Mittmotor

Från Wikipedia
Skiss föreställande en bil med bakre mittmotor och drivning på bakaxeln
Motorrummet på en Ferrari F430.

Mittmotor innebär att motorn i ett fordon, till exempel en bil är placerad mellan kupén och bakaxeln. Detta förekommer främst på sportbilar, såsom Lotus Europa, Ford GT40, Lancia Stratos och de flesta Ferrari- och Lamborghini-modeller sedan 1970-talet. En mittmotor delas in i två grupper; främre mittmotor och bakre mittmotor. En främre mittmotor är placerad bakom framaxeln, men i bilens främre del medan den bakre är placerad i bilens bakre del, men framför bakaxeln. Några exempel på bilar som har främre mittmotor är Toyota Previa och Chevrolet SportVan. I några sällsynta fall finns även främre mittmotor med drivning på framhjulen, då sitter växellådan alldeles ovanför framaxeln med motorn bakom. Renault byggde flera av sina bilar på detta sätt under 60- och 70-talet. R4, R5, R6 och R16 är några exempel. Andra bilmodeller med denna konstruktion är Citroën DS och SAAB Sonett. Denna konstruktion ger bättre viktfördelning än om hela motorn sitter framför framaxeln. Nackdelen kan vara att framhjulen lättare tappar fästet vid körning i till exempel snöiga uppförsbackar.

Bussar och lastbilar med mittmotor

Det finns ett fåtal bussar, främst från Volvo med mittmotor, då sitter motorn under golvet mellan hjulaxlarna, oftast ställd i liggande position för att golvet inte ska bli för högt. Volvo är också den tillverkare som satsat mest på mittmotorkonceptet hos bussar , vars fordonsflotta har innehållit och innehåller flertalet mittmotorchassin, däribland de äldre Volvo B9M, Volvo B10M, och det nyare Volvo B12M-chassit.

Det finns även lastbilar med mittmotor. Monterad på samma sätt i liggande position, se bilden.

Se även