Aspartam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aspartam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn N-(L-α-Aspartyl)-L-fenylalanin-metylester
Kemisk formel C14H18N2O5
Molmassa 294,3 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 22839-47-0
SMILES [NH3+][C@@H](CC([O-])=O)C(N[C@@H](CC1=CC=CC=C1)C(OC)=O)=O
Egenskaper
Smältpunkt 246 °C
Kokpunkt - °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
1
0
LD50 > 10 g/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aspartam är ett sötningsmedel som kan användas i stället för socker i lightprodukter, sockerfria tuggummin och andra livsmedel. Medlets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA), men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror.

Aspartam är ett ämne (en dipeptidester) som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar. Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är ungefär lika mycket som de flesta sockerarter. Detta betyder att aspartam ger lika mycket kalorier som socker viktmässigt, men på grund av sin cirka 150 - 200 gånger sötare smak används aspartam i betydligt mindre mängd än socker. Det förlorar sin sötma under lång period, men tillverkarna kan förbättra stabiliteten genom tillsatser.[1] Däremot bryts det snabbt ned vid uppvärmning[2].

Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte någon laxerande effekt vid överkonsumtion.[källa behövs]. Det finns, enligt den statliga rapporten Mat vid fetma (refererad i Annica Nylander mfl.[2]), endast ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att drycker sötade med aspartam, i jämförelse med drycker ej sötade med aspartam leder till en viktminskning hos personer med fetma.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Aspartam eller aspartylfenylalanin (marknadsförs som NutraSweet, Equal, Egal eller Canderal), upptäcktes 1965. Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA. Hälsoriskerna kring sötningsmedlet är fortfarande en omdiskuterad fråga, men det är idag det mest använda sötningsmedlet i läsk.

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol, asparaginsyra och den essentiella aminosyran fenylalanin i små mängder. Samtliga dessa förekommer även naturligt i mat.[3][4]

Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin, och måste därför undvika att konsumera aspartam. Därför märks alla produkter som innehåller aspartam med texten "Innehåller en fenylalaninkälla". I Sverige utförs ett så kallat PKU-test på alla nyfödda, för att undersöka om de lider av sjukdomen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Aspartam är tillsatt i närmare 6000 livsmedel världen över, varav ca. 2000 i Europa. Substansen används som sockerersättning i bl.a. bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Aspartam är ett derivat av aminosyror där två av dessa, fenylalanin och asparaginsyra används för framställningen. Vid framställning av aspartam används termolysin.

Debatten om risker[redigera | redigera wikitext]

Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda och debatterade.[5] Hälsoriskerna är omdiskuterade, och aspartam är både förespråkat och ifrågasatt. Bland annat har viss forskning publicerats som visat hälsorisker,[6][7] och annan forskning som visar på att det är ofarligt för människor i rätt mängd.[8] EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt.[8] Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.

Enligt en studie som presenterades i Environmental Health Perspectives kan kontinuerlig konsumtion av aspartam leda till leukemi, lymfcancer och bröstcancer.[9] FDA kommer att undersöka studien närmare och vill inte dra några snabba slutsatser förrän så skett.[9] EFSA[10] och FDA[11] har avfärdat studiens resultat på grund av brist på transparens och ett flertal brister i studien. De ser därmed ingen anledning att revidera deras tidigare fastlagda accepterade dagliga intagsnivåer av aspartam.

En annan akademisk studie i European Journal of Clinical Nutrition visar på ett möjligt samband mellan aspartam och nervskador i hjärnan.[12] Kliniska studier har dock inte kunnat visa på tecken av neurotoxiska effekter [13] och studier av metabolism antyder att det inte är möjligt att få i sig tillräckligt med asparaginsyra och glutamat genom mat och dryck i nivåer som skulle vara giftiga.[14]

Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt vid konsumtion under gränsvärdet.[15]

Mer än 90 länder har kommit fram till att aspartam är säkert för mänsklig konsumtion.[16] FDA har beskrivit aspartam som en av de mest noggrant testade och studerade livsmedelstillsatserna som de någonsin har godkänt och att dess säkerhet är "clear cut". [17]

Riskgrupper känsliga för effekter av aspartam är bland annat de drabbade av den ärftliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri (PKU), samt individer med affektiva störningar som visat sig vara särskilt känsliga. [18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Informa Healthcare – Aspartame: A Safety Evaluation Based on Current Use Levels, Regulations, and Toxicological and Epidemiological Studies
  2. ^ [a b] Nylander, Annica; m.fl. (2014). Livsmedelskunskap 
  3. ^ Livsmedelsverket: Sötningsmedlet aspartam
  4. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1865825
  5. ^ Henkel, John (1999). "Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite". FDA Consumer Magazine 33 (6): 12–6. PMID 10628311. Archived from the original on January 2, 2007
  6. ^ Soffritti M. et al., Aspartame administered in feed, beginning prenatally through life span, induces cancers of the liver and lung in male Swiss mice, Am. J. Ind. Med. 2010, 53, 1197-1206 läst 2012-09-09
  7. ^ Halldorsson T.I. et al., Intake of artificially sweetened soft drinks and risk of preterm delivery: a prospective cohort study in 59334 Danish pregnant women. Am. J. Clin. Nutr. 2010, 92: 626-633 läst 2012-09-09
  8. ^ [a b] http://www.efsa.europa.eu/en/faqs/faqaspartame.htm#4 efsa.europa.eu läst 2012-09-09
  9. ^ [a b] Fox News
  10. ^ Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food (2006). ”Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food (AFC) related to a new long-term carcinogenicity study on aspartame”. The EFSA Journal "356": sid. 1–44. doi:10.2903/j.efsa.2006.356. 
  11. ^ FDA: [1]
  12. ^ Review raises questions over aspartame and brain health FoodQuality News 3 april 2008
  13. ^ Aspartame: A safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies: [2]
  14. ^ Aspartame: Review of Safety:[3]
  15. ^ Socialstyrelsen – Kost vid diabetes
  16. ^ [4]
  17. ^ [5]
  18. ^ http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search/r?dbs+hsdb:@term+@rn+22839-47-0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]