Mihály Károlyi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mihály Károlyi (1923)

Mihály Ádám György Miklós Károlyi de Nagykároly, född 4 mars 1875, död 19 mars 1955, var en ungersk greve och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Károlyi framträdde efter en grundlig politisk utbildning vid första världskrigets utbrott som en oförsonlig motståndare till István Tiszas politik. Károlyi var ententevän och arbetade för en upplösning av den ungersk-österrikiska alliansen med Tyskland och en förmånlig separatfred. Som ledare för ett nytt radikalt parti med pacifistiskt program 1916, det så kallade Károlyipartiet, sökte han samförstånd med kung Karl I av Österrike och blev 1918 ministerpresident. Då Karl avsagt sig kronan, valdes Károlyi 1919 till den ungerska republikens förste president. Tillståndet i Ungern försämrades dock ständigt, och den väntade hjälpen från ententemakterna uteblev. Så följde Béla Kuns revolution, och Károlyi fick fly till utlandet. Efter att ordnade förhållanden återställts i Ungern, anklagades Károlyi för landsförräderi, och hans egendom konfiskerades. I landsflykt fortsatte Károlyi att arbeta för pacifismen. 1924 skrev han sina memoarer; Gegen eine ganze Welt.

Källor[redigera | redigera wikitext]