Mollusker (hudåkomma)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Mollusca.
Mollusker
latin: molluscum contagiosum
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 B08.1
ICD-9 078.0
DiseasesDB 8337
MedlinePlus 000826
eMedicine derm/270 
MeSH engelsk

Molluscum contagiosum eller vanligare mollusker är en POX-virusinfektion som ger 2–5 millimeter stora, mjuka och glänsande, hudfärgade knottror (papler) på huden.[1] I dessa knottror finns ofta ett vaxartat ämne som är mycket smittsamt. Viruset smittar vid direkt eller indirekt kontakt, och inkubationstiden brukar vara mellan två och åtta veckor.

Mollusker läker av sig själv men detta kan ta upp till ett år. Om man dessutom har en atopisk sjukdomshistoria är det inte ovanligt att det tar ännu längre tid. Sannolikt smittas man bara en gång i livet och blir senare immun.[2]

Hos barn finns mollusker främst utbredda på mage, armar, ansikte och/eller nacken. Hos vuxna är förekomsten främst korsrygg, kön, insida av lår och mage, och är då en sexuellt överförd smitta, inte en sjukdom.

Särskilt barn kan uppleva att det är väldigt jobbigt med mollusker och påverkas negativt med dessa utslag. De kliar också gärna och kan då lätt gå sönder, och då snabbt spridas till andra delar av kroppen, och till andra barn. Dessutom kan ärrbildning lätt uppstå om molluskerna går sönder.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Mollusker är vanligt förekommande, och de flesta känner någon som har drabbats. I Tyskland drabbas 25 % av alla barn mellan 2–10 år, och i England 30 %. I Sverige får årligen cirka 40 000 patienter diagnosen mollusker.

Varför behandla[redigera | redigera wikitext]

Läkemedelsverket rekommenderar inte behandling mot mollusker, då infektionen är självläkande.[3] Om behandling ändå ska genomföras rekommenderas bedövningssalva och att mollusken därefter skrapas bort.

Det finns få behandlingar mot mollusker. Det finns dels invasiva behandlingar, dels noninvasiva. Till den förstnämnda gruppen hör skrapning, frysning, och att man sticker hål med en pincett och trycker ut mollusken. Dessa metoder är dels tidskrävande, dels synnerligen smärtsamma. Risken för ärrbildning är stor och sjukdomen kan ändock spridas. För de noninvasiva behandlingarna används läkemedel, bland annat preparat som egentligen är avsedda att behandla vårtor. Dessa medel är starkt frätande och skadar mer än hjälper, då en vårta i sig är mycket hårdare än den mjuka mollusken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mollusker”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=27617. 
  2. ^ ”Mollusker”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/mollusker-/. 
  3. ^ Falk, Olle Larkö, Magnus. ”Hudsjukdomar | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. http://lakemedelsboken.se/kapitel/hud/hudsjukdomar.html#f1_85. Läst 24 maj 2016.