Motorbåt

Från Wikipedia
Modern motorbåt med utombordsmotor
En motorbåt i svensk skärgårdsmiljö.

En motorbåt är en båt som drivs med en motor. Oftast används benämningen om mindre sådana båtar. För större motorbåtar, se motoryacht. Motorbåtar kan ha utombordsmotor eller inombordsmotor. Idag är det vanligast med förbränningsmotorer, diesel eller bensindrivna sådana. Men med ett ökat miljömedvetande kommer sannolikt motorbåtar med elmotorer och båtar med hybriddrift (el-diesel) att bli vanligare.

Explosionsmotorn som drivkraft för en båt användes först av Étienne Lenoir, som på 1860-talet lyckades framdriva en båt med en 3 hästkrafters motor, driven av lysgas. Praktisk användning av motorer för båtdrift erhölls förts 1886 genom tysken Gottlieb Daimlers bensindrivna motor.[1]


Typer av motorbåtar

Motorbåtar finns i många olika typer och storlekar. Här är exempel på några av de vanliga typer som finns. Observera att det inte finns några vattentäta skott (om nu ordvalet är bra i detta sammamhang) mellan de olika motorbåtstyperna. Då en båttyp kan ha exempelvis snipans skrov, men med däck och vindrutor härstammande från en hardtoppbåt eller daycrusier. En Hartopbåt kan samtidigt vara en bowrider och en styrpulpetbåt kan ibland ha en liten ruff. Oftast är det båtens skrovform som placerar den i en viss kategori, men det är inte självklart.

Snipa

Motorsnipa med ruff (överbyggnad).

Snipan är en traditionell klinkbyggd båttyp som utvecklats ur allmogebåtarna. Sjösäker båttyp lämplig som familjebåt. Drivs av inombordsmotor. Vanligtvis relativt långsam, men bränslesnål. Vanlig i storlekar från 6 till 12 meters längd, de större är många gånger riggade och klassas som motorseglare. Det finns även hybrider med snipans skrovform men med en halvplanande bottenkonstruktion. Denna typ är betydligt snabbare, men har förlorat den traditionella snipans trygga sjöegenskaper. Snipan kallas också för "snäcka" främst i norra Bohuslän då ordet härstammar från norskan.

Julle

Jullen är en klinkbyggd båttyp med tvär akter. Även denna har utvecklats ur allmogebåtarna. Vanligast är Bohusjullen. Vanlig såväl som fritidsbåt som mindre fiskebåt. Byggs numera även i glasfiberarmerad plast, även om de traditionella träjullarna fortfarande byggs längs bohuskusten. Jullen skall inte förväxlas med jollen som är en helt annan båttyp.

Hardtopbåt

En hardtopbåt har en mindre ruff i fören, ca halva båtlängden. Den har alltså vindruta och sidorutor och ger således bättre skydd än en öppen båt. Hardtopbåtar är relativt små och oftast utrustade med utombordsmotor.

Daycruiser

Från början en snabbgående dagtursbåt. Större än hardtopbåten men mindre än kabinbåten. Skrovlängden var från början omkring 21 fot, men numera byggs dessa båtar med längre skrov. Båttypen har ett relativt stort fördäck en liten ruff och vindrutor framför förarplatsen och en väl tilltagen sittbrunn akterut. Skrovet är planande med vanligtvis ganska vass skrovform. Vanligast är inombordsmotor med drev, men på mindre båtar kan utombordare förekomma. I dag byggs det också ganska stora daycruisers på över 30 fot, i bland större, båtar som har kabinbåtens alla bekvämligheter, varför båttypen då växt ur sitt eget begrepp.

Kabinbåt

Medelstor till större övernattningsbar motorbåt. Används ofta som familjebåt. Ibland även med akterruff. God komfort medför att en familj kan semestra i båten under många dygn. Vanligtvis utrustad med väl tilltaget "kök" (=byssa) och toalett. Det finns snabbgående halvplanande kabinbåtar och de som är deplacerande (som går med hela skrovet i vattnet) och därmed långsamma. Kabinbåten är namngiven efter sin överbyggnad och inte efter skrovformen. Ordet "kabinbåt" används inte i någon större utsträckning idag. Ord som "bobåt", "familjebåt" och liknande används som synonymer, även om dessa termer är gemensamma för helt andra båttyper.

Styrpulpetbåt

Buster M, styrpulpetbåt

Styrpulpetbåt är en öppen motorbåt med en pulpet, ratt och instrument även vanligtvis utrustad med vindruta. Används med fördel till vattenskidåkning, sportfiske eller för snabba transporter i skärgården.

RIB

Huvudartikel: Ribbåt
Militär Ribbåt.

RIB, Rigid Inflatable Boat, en hybrid mellan gummibåt och en båt med hårt skrov. Ribbåten är vanligtvis utförd som styrpulpetbåt. Det finns ribbåtar i många olika storlekar de minsta från tre meter, då lämplig som släpjolle eller som däcksbåt. Mindre ribbåtar har motorer på 5-10 hk, de riktigt stora ribbåtarna på över tio meter, kan ha utombordsmotorer i dubbel eller trippelmontage på många hundra hästkrafter. Större ribbåtar kan även ha inombordsmotor, antingen med inudrev eller vattenjet. Större ribbåtar används bland annat av kustbevakningen, marinen, sjöpolisen, sjöräddningen etc.

Bowrider

Bowrider är en motorbåt med vindruta där den främre delen, bogen (engelskans 'bow'), är öppen. Bowridern är oftast en daycrusier, eller hardtopbåt, om man får ta hänsyn till skrovets form.

Motorkryssare

Motorkryssare i Stockholms skärgård

Motorkryssare benämns även motoryacht och är en stor motorbåt, längdmässigt över tolv meter eller en bredd över fyra meter. Båtar av denna storlek är på gränsen mellan yrkesfartyg och fritidsbåt. Båtar av denna storlek klassificeras enligt internationella sjölagen som skepp och kräver nautisk kompetens för framförande. Motorkryssare kan vara ombyggda yrkesfartyg eller från början byggda som stora motorbåtar. De är ofta utrustade med flera hytter för besättning och passagerare. I Sverige är stora motorkryssare inte så vanliga som till exempel i Medelhavet, där de ägs av kapitalstarka båtägare. De största motoryachterna benämns som "superyachter" och kan vara överdådigt utrustade med luxuösa hytter, pianobarer, swimmingpooler, helikopterplattor, anställd besättning och annat man inte kan leva förutan på sjön. Superyachterna hamnar rent storleksmässigt utanför området "motorbåt" i denna artikels mening.

Vattenskoter

Vattenskoter

En Vattenskoter är en mindre båt (2-4 meter) man snarare sitter på än sitter inuti. Föraren håller i ett styre påminnande om en snöskoter. Båttypen nyttjar inte propeller utan vattenjet för sin framdrift. Bär två till tre personer.

Se även

Referenser

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 213-14 

Externa länkar