Kramfors kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kramfors kommun
Kommun
Kramfors vapen.svg
Fri vapensköld för Kramfors kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Ångermanland
Domsaga Ångermanlands domsaga
Läge 62°55′55.8″N 17°46′37.8″Ö / 62.932167°N 17.777167°Ö / 62.932167; 17.777167
Centralort Kramfors
Areal 1 785,06 km² (2015-01-01)[1]
57:e största (av 290)
 - land 1 694,65 km²
 - vatten 90,41 km²
Folkmängd 18 375 (2015-09-30)[2]
130:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,84 invånare/km²[2][1]
227:e högsta (av 290)
GeoNames 2699393
Kommunkod 2282[3]
Tätortsgrad (%) 65,2 (2010)[4]
Antal anställda 2 525 (2014-11)[5]
Kramfors Municipality in Västernorrland County.png
Webbplats: www.kramfors.se
Rödviken i Ullånger.

Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län i landskapet Ångermanland. Centralort är Kramfors som också är kommunens största ort.

Kommunen ligger i Ådalen vid Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län. Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder samt Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.

Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling). [6]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.

Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.

Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
29 005
1975
  
27 892
1980
  
26 611
1985
  
25 223
1990
  
24 555
1995
  
23 449
2000
  
21 382
2005
  
20 107
2010
  
18 911
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 2 042, eller 11,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 435 den 31 december 2014).[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Kramfors kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tretton tätorter i Kramfors kommun och tätortsgraden var 65,2 %:[10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kramfors &&&&&&&&&&&05990.&&&&&05 990
2 Bollstabruk &&&&&&&&&&&01871.&&&&&01 871
3 Nyland &&&&&&&&&&&&0903.&&&&&0903
4 Frånö &&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
5 Ullånger &&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
6 Lunde &&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399
7 Docksta &&&&&&&&&&&&0378.&&&&&0378
8 Lugnvik &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349
9 Klockestrand &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315
10 Nordingrå &&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
11 Mjällom &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
12 Sandslån &&&&&&&&&&&&0272.&&&&&0272
13 Ramvik (del av) &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ramvik var delad på två kommuner: Härnösands kommun (689 personer) och Kramfors kommun (2 personer).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är socialdemokratiskt styrd sedan allmänna rösträttens införande. Kommunalråd: Jan Sahlén (s). Oppositionsråd: Bertil Böhlin (c).

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Rainor Melander
Förste vice ordförande
S
Eva Sonidsson
Andre vice ordförande
C
Hans Hedlund
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Jonne Norlin Bistånd-, arbetsmarknad- och social servicenämnd
V
Lennart Johansson
S
Thomas Näsholm Barn-, kultur- och utbildningsnämnden
V
Jon Björkman
S
Malin Svanholm Miljö- och byggnämnden
V
Camilla Öhresten
S
Per-Eric Larsson Överförmyndarnämnden
V
Leif Georgsson
S
Sven-Åke Sjödin Valnämnden
S
Jenny Westerlund

Mandatfördelning i Kramfors kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK ÖVR SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 6 26 6 2 1
6 26 6 2
41 92,5
34 7
1973 6 33 1 16 1 1 3
6 33 16 3
61 93,7
56
1976 3 32 2 17 2 1 4
3 32 17 4
61 93,6
51 10
1979 4 33 1 16 2 1 4
4 33 16 4
61 92,7
46 15
1982 5 35 15 1 5
5 35 15 5
61 92,5
43 18
1985 5 33 1 13 2 1 6
5 33 13 6
61 91,1
45 16
1988 5 32 3 12 2 2 5
5 32 3 12 5
61 87,3
38 23
1991 5 31 2 12 2 3 6
5 31 12 3 6
61 86,2
39 22
1994 5 33 3 12 1 1 6
5 33 3 12 6
61 86,5
32 29
1998 9 28 2 11 2 3 6
9 28 11 3 6
61 80,49
31 30
2002 5 20 1 8 2 2 3
5 20 8 2 2 3
41 78,30
19 22
2006 4 19 1 8 2 2 5
4 19 8 2 2 5
41 79,04
24 17
2010 4 20 2 1 7 1 1 5
4 20 2 7 5
41 81,44
23 18
2014 4 20 1 3 7 1 1 4
4 20 3 7 4
41 82,43
23 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Det natursköna området Höga kusten (f.o.m 2000 på FN:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun.

I Lunde ligger också Sandöbron som invigdes 1943 efter att en första Sandöbro rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.

Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner.

I Vibyggerå ligger Skuleberget, 295 meter över havet. Från bergets topp har man utsikt över hav och skog.På berget finns det spår efter den högsta kustlinjen efter istiden. En kustlinje som gick 285 meter högre än i dag. Nedanför Skuleberget anordnas varje år en populär visfestival.

I Vibyggerå ligger också en mindre del av Skuleskogens nationalpark. Den övervägande delen ligger i Örnsköldsviks kommun.

I Nordingrå ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.


Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
  • Resehandboken "Höga Kusten"

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 91-38-00209-4, läs online
  4. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]