Mjältön

Mjältön
Naturreservat
LandSverige
KommunKramfors kommun[1]
Area148,43 hektar[1]
- därav vatten0,26 hektar[2]
Inrättat18 september 1974[1]
Läge
Mjältön
Mjältön
Mjältön
Utsträckning
Map Områdets utsträckning.
Koordinat63°02′27″N 18°31′12″Ö / 63.040919307815°N 18.519979196589°Ö / 63.040919307815; 18.519979196589
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori III: Naturmonument[1]
NVR-id2000635[1] (karta)
WDPA-id152378 (karta)
FörvaltareLänsstyrelsen i Västernorrlands län[1]
Redigera Wikidata

Mjältön ligger i Vibyggerå socken vid Höga kusten i Kramfors kommun och skiljs från fastlandet av Mjältösundet. På ön finns Bastutoberget, vars topp når 236 meter över havet, vilket gör Mjältön till Sveriges högsta ö.

På ön ligger, innanför Baggviken i öster, den lilla Baggtjärnen (11 m ö.h.). I öns nordspets ligger Öberget och mellan Norr-Aspviken och Sör-Aspviken sticker halvön Aspholmen ut mot nordost. På öns östsida ligger Sköloberget norr om Baggviken. Söder om viken ligger Baggberget. Markusberget utgör öns södra del, varifrån en liten halvö, Valmen löper ut i Mjältösundets södra del.

Ungefär mitt på ön, på Bastutobergets sydöstra sluttning ligger en grotta.

Flygfoto över Mjältön från cirka 1960.

Från Baggviken, Sör-Aspviken och Sundsbodarna går markerade stigar upp till toppen. Av tradition ska de som bestiger ön plocka med en sten från strandkanten och bära med sig upp till stenhögen på toppen av berget. På så sätt blir ön ytterligare lite högre.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lundqvist, Jan (1948-) ; Mjältön : en växtekologisk undersökning med tonvikt på vegetationsbeskrivning och vegetationskartering, Härnösand : Länsstyrelsen, 1971
  • Nordström, Alvar (1901-) ,red; Ullångers kommun : Ullånger och Vibyggerå socknar, Härnösand, 1971, 567 sidor

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]