Mindre nandu
| Mindre nandu Status i världen: Nära hotad[1] | |
 Mindre nandu | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Strutsfåglar Struthioniformes |
| Familj | Nanduer Rheidae |
| Släkte | Rhea men se text |
| Art | Mindre nandu R. pennata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhea pennata | |
| Auktor | d'Orbigny, 1834 |
| Utbredning | |
 Ljusgrön: garleppi, Olivgrön: pennata, Gul:tarapacensis | |
| Synonymer | |
| |
Mindre nandu (Rhea pennata[2]) är en strutsfågel i familjen nanduer.
Utseende och anatomi
Den är 90 till 100 centimeter lång och har större vingar än andra strutsfåglar som gör att den kan springa särskilt bra.[källa behövs] Den kan nå en fart på 60 km/h[källa behövs] vilket möjliggör en effektiv flykt från predatorer. De skarpa klorna på tårna är effektiva vapen.
Systematik
Nanduerna är endemiska för Sydamerika och familjen omfattar bara en ytterligare art nämligen nandu. Fossil från eocen, cirka 40 miljoner år gamla, indikerar att de är bland de äldsta fåglarna på kontinenten.[3] Tidigare behandlades taxonen i familjen nanduer som tillhörande de enda släktet Rhea men senare forskning föreslår att familjen delas upp i det ytterligare släktet Pterocnemia som mindre nandu placeras i, men det råder inte koncensus kring detta.
Arten behandlades tidigare som monotypisk men behandlas idag ofta som tre underarter bestående av två ganska distinkta underartsgrupper där höglandspopulationerna tarapacensis och garleppi utgör en grupp och pennata den andra. Fjeldså & Krabbe (1990) går så långt att de föreslår att höglandspopulationerna bör behandlas som den egna arten bergsnandu (Rhea/Pterocnemia tarapacensis).[4]
Taxonomi enligt Clements et al. 2012:[2]
tarapacensis/garleppi-gruppen
- Rhea pennata garleppi - förekommer i ökenområden i Puna i sydöstra Peru, sydvästra Bolivia och nordvästra Argentina.
- Rhea pennata tarapacensis - förekommer i Puna i norra Chile, från Arica till Atacama
pennata-gruppen
- Rhea pennata pennata - förekommer på de patagonska stäpperna i södra Argentina och södra Chile.
Biotop
Den mindre nandun lever i områden med buskmarker i Patagoniens grässlätter och på Andernas platåer, igenom Argentina, Bolivia, Chile och Peru.[1]
Honorna lägger ofta äggen i närheten av boet snarare än i det och de flesta av äggen flyttas till boet av hanen som är den som ruvar. De ägg som lämnas utanför boet förruttnar och attraherar flugor vilka utgör föda åt hanen och ungarna.[källa behövs] Utanför häckningssäsongen är den mindre nandun rätt social. Den lever i grupper från 5 till 30 fåglar av båda könen och i olika åldrar.
Namn
Lokalt är fågeln känd under ett antal namn som suri, choique, ñandú petiso, eller ñandú del norte.
Referenser
Noter
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Rhea pennata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ [a b] Clements et al. 2012
- ^ Cocker, 2013, sid:18-19
- ^ Fjeldså, Jon & Krabbe, Niels (1990) Birds of the High Andes
Källor
- Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst
- Cocker, Mark; David Tipling (2013). Birds and people. London: HelmJonathan Cape. ISBN 9780224081740
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom