Mirakel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mirakler)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För sången med samma namn, se Mirakel (låt med Björn Ranelid & Sara Li).
Mirakel
Juan de Flandes 001.jpg

Kristus uppväcker Lasaros. Målning av Juan de Flandes (cirka 1500).


Ett mirakel (franska: miracle, från latinets miraculum) eller under är en oväntad och uppseendeväckande händelse som inte kan förklaras med enbart naturliga processer.[1][2] Ett mirakel betraktas ofta som ett övernaturligt eller ett Gudomligt ingripande.[1] Begreppen mirakel och under syftar på en händelse. Ett ting som är uppseendeväckande – särskilt om det kan tros vara skapat av någon övernaturlig kraft – kan benämnas underverk.

I princip alla religioner utgår från att mirakler kan ske, och många betraktar ett mirakel som världshistoriens viktigaste händelse (exempelvis Jesu uppståndelse eller Muhammeds mottagande av Koranen). Människor som inte tror på mirakler kallas för naturalister. Huruvida mirakler kan ske och har skett är hett omdebatterat inom religionsfilosofin.

Miraklers möjlighet[redigera | redigera wikitext]

Upplysningsfilosofen Voltaire hävdade att mirakler per definition är en självmotsägande, för han definierade det som ”ett brott mot matematiska, gudomliga, orubbliga, eviga lagar.”[3] En naturlag kan inte samtidigt vara orubblig och bruten, poängterade han. I samma anda menade den svenske filosofen Ingemar Hedenius att ett mirakel innebär att något omöjligt sker, vilket är en självmotsägelse.[4]

Filosofen Alvin Plantinga har invänt mot denna förståelse av mirakler. Han påpekar att naturlagar enbart gäller i slutna system och menar att om en övernaturlig aktör påverkar universum har vi med ett öppet system att göra. Mirakler kan då inte vara brott mot naturlagarna. Han skriver:

Om Gud utför ett mirakel skulle det inte alls innebära att en naturlag bryts. Detta eftersom varje tillfälle när Gud utför ett mirakel uppenbarligen är ett tillfälle när universum inte är kausalt stängt, och lagarna säger ingenting om vad som händer när universum inte är kausalt stängt. Faktum är att utifrån denna förståelse är det inte ens möjligt att Gud bry­ter en naturlag. [5]

Upplysningsfilosofen David Hume argumenterade för att vi aldrig ska tro att ett mirakel har skett även om det är möjligt att de sker. I sin essä "Om mirakler" menade han att det alltid är mer sannolikt att någon som hävdar sig ha bevittnat ett mirakel bedrar eller är bedragen än att miraklet faktiskt har ägt rum. Detta för att vår erfarenhet av naturlagarnas regelbundenhet är mycket större än vår erfarenhet av mirakler. Hume menade också att en tillräcklig mängd visa män aldrig har bevittnat ett mirakel och att mirakeltro kommer från ignoranta och barbariska nationer.

Humes argumentation har både försvarats och kritiserats av filosofer de senaste 250 åren. En av kritikerna, John Earman, menar att Humes argumentation inte är logiskt sammanhängande och är oförenlig med bayesiansk sannolikhetslära. Earman argumenterar för att alla osannolika händelser går att etablera med goda bevis och att det inte finns någon anledning att betrakta mirakler som extremt osannolika baserat på bevisen för naturlagarna i och med att mirakler inte behöver bryta mot naturlagar.[6] En annan kritiker av Hume, Chin Liew Ten, menar att hans syn på mirakeltro som barbarisk hänger samman med en kolonialistisk syn på världen där majoriteten av mänsklighetens upplevelser inte tas på allvar.[7]

Mirakler och vetenskap[redigera | redigera wikitext]

Efter att de protestantiska reformatorerna hade kritiserat katolska kyrkan för att fylla sina helgonberättelser med skrönor och vandringssägner utvecklade Vatikanen ett system för att kritiskt granska mirakler kopplade till helgonförklaringar. Minst två mirakler krävs nämligen för att en avliden katolik ska betraktas som helgon. Sedan slutet av 1500-talet har Vatikanen krävt att påstådda mirakler ska granskas av experter, oftast läkare, för att se om fenomenet är vetenskapligt oförklarligt. Först därefter kan kyrkans företrädare fatta beslut om huruvida det rör sig om ett mirakel.[8]

Läkaren och ateisten Jacalyn Duffin har undersökt den katolska processen för att granska mirakler och förvånades över hur mycket den baserade sig på vetenskap. Hon skriver: "De avvaktar med att bedöma att nå­got övernaturligt har inträffat tills de är övertygade om att diagnoserna är korrekta, att undersökningarna och vården är modern, och att experterna är beredda att beskriva hän­delserna som oförklarliga."[9]

I kontrast till detta menar många att mirakler och vetenskap är oförenliga. Forskarna Tobias Hägerland och Cecilia Wassén har argumenterat för att vetenskapen under inga omständigheter får använda sig av övernaturliga förklaringar, även om ett fenomen saknar naturliga förklaringar och det sker i direkt samband med bön. Detta för att det skulle bestrida metodologisk naturalism som ligger till grund för den vetenskapliga metoden.[10]

Teologen Micael Grenholm har i boken Dokumenterade mirakler samlat över 50 exempel på det han kallar för vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) utifrån läkarutlåtanden och journaler.[11] Utifrån dessa presenterar han ett filosofiskt argument för miraklers existens som går ut på att det är mer osannolikt att alla VOTEB beror på okända naturliga fenomen än att åtminstone ett beror på ett mirakulöst bönesvar. Grenholm betonar att hans samling VOTEB bara är ett urval och att en amerikansk studie indikerar att det finns tusentals VOTEB bara i USA.[12]

Kritiker till mirakeltro hävdar däremot att sannolikheten att något är ett mirakulöst bönesvar är mycket mindre än att alla oförklarliga fenomen har naturliga förklaringar som vi inte har upptäckt än. De menar att om bön fungerar så skulle studier av förbön ha mycket tydligare positiva resultat.[13] En vanlig invändning mot mirakeltro är även att vi borde se dokumenterade fall av amputerade som får sina kroppsdelar tillbaka efter bön i mycket större utsträckning.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] mirakel i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 juli 2017.
  2. ^ ”Miracle | Definition of miracle in US English by Oxford Dictionaries”. Oxford Dictionaries | English. https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/miracle. Läst 4 maj 2019. 
  3. ^ Voltaire (1901). The Works of Voltaire, vol. 2. sid. 272 
  4. ^ Hedenius, Ingemar, 1908-1982. (2009). Tro och vetande : en nyutgåva. Fri tanke. sid. 87. ISBN 9789186061036. OCLC 500801376. https://www.worldcat.org/oclc/500801376. Läst 4 maj 2019 
  5. ^ Plantinga, Alvin. (2011). Where the conflict really lies : science, religion, and naturalism. Oxford University Press. sid. 82-83. ISBN 9780199812097. OCLC 698626437. https://www.worldcat.org/oclc/698626437. Läst 4 maj 2019 
  6. ^ Earman, John. (2000). Hume's abject failure : the argument against miracles. Oxford University Press. ISBN 0195127382. OCLC 63294618. https://www.worldcat.org/oclc/63294618. Läst 4 maj 2019 
  7. ^ Chin Liew Ten (2002). ”Hume's Racism and Miracles”. The Journal of Value Inquiry 36: sid. 101-107. 
  8. ^ Grenholm, Micael.. Dokumenterade mirakler : vetenskap, helande och Guds existens.. sid. 36-37. ISBN 9789188927125. OCLC 1096476255. https://www.worldcat.org/oclc/1096476255. Läst 4 maj 2019 
  9. ^ Duffin, Jacalyn (2009-02-01). Medical Miracles. Oxford University Press. sid. 185. ISBN 9780195336504. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780195336504.003.0004. Läst 4 maj 2019 
  10. ^ Hägerland, Tobias; Wassén, Cecilia (2017). ”Mirakler och historievetenskaplig metod”. Svensk teologisk kvartalskrift 93 (3-4). 
  11. ^ Grenholm, Micael.. Dokumenterade mirakler : vetenskap, helande och Guds existens.. ISBN 9789188927125. OCLC 1096476255. http://worldcat.org/oclc/1096476255. Läst 4 maj 2019 
  12. ^ Grenholm, Micael.. Dokumenterade mirakler : vetenskap, helande och Guds existens.. sid. 81. ISBN 9789188927125. OCLC 1096476255. https://www.worldcat.org/oclc/1096476255. Läst 4 maj 2019 
  13. ^ The Rationalist (20 september 2010). ”The Rationalist: The Great Prayer Experiment”. The Rationalist. http://therationalviewpoint.blogspot.com/2010/09/great-prayer-experiment.html. Läst 4 maj 2019. 
  14. ^ ”Why Won't God Heal Amputees?”. whywontgodhealamputees.com. https://whywontgodhealamputees.com/. Läst 4 maj 2019.