Metallurgi
Metallurgi är läran om framställningen av metaller.[1] Metallurgi är nära knuten till ingenjörsvetenskap, kemi och materialvetenskap. Även framställning och rening av legeringar räknas till metallurgins område. Metallframställning utgår ofta från malm, men kan även bygga på andra källor såsom salter eller skrot.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Metallurgins historia går tillbaka till människans tidiga användning av naturligt förekommande metaller, som kunde bearbetas utan föregående smältning eller malmreduktion.[2] Ett viktigt steg var utvecklingen av malmbaserad metallframställning, där metall utvanns ur mineral genom upphettning och reduktion.[3]
Tidig kopparmetallurgi utvecklades på flera håll i den gamla världen, bland annat i sydöstra Europa där koppar framställdes ur karbonatmalmer omkring 5000 f.Kr.[4] Genom att legera koppar med tenn fick man brons, som blev betydelsefullt för redskap, vapen och prydnadsföremål under bronsåldern.[5]
Järn började successivt ersätta brons i många områden omkring 1200 f.Kr., eftersom järnmalmer var rikliga och järn kunde ge starka och användbara redskap när framställningstekniken utvecklades.[3] Järnmetallurgin fick stor teknisk betydelse, eftersom den efter hand möjliggjorde framställning av större mängder järn för redskap, vapen, byggande och andra praktiska ändamål.[6]
Under industrialiseringen utvecklades metallurgin från hantverksmässig och erfarenhetsbaserad verksamhet till industriell teknik och tillämpad vetenskap. Ett centralt genombrott var Bessemerprocessen, som från mitten av 1800-talet gjorde det möjligt att framställa stål i stor skala och till lägre kostnad än tidigare.[7] Senare metallurgi har utvecklats genom förbättrad processtyrning, kemisk analys, elektrolytiska metoder, återvinning och närmare koppling till materialvetenskap.[2]
Terminologi
[redigera | redigera wikitext]En person som sysslar med metallurgi kallas metallurg. Ett äldre svenskspråkigt namn för metallurgi är hyttkonst,[1] som en härledning av hytta.[8] Ordet metallurgi kommer från nylatinets metallurgia, bildat av grekiskans metallourgos (gruvarbetare), det var troligtvis därför ordet fick heta metallurgi och inte metallogi. Det grekiska ordet kommer av ordet för metall och ergon, arbete.[1]
Delområden
[redigera | redigera wikitext]Den vanligaste indelningen av metallurgin i delområden bygger på de metaller som framställs, respektive framställningsprocessernas övergripande utformning.
Framställningsprocesser
[redigera | redigera wikitext]- Smältmetallurgi:[1]
- – Pyrometallurgi är läran om metallurgiska processer vid hög temperatur, vilket exempelvis är det sätt som järn och stål framställs ur järnmalm.
- – Elektrometallurgi är läran om metallframställning genom elektrolys, vilket förekommer i såväl smältor som lösningar, vilket innebär att elektrometallurgi överlappar med såväl pyrometallurgi som hydrometallurgi.
- Hydrometallurgi är läran om metallurgiska processer som utnyttjar metalljoner i lösning.
Metallslag
[redigera | redigera wikitext]Metallurgin kan också delas in enligt de metaller som produceras. Huvudområdena är då järnmetallurgi och icke-järnmetallurgi. Icke-järnmetallurgi kan även benämnas som metallhyttkonst.[1]
Teoretisk metallurgi
[redigera | redigera wikitext]Teoretisk metallurgi är det område som omfattar teoretiska aspekter av de metallurgiska processerna, bland annat deras termodynamik.
Arkeometallurgi
[redigera | redigera wikitext]Arkeometallurgi är studiet av äldre tiders metallframställning och innefattar ofta även bearbetningen av metallen, till exempel smide och gjutning. Även undersökningar av anläggningar knutna till metallhanteringen, som gruvor, järnframställningsplatser, gjuterier och smedjor, räknas till arkeometallurgi.
Närliggande områden
[redigera | redigera wikitext]I engelskt språkbruk har motsvarande ord (metallurgy) en något vidare betydelse. Det inkluderar läran om metallers fysikaliska egenskaper, vilket på svenska brukar inordnas under metallografi.[1] Det här begreppet har fått sitt namn av att studier och avbildning av materialstrukturer under mikroskop har en central ställning. Engelskans metallurgy innefattar även det som på svenska kallas metallbearbetning.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källhänvisningar
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 Edström, John-Olof: metallurgi i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 3 januari 2015.
- 1 2 ”Metallurgy” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/science/metallurgy. Läst 15 maj 2026.
- 1 2 ”Metallurgy through the Ages” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/science/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/metallurgy-through-ages. Läst 15 maj 2026.
- ↑ ”Early Metallurgy in Southeastern Europe” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/humanities/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/early-metallurgy-southeastern-europe. Läst 15 maj 2026.
- ↑ ”Masters of Metal: Introduction” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/humanities/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/masters-metal-introduction. Läst 15 maj 2026.
- ↑ ”Metals and Metallurgy” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/environment/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/metals-and-metallurgy. Läst 15 maj 2026.
- ↑ ”Bessemer process” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/Bessemer-process. Läst 15 maj 2026.
- ↑ Metallurgi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
|