Metanol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Metanol
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Metanol
Övriga namn Metylalkohol, Träsprit
Kemisk formel CH3OH
Molmassa 32,04 g/mol
Utseende Färglös vätska
CAS-nummer 67-56-1
SMILES co
Egenskaper
Densitet 0,791 g/cm³
Löslighet (vatten) löslig g/l
Smältpunkt -98 °C
Kokpunkt 64,7 °C
Faror
Huvudfara
Brandfarlig Brandfarlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
1
LD50 6200 - 13000 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.[1] Metanol bryts snabbt ner i yt- och grundvatten till skillnad mot bensin. Den kemiska beteckningen är: CH3OH. Ämnet används ofta som lösningsmedel i industrier och laboratorier. Metanol är ett mycket effektivare lösningsmedel än etanol och förgiftar genom huden och inandning [2]. Metanol framställdes tidigare genom upphettning av svavelsyrabehandlat trä i en syrefri miljö, så kallad torrdestillering. Tillverkningen av metanol sker numera vid en kemisk reaktion mellan gaserna väte och kolmonoxid (och ibland även koldioxid) över en metallkatalysator. I den mänskliga kroppen omvandlas sötningsmedlet aspartam delvis till metanol. Metanol används ofta i kommunala reningsverk som tillsats till avloppsvattnet för att stimulera mikroorganismerna i reningsverkens biologiska steg och därmed öka reningsverkens verkningsgrad.[3]

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Det är metanolens nedbrytningsprodukter som är giftiga. Metanol bryts i levern ner till bland annat myrsyra och formaldehyd, vilka är de ämnen som orsakar de flesta skadorna. Myrsyran bidrar till acidos där blodets pH-värde sjunker till en farligt låg nivå. Både myrsyran och formaldehyden misstänks vara det som orsakar skadorna på syncentrum.

De flesta förgiftningsfall orsakas när metanol dricks som om det var etanol. Metanolens smak och lukt är snarlik den betydligt mindre farliga etanolens, varför förgiftningsfall förekommer regelbundet. Redan några centiliter kan vara dödligt om det dricks rent, men ofta sker intaget tillsammans med etanol vilket reducerar förgiftningsförloppet något. Även om den drabbade överlever kvarstår ofta permanenta hjärnskador, speciellt på syncentrum. Erfarenheter visar att omkring 1/3 av fallen slutar med att de drabbade avlider, 1/3 får bestående hjärnskador ofta inklusive blindhet, och återstoden klarar sig utan men.

Paradoxalt nog verkar vanlig sprit som motgift mot metanol. Det enzym som bildar de giftiga restprodukterna, alkoholdehydrogenas, bryter ned både metanol och vanlig sprit. Alkoholdehydrogenasen har en begränsad kapacitet och bryter hellre ner etanol än metanol (affiniteten är högre för etanol). Etanolkonsumtion gör därför att mindre mängd metanol metaboliseras, och mindre mängd farliga restprodukter bildas. Förgiftningssymptomerna kommer först när det är slut på vanlig sprit i blodet och nedbrytningen av metanol börjar på allvar.

Standardbehandlingen för metanolförgiftning har sedan gammalt varit att ge vanlig sprit intravenöst som motgift. Så länge nedbrytningen av etanol pågår avges metanolen ometaboliserat och långsamt genom svettning och andning samt via urinen. Samtidigt behandlas acidosen, man försöker öka pH-sänkningen som uppstått i blodet.

Under senare år har det kommit läkemedel (Fomepizol) som är ett motgift och som verkar på samma sätt som sprit genom att hämma nedbrytningen av metanol. Medicinen ges samtidigt som avfallsämnena myrsyra och formaldehyd tas bort från blodet med dialysbehandling.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Metanol används, blandad med ricinolja,syntetolja och nitrometan, som bränsle i modellmotorer. Till en vanlig typisk metanoldriven rc[förtydliga] bil blandas cirka 65% metanol, 15% syntetolja, 5% ricinolja, och 15% nitrometan.

Metanol används också i förbränningsmotorer inom motorsport, vanligast i USA, därför att det inte alls är lika brandfarligt som bensin. Oftast är det bränsleblandningar som används, som i till exempel Champcar-serien. Det var tidigare krav på metanoldrift i det prestigefyllda amerikanska Indianapolis 500, vilken numera är avskaffat, och i serien Indy Racing League som tidigare använde metanol används från 2007 ett bränsle med 98% etanol och 2% bensin, alltså mer etanol än i vanlig E85. Inom Top Fuel dragracing används en mindre mängd metanol i bränsleblandningen tillsammans med ca 85% nitrometan. Juniorklassen ”Top Alcohol” däremot använder ren metanol för att minska den explosiva motoreffekten i Top Fuel.

Speedwaymotorer drivs på metanol.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Datablad av Statoil om metanol

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www3.statoil.com/MNE/SVG02326.NSF/searchview/21901C3D2083C48CC1256A81004AA20D?OpenDocument
  2. ^ http://www.da.se/home/da/arbmiljo.nsf/0/CC9598613DC78F07412568E7003BFC34?OpenDocument
  3. ^ http://www.tidskriftenvatten.se/mag/tidskriftenvatten.se/dircode/docs/48_article_2149.pdf