Mikael Löfgren (författare)
Mikael Löfgren, född 29 april 1954 i Karlskrona, är en svensk författare och kritiker, kulturjournalist och föreläsare, som är verksam som lärare vid Nätverkstan/Kulturverkstan i Göteborg samt som frilansskribent.[1] I maj 2021 publicerade Löfgren Kulturstrider & statskonst. Historiska perspektiv och kulturpolitiska utmaningar.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Mikael Löfgren växte upp i Karlskrona, Kalmar och Växjö. 1974 flyttade han till Göteborg för studier i litteraturvetenskap, historia och filosofi. Efter avlagd fil kand-examen 1976 påbörjade han forskarstudier i litteraturvetenskap med bland andra Kurt Aspelin som lärare.
Samma år inledde Löfgren sin kulturjournalistiska karriär i Göteborgs-Tidningen. Senare kom han att frilansmedarbeta i bland annat Arbetet, Aftonbladet och Expressen (1982–1989). 1985–1989 var Löfgren redaktör för tidskriften Ord & Bild, som under hans redaktörskap flyttades från Stockholm till Göteborg. 1989–1990 var Löfgren redaktör på SVT:s ”Kulturen”. Från 1990 har Löfgren medarbetat i Dagens Nyheter, huvudsakligen som kulturjournalist och teaterkritiker.[2]
1992–1993 arbetade Löfgren som dramaturg på Unga Klara i Stockholm, tillsammans med bland andra regissörerna Etienne Glaser (”Typ 931 Oidipos”)[3] och Mats Ek (”Dans med nästan”).[4]
1994–1995 var Löfgren anställd som lärare på kulturvetarprogrammet vid Göteborgs universitet.[2]
2002–2009 deltog Löfgren i och rapporterade från den globala rättviserörelsens sociala världsforum i bland annat Porto Alegre, Florens, Mumbai, Paris, Caracas, Nairobi och Belém.[5]
2009 var Löfgren en av grundarna till MR-organisationen Ship to Gaza, som arbetar för att häva den israelisk-egyptiska blockaden mot den palestinska enklaven Gaza. 2010-2012 var Löfgren organisationens mediesamordnare. 2012, under den så kallade Estelle-aktionen, var Löfgren ansvarig för mediestrategin även inom den internationella koalitionen Freedom Flotilla.[6]
2017–2018 var Mikael Löfgren Global Cultural Fellow vid Institute for International Cultural Relations (IICR), University of Edinburgh.[7]
Mikael Löfgren är gift, har fem barn, och bor på Bohus-Björkö i Göteborgs norra skärgård.
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Som författare och skribent har Mikael Löfgren utgivit antologier om postmodernism, svenskhet och Göteborgskravallerna, han har skrivit om fotboll, Mellanösternkonflikten och samtidskonsthallar, publicerat essäböcker och rapporter, reportage och barnboken ”Rädda pappan”.
1999 publicerade han Jobb, ett kulturkritiskt essäreportage om arbete. I Inga undantag (2015) skisserade Löfgren ett alternativt sätt att förstå det värdeskapande som äger rum i små och medelstora organisationer för samtidskonst. 2018 samlade han debatten kring Bokmässan och Nya Tider i Ska man tala med nazister?.
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Postmoderna tider?, redaktör tillsammans med Anders Molander, 1986
- Svenska tönteriets betydelse, 1994
- Svenska krusbär, redaktör tillsammans med Björn Linnell, 1995
- Jobb. Försök att få syn på arbetsordningen, 1999
- Vad hände med Sverige i Göteborg?, redaktör tillsammans med Masoud Vatankah, 2002
- Sorgens globala diktatur, 2002
- Från borgerlig till proletär skiss, 2002
- Qviding FIF: från ”änga” till Härlanda park, 2006
- Digitalisering och upphovsrätt i kultursektorn, 2010
- Ship to Gaza: bakgrunden, resan, framtiden, redaktör, 2010
- Estelle-aktionen, redaktör, 2014
- Kulturtidskrifterna och framtiden, med David Karlsson, 2015
- Inga undantag: värdeskapandet i små och medelstora samtidskonsthallar, 2016
- ”På något sätt är vi med om att skapa världen på nytt…” red tillsammans med Karin Dalborg, 2016
- Rädda pappan, med Ida Linell och Amanda Löfgren, 2018
- Ska man tala med nazister? Debatten kring Bokmässan och Nya Tider, red, 2018
- Tomas Forser, Kritik & ansvar, redaktör, 2020
- Kulturstrider & statskonst. Historiska perspektiv och kulturpolitiska utmaningar, 2021
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Kurt Aspelin-stipendiet 1988
- Axel Liffner-stipendiet 2000
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nätverkstan, en resurs för kulturlivet”. Nätverkstan. Arkiverad från originalet den 15 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210115143540/https://www.natverkstan.net/vad-gor-vi/. Läst 6 februari 2021.
- ^ [a b] ”747 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1997/0747.html. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”Oidipos sedd ur barnets perspektiv. Unga Klara ger sin egen tolkning av Sofokles gamla tragedi”. DN.SE. 28 januari 1993. https://www.dn.se/arkiv/kultur/oidipos-sedd-ur-barnets-perspektiv-unga-klara-ger-sin-egen-tolkning-av-sofokles-gamla-tragedi/. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”Dans med nästan” (på engelska). Unga Klara. https://www.ungaklara.se/scen/dans-med-nastan. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”Chávismens dubbla ansikte”. DN.SE. 19 februari 2006. https://www.dn.se/kultur-noje/chavismens-dubbla-ansikte/. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”Estelle-aktionen | Bokförlaget Korpen”. https://bokforlagetkorpen.se/wp/?p=1549. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”Institute for International Cultural Relations: Global Cultural Fellows build on festivals' promise”. www.sps.ed.ac.uk. Arkiverad från originalet den 14 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210214043210/http://www.sps.ed.ac.uk/iicr/news/2017/global_cultural_fellows_build_on_festivals_promise. Läst 6 februari 2021.