Muthärvan i Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Muthärvan i Göteborg är ett antal misstänkta fall av korruption där tjänstemän vid Göteborgs kommun och Göteborgs Energi misstänkts för att ha skaffat sig fördelar från ett antal entreprenörer.

Uppdrag Granskning gjorde 2010 ett reportage om härvan, som belönades med Guldspaden. Därefter har flera massmedier, bland andra Sveriges Television, Göteborgsposten och Göteborgs-Tidningen granskat affärerna i flera artiklar.

Härvan har lett till att riksenheten mot korruption väckt ett tiotal åtal för grovt bedrägeri, mutbrott och bestickning.

Göteborgs kommun reagerade genom att skapa en visselblåsarefunktion, som trädde i kraft 15 september 2011.[1] Kommunen tillsatte också en oberoende granskningskommission, bestående av professorerna Erik Amnå (ordförande), Lena Marcusson och Barbara Czarniawska, som i juni 2013 presenterade sin rapport Tillitens gränser. I den framfördes svidande kritik mot politiker och tjänstemän i Göteborgs kommun, och kommissionen konstaterade att många av dem hade suttit på dubbla stolar och haft som uppgift att kontrollera sig själva.[2] Kommissionen kopplade också oegentligheterna till den så kallade "Göteborgsandan".

Göteborgsandan[redigera | redigera wikitext]

I samband med muthärvan diskuterades den så kallad Göteborgsandan som en bidragande anledning. Denna samförståndskultur innebar bland annat att politiker och tjänstemän agerade vid sidan av uppgjorda regler för den offentliga sektorn och politiska organ i syfte att uppnå vissa mål och att utveckla staden.[2][3] När målen ansågs viktiga så ignorerades de normala offentliga kontrollfunktionerna, och lokala makthavare inom politik och näringsliv som var bekanta med varandra gjorde i samförstånd upp om stora affärer, infrastruktursatsningar och idrottsevenemang. Samtidigt åsidosattes regler för offentlig upphandling[4]. Resultatet blev i värsta fall korruption och i bästa fall en kultur där ändamålet helgade medlen.

Rättsligt efterspel[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal av de oegentligheter som Uppdrag Granskning synliggjorde var redan preskriberade, och kommer därför aldrig att leda till åtal.[5]

Exempel på fällande domar är:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Whistleblowerfunktion”. Göteborgs stad. http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-politik/beslut-insyn-och-rattskerhet/intern-kontroll-och-oppenhet/whistleblowerfunktion/!ut/p/b1/04_Sj9Q1NDI1MDI0MDK31I_Qj8pLLMtMTyzJzM9LzAHxo8ziQw0NAi2cDB0NLALdXQ08nfzCvEwDLQzcjUyACiKBCgxwAEcDQvr9PPJzU_Vzo3IsAIzw90g!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 19 september 2014. 
  2. ^ [a b] Jens Littorin (13 juni 2013). ”Mutmisstankarna i Göteborg: Svidande kritik mot ”Göteborgsandan””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/svidande-kritik-mot-goteborgsandan/. Läst 19 september 2014. 
  3. ^ Andreas Ekström (27 augusti 2012). ”Göteborgsandan frodas på GP”. Journalisten. http://www.journalisten.se/kronika/goteborgsandan-frodas-pa-gp. Läst 19 september 2014. 
  4. ^ Björn Öberg (30 september 2013). ””Bevara oss från Göteborgsandan””. Dagens Nyheter (DN Debatt). http://www.dn.se/debatt/bevara-oss-fran-goteborgsandan/. Läst 19 september 2014. 
  5. ^ Lasse Råde (19 oktober 2013). ”Josefsson: "Är stolt över det vi gjorde"”. Expressen. http://www.expressen.se/gt/josefsson-ar-stolt-over-det-vi-gjorde/. Läst 9 november 2013. 
  6. ^ Jan Höglund (18 oktober 2013). ”Fällande domar i Allbäcksmål”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2144061-fallande-domar-i-allbackmal. Läst 9 november 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]