Aspartam

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aspartam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnN-(L-α-Aspartyl)-L-fenylalanin-metylester
Kemisk formelC14H18N2O5
Molmassa294,3 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer22839-47-0
SMILES[NH3+][C@@H](CC([O-])=O)C(N[C@@H](CC1=CC=CC=C1)C(OC)=O)=O
Egenskaper
Smältpunkt246 °C
Kokpunkt- °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
1
0
LD50> 10 g/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aspartam är ett sötningsmedel som kan användas i stället för socker i lightprodukter, sockerfria tuggummin och andra livsmedel. Medlets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA), men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror.

Aspartam är ett ämne (en dipeptidester) som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar. Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är ungefär lika mycket som de flesta sockerarter. Detta betyder att aspartam ger lika mycket kalorier som socker viktmässigt, men på grund av sin cirka 150–200 gånger sötare smak används aspartam i betydligt mindre mängd än socker. Det förlorar sin sötma vid lagring under lång tid, men tillverkarna kan förbättra stabiliteten genom tillsatser.[1] Däremot bryts det snabbt ned vid uppvärmning[2].

Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte någon laxerande effekt vid överkonsumtion.[3] Det finns, enligt den statliga rapporten Mat vid fetma (refererad i Annica Nylander mfl.[2]), endast ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att drycker sötade med aspartam, i jämförelse med drycker ej sötade med aspartam leder till en viktminskning hos personer med fetma. Enligt några enstaka artiklar kan aspartam leda till ökad aptit eller viktuppgång, men flera studier visar motsatsen. Det sammantagna vetenskapliga underlaget är att aspartam kan fungera som en ersättning för socker för viktnedgång.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Aspartam eller aspartylfenylalanin (marknadsförs som NutraSweet, Equal, Egal eller Canderel) upptäcktes 1965. Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA. För dem som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam. Det är idag det mest använda sötningsmedlet i läsk.

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol (träsprit), asparaginsyra och den essentiella aminosyran fenylalanin. Samtliga dessa finns även i naturlig mat.[5][6] Metanolen finns i lägre dos än i exempelvis fruktjuicer och omvandlas i sin tur snabbt till formaldehyd och myrsyra, som också produceras naturligt av kroppen.[4]

Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin, och måste därför undvika att konsumera aspartam, men även naturliga livsmedel som innehåller fenylalanin. Därför märks alla produkter som innehåller aspartam med texten "Innehåller en fenylalaninkälla". I Sverige utförs ett så kallat PKU-test på alla nyfödda, för att undersöka om de lider av sjukdomen.[4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Aspartam är tillsatt i närmare 6 000 livsmedel världen över, varav cirka 2 000 i Europa. Substansen används som sockerersättning i bland annat bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Aspartam är ett derivat av aminosyror där två av dessa, fenylalanin och asparaginsyra används för framställningen. Vid framställning av aspartam används termolysin.

Säkerhet och hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda och debatterade.[7] Aspartam är både förespråkat och ifrågasatt. Bland annat har viss forskning publicerats som visat hälsorisker,[8][9] och annan forskning som visar på att det är ofarligt för människor i rätt mängd – förutom för personer med sjukdomen fenylketonuri (PKU).[10][11] EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilogram kroppsvikt.[10] Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.

Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt vid konsumtion under gränsvärdet för den som inte har sjukdomen PKU.[12]

Mer än 90 länder har kommit fram till att aspartam är säkert för mänsklig konsumtion.[13] FDA har beskrivit aspartam som en av de mest noggrant testade och studerade livsmedelstillsatserna som de någonsin har godkänt och att dess säkerhet är "clear cut".[14]

Cancer[redigera | redigera wikitext]

Översiktsarbeten har inte funnit något samband mellan aspartam och cancer.[15][16][17][18][19] Den ställningen stöds av flera tillsynsmyndigheter som United States Food and Drug Administration (FDA)[20] och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) såväl som vetenskapliga institutioner som National Cancer Institute.[21] Enligt EFSA och FDA är aspartam säker för mänsklig konsumtion.[22][23]

Neurologiska och psykiatriska symptom[redigera | redigera wikitext]

Påståenden har gjorts via internet och i konsumentriktade tidsskrifter om neurotoxiska effekter av aspartam som skulle leda till neurologiska eller psykiatriska symptomer som krampanfall, huvudvärk, och humörsvängningar.[15] Översiktsarbeten av aspartams biokemi har inte funnit någon evidens för att de doser som konsumeras skulle möjligen leda till dessa neurotoxiska effekter.[24] Genomgående översiktsarbeten har inte funnit någon evidens för aspartam som en orsak till dessa symptomer.[15][16][17] Ett översiktsarbete av studier om barn fann inte några signifikanta risker för neuropsykiatriska tillstånd som panikattacker, humörsvängningar, hallucinationer, ADHD, eller krampanfall.[25]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Informa Healthcare – Aspartame: A Safety Evaluation Based on Current Use Levels, Regulations, and Toxicological and Epidemiological Studies
  2. ^ [a b] Nylander, Annica; m.fl. (2014). Livsmedelskunskap 
  3. ^ Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: Regulatory safety and epidemiological issues, metastudie 2013
  4. ^ [a b c] Nej apartamet i din lightläst är inte farligt, Metro Viralgranskaren 2017-02-14
  5. ^ Livsmedelsverket: Sötningsmedlet aspartam Arkiverad 18 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1865825
  7. ^ Henkel, John (1999). "Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite". FDA Consumer Magazine 33 (6): 12–6. PMID 10628311. Archived from the original on January 2, 2007
  8. ^ Soffritti M. et al., Aspartame administered in feed, beginning prenatally through life span, induces cancers of the liver and lung in male Swiss mice, Am. J. Ind. Med. 2010, 53, 1197-1206 läst 2012-09-09
  9. ^ Halldorsson T.I. et al., Intake of artificially sweetened soft drinks and risk of preterm delivery: a prospective cohort study in 59334 Danish pregnant women. Am. J. Clin. Nutr. 2010, 92: 626-633 läst 2012-09-09
  10. ^ [a b] http://www.efsa.europa.eu/en/faqs/faqaspartame.htm#4 efsa.europa.eu läst 2012-09-09
  11. ^ https://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search2/r?dbs+hsdb:@term+@rn+22839-47-0
  12. ^ ”Socialstyrelsen – Kost vid diabetes”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128111617/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf. Läst 13 januari 2012. 
  13. ^ [1]
  14. ^ [2]
  15. ^ [a b c] ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727. 2007. doi:10.1080/10408440701516184. PMID 17828671. 
  16. ^ [a b] EFSA National Experts (May 2010). ”Report of the meetings on aspartame with national experts”. Report of the meetings on aspartame with national experts. EFSA. http://www.efsa.europa.eu/en/supporting/pub/zn-002. Läst 9 januari 2011. 
  17. ^ [a b] ”Aspartame: review of safety”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 35 (2 Pt 2): sid. S1–93. April 2002. doi:10.1006/rtph.2002.1542. PMID 12180494. 
  18. ^ ”Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: regulatory safety and epidemiological issues”. Food and Chemical Toxicology 60: sid. 109–15. October 2013. doi:10.1016/j.fct.2013.07.040. PMID 23891579. 
  19. ^ ”Aspartame: A review of genotoxicity data”. Food and Chemical Toxicology 84: sid. 161–8. October 2015. doi:10.1016/j.fct.2015.08.021. PMID 26321723. 
  20. ^ ”US FDA/CFSAN – FDA Statement on European Aspartame Study”. US FDA/CFSAN – FDA Statement on European Aspartame Study. Arkiverad från originalet den 30 July 2010. http://webarchive.loc.gov/all/20100730225205/http://www.fda.gov/Food/FoodIngredientsPackaging/FoodAdditives/ucm208580.htm. Läst 23 september 2010. 
  21. ^ ”Aspartame and Cancer: Questions and Answers”. Aspartame and Cancer: Questions and Answers. National Cancer Institute. 12 September 2006. Arkiverad från originalet den 12 February 2009. https://web.archive.org/web/20090212130028/http://cancer.gov/cancertopics/factsheet/AspartameQandA. Läst 29 augusti 2011. 
  22. ^ ”CFR - Code of Federal Regulations, Title 21, Part 172: Food additives permitted for direct addition to food for human consumption. Subpart I--Multipurpose Additives; Sec. 172.804 Aspartame”. CFR - Code of Federal Regulations, Title 21, Part 172: Food additives permitted for direct addition to food for human consumption. Subpart I--Multipurpose Additives; Sec. 172.804 Aspartame. US Food and Drug Administration. 1 April 2018. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?fr=172.804. Läst 22 augusti 2019. 
  23. ^ Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food (2006). ”Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food (AFC) related to a new long-term carcinogenicity study on aspartame”. The EFSA Journal 356 (5): sid. 1–44. doi:10.2903/j.efsa.2006.356. 
  24. ^ ”Aspartame consumption: lack of effects on neural function”. The Journal of Nutritional Biochemistry 5 (6): sid. 266–83. 1994. doi:10.1016/0955-2863(94)90032-9. 
  25. ^ ”"Inactive" ingredients in pharmaceutical products: update (subject review). American Academy of Pediatrics Committee on Drugs”. Pediatrics 99 (2): sid. 268–78. February 1997. doi:10.1542/peds.99.2.268. PMID 9024461. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]