Microtus xanthognathus
| Microtus xanthognathus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
| Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte | Åkersorkar Microtus |
| Art | Microtus xanthognathus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Microtus xanthognathus | |
| Auktor | (Leach, 1815) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Microtus xanthognathus[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Leach 1815. Microtus xanthognathus ingår i släktet åkersorkar och familjen hamsterartade gnagare.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]
Vuxna exemplar blir 14,1 till 17,3 cm långa (huvud och bål), har en 4,5 till 5,3 cm lång svans och väger 140 till 170 g. Bakfötternas längd är 2,4 till 2,7 cm. Pälsfärgen på ovansidan varierar mellan sepiabrun och gulbrun med några svarta hår inblandade. På undersidan förekommer grå päls och ungdjur är helt mörkgrå. Microtus xanthognathus har en diploid kromosomuppsättning med 54 kromosomer (2n=54).[10]
Denna gnagare förekommer i centrala och västra Kanada samt i Alaska. Den lever i skogar och i andra områden med träd, ofta nära vattendrag.[1]
Valet av reviret är mer beroende av goda förhållanden att bygga bo, till exempel ett tjockare täcke av mossa. Dessutom ska det finnas växter med jordstam som utgör artens föda. Denna gnagare äter även gräs, lav, blåbär och växter av fräkensläktet. Bredvid boets ingång skapas en hög med bråte. Microtus xanthognathus har dessutom flera stigar genom vitmossor. Honor kan ha en eller två kullar per år med 6 till 13 ungar per kull. Den första parningen sker efter första vintern.[1]
Hanar etablerar ett revir och de parar sig med flera honor som lever i samma territorium. Ofta används samma tunnelsystem av fem till tio individer under vintern.[10]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Cassola, F. 2016 Microtus xanthognathus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 februari 2023.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Microtus xanthognathus
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/microtus+xanthognathus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Microtus xanthognathus”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 338. ISBN 978-84-16728-04-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Microtus xanthognathus.
|