Båt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Båt
VassbåtTiticacasjön, som ligger i Sydamerika.
Stockbåt med spant, Yorkshire Museum i York
Kines fiskar med Skarvar från sin båt
En segelbåt av klassen Laser.
En motorbåt av typen Richardson Croisette från 1929
En motorbåt ritad av den legendariske båtkonstruktören C.G. Pettersson
Motorbåt i plast
Vattenskoter. Bär normalt 2-3 personer

En båt är en farkost avsedd för färd på vatten. Den drivs fram av paddlar, åror, segel, skovelhjul, propeller eller vattenjet. Paddel och åra drivs av muskelkraft; segel av vinden; skovelhjul, propeller och vattenjet av ångmaskin eller motor.

I normalt språkbruk används orden båt, skepp och fartyg mer eller mindre som synonymer men i svensk lagtext finns speciella definitioner av dessa begrepp. En båts botten och sidor kallas för skrov, när det är två skrov vid sidan om varandra är det en katamaran, när båten är byggd av tre skrov är det en trimaran. Det finns även båtvarianter med endast ett specifikt utformat skrov, som då kallas surfingbräda. Gemensam benänämning för katamaraner, trimaraner och andra fartyg med fler än ett skrov är "flerskrovsbåtar".

Örlogsflottor gör en indelning i fartyg och båtar där de senare saknar inmönstrad besättning.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Båtar med bordläggning är inte den första farkost människan konstruerat för att färdas över vatten, det var säkerligen en flotte eller en stockbåt som är känd från tiden 6000 år f.Kr.. Det äldsta båtfyndet i Sverige är Björkebåten, en Stockbåt, dessa förekommer i flera utvecklingsländer fram i modern tid. En del vet man, eller har man senare kunnat förstå hur de tidigare båtarna var byggda. Ra I av Thor Heyerdahl är ett exempel av flera.

I Skandinavien är en av äldsta påträffade båtar Hjortspringbåten, en 21 meter lång båt från ett fynd i en mosseAls (ö), Jylland i Danmark. Hjortspringbåten drevs fram med paddlar och är daterad från tiden 300-400 f.Kr., den var byggd i klink av träslaget lind, borden i skrovet var sydda med vidjor och bast till varandra. Ett senare fynd är en klinkbyggd roddbåt från tiden 300-talet efter Kristus som har fått namnet Nydamskeppet efter fyndplatsen. Detta träskepp är ett 23 meter långt, tre meter brett och 3 ton tungt skepp byggt i ek, som var avsett för rodd. Båtar och skepp finns det flera fynd av under vikaingatiden från cirka 700- talet till efter 1000- talet. Fynd har gjorts på flera platser i Skandinavien bland annat vid Roskilde, bevarade på Vikingaskeppsmuseet. I Norge har man påträffat Gokstadsskeppet och flera andra skepp. Från Sverige finns ett stort antal båtfynd, många av mindre storlek. Bland de större kan nämnas Äskekärrskeppet. Fartygen har förevisat flera olika storlekar och var utrustade med råsegel och åror samt styråra. Även dessa var klinkbyggda, vilket var det sätt man byggde båtar på i Skandinavien vid den tiden. Ett fynd från 1000- till 1100- talet är galtabäcksbåten. Kalmarbåten är en kustseglare från cirka 1250- talet, det första båtfyndet i Skandinaven utrustat med roder.

Under tidiga medeltiden var det koggen som var den större båten som man färdades med på Östersjön och Nordsjön. Här började man bygga med tekniken kravell som först var en blandning av teknik, kravel och klink. Senare delen av medeltiden byggdes dessa båtar större för att kunna lasta mera, kravell blev den rådande metoden för att kunna bygga dessa större skepp. Byggandet av olika örlogskepp var viktigt, ett av dem är till exempel Regalskeppet Vasa, även de flesta andra större skepp som var handelsfartyg vid den tiden var utrustade med kanoner. Träslaget ek blev det viktigaste träslaget för båt och skeppsbyggnad, i Sverige tillhörde landets växande bestånd av ek kronan, det var belagt med hårda straff att avverka ekträd. För allmogens båtar som användes till fiske eller transporter användes till exempel furu eller gran, dessa träslag var fria att använda.

Efter det att man började bygga flottans skepp i stål blev eken tillgänglig för allmogen, i södra Sverige var tillgången god på grund av ekens naturliga utbredning, i norra delen av landet var furu det naturliga träslaget. Fångst av fisk blev en inkomstkälla för människor vid kuster, skärgårdar och insjöar, båtarna blev säkrare och fångstredskapen effektivare, industri och handel började etablera sig, och samhället påbörjade sin struktur som vi har i dag. En del grupper i samhället började få de ekonomiska möjligheterna att unna sig fritid och semester, dessa grupper var i behov av andra båtar än de som användes till fiske och transporter av kustbefolkningen för att komma ut till sommarstället. Det började byggas fritidsbåtar, de tidiga var mer lika de ursprungliga allmogebåtarna, senare lade Båtkonstruktörer fram ritningsunderlag för olika motor- eller segelbåtar för att seglas för nöjes skull eller i tävlingssammanhang. Tillverkning av fritidsbåtar i trä som framfördes med segel eller med hjälp av en inom eller utombordare växte till industrier på många platser runt om i Sverige, och blev även en ny exportvara. Fritidsbåtar indelas vanligen i två huvudgrupper, motorbåtar och segelbåtar. Det finns även jollar, roddbåtar och kanot samt kajaker. Det hantverksmässiga byggandet av träbåtar växte i omfattning fram till mitten av 1960, för att successivt ersättas av producerade båtar byggda i glasfiberarmerad polyester som var mindre arbetsintensiva.

Båtbyggnad och material[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Båtbyggnad

De olika material som man bygger båtar av har haft en ständig utveckling från Papyrus, vass, djurhudar till trä. När människan lärt sig konsten med smide av yxor och tillverka såg och andra handverktyg för att bearbeta skogens träd till båtvirke för båtbyggnad. Bordläggningen till träbåtens skrov har man först sytt ihop, först senare på järnåldern har användningen av smidd spik av järn eller dymlingar blivit vanliga.

Först under 1950-talet började man bygga båtar av polyester där man använder glasfiberväv som armering med en utvändig gelcoat som är ytbehandlingen på de flesta plastbåtar. Till mera extrema båtar för till exempel kappsegling har det senare börjat byggas båtar av epoxi, armerad med kolfiber. Skepp byggda av valsad stålplåt kom till först i mitten på 1800-talet, dessa båtar var byggda av plåtar som lades med överlapp och nitades tillsammans, först senare har båtar eller fartyg byggts med svetsade konstruktioner av stål eller aluminium till skrov, däck med mera. Båtar byggda av olika sorters luft- och vattentät väv blir allt vanligare, dessa kallas populärt för "gummibåtar" Det rör sig om uppblåsbara båtar med ett mjukt skrov tillsammans med ett undre fast skrov rib. Oftast är dessa båtar mindre än fem meter, men en del undantag finns. Båtar och skepp byggda i armerad betong förekommer också, även om sådana aldrig har varit allmänt förekommande i Europa.

Flytkraft[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Flytkraft

En båt flyter på grund av att dess vikt är lika stor som det vatten den tränger undan, i enlighet med arkimedes princip. Mängden vatten en båt tränger undan kallas för båtens deplacement. Båtens material kan vara tyngre än vatten men det utgör bara båtens skrov och inredning. Inuti är båtens volym huvudsakligen fylld med luft som väger betydligt mindre än vatten. Den centrala egenskapen i sammanhanget är densitet, alltså massa per volym. Det är båtens massa och last som helhet som måste divideras med volymen under vattenlinjen för att avgöra om båten kommer att flyta. Om denna densitet är lika med än densiteten hos vatten, så kommer båten att flyta. Om ytterligare vikt läggs till, så krävs det att volymen under vattenlinjen ökar den också, för att hålla balansen mellan massa och vikt jämn, därför sjunker båten för att kompensera.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt sätt att kategorisera båtar baseras på båtens framdrivningsmekanism. Det ger tre huvudgrupper:

Segelbåtar är båtar som framdrivs endast med hjälp av segel och därmed använder sig av vindkraft. Roddbåtar är båtar som drivs med hjälp av åror och mänsklig muskelkraft. Motorbåtar är båtar som drivs mekaniskt med någon form av motor. Motorbåtar inkluderar de båtar som använder sig både av segel och mekanisk drift.

Typer av båtar[redigera | redigera wikitext]

Segelfartyg[redigera | redigera wikitext]

Segelfartyg är fartyg som har segel som första drivkälla.

Huvudartikel: Segelfartyg

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Fartyg rent allmänt är ett fartyg som är maskindrivet.

Huvudartikel: Fartyg

Framdrivning[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste sätten för framdrivning av en båt:

Maskiner för framdrivning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]