Brain Mapping 7:98–105.
  16. ^ Chiesa A, Calati R, Serretti A (2011). Does mindfulness training improve cognitive abilities? A systematic review of neuropsychological findings. Clinical Psychology Review 31:449–464.
  17. ^ Heeren A, Van BN, Philippot P (2009).The effects of mindfulness on executive processes and autobiographical memory specificity. Behavioural research and therapy 47:403–409.
  18. ^ Kozhevnikov M, Louchakova O, Josipovic Z, Motes MA (2009). The enhancement of visuospatial processing efficiency through Buddhist Deity meditation. Psychological Science 20:645–653.
  19. ^ Williams JM, Teasdale JD, Segal ZV, Soulsby J (2000). Mindfulness-based cognitive therapy reduces over general autobiographical memory in formerly depressed patients. Journal of Abnormal Psychology 109:150–155.
  20. ^ Yi-Yuan Tang, Qilin Lu, Ming Fan, Yihong Yang, and Michael I. Posner. (2012). Mechanisms of white matter changes induced by meditation. www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1207817109
  21. ^ Fayed, Lopez del Hoyo, Andres, Serrano-Blanco,Bello ́n, Aguilar, Cebolla, Garcia-Campayo (2013) Brain Changes in Long-Term Zen Meditators Using Proton Magnetic Resonance Spectroscopy and Diffusion Tensor Imaging: A Controlled Study, PLOS ONE | www.plosone.org, 14 mars 2013 | Volume 8 | Issue 3 | e58476
  22. ^ Johnson, Penn, Fredrickson, Kring, Meyer, Lahnna, Catalino, Brantley (2011) A pilot study of loving-kindness meditation for the negative symptoms of schizophrenia. Schizophrenia Research 129 (2011) 137–140

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Davidson, Richard J.; Begley, Sharon (2012). Hjärnans emotionella liv: Hur unika mönster i hjärnan påverkar tankar, känslor och upplevelser - och hur du kan förändra dem. Falun: Ica Bokförlag. ISBN 978-91-534-3623-2 
  • davidji (2014). Falun: Livsenergi, Forma Books AB. ISBN 978-91-87505-09--6  (Originalets titel =Secrets of Meditation. Ursprungligen publicerad 2012 av Hay House Inc. USA)

Se även[redigera | redigera wikitext]