Nödbrottslighet

Från Wikipedia

Nödbrottslighet är sådan brottslighet som kommer av svåra sociala förhållanden som tvingar folk att stjäla för att överleva. I Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet bestod nödbrottsligheten av mat, ved, kläder, verktyg och husgeråd. I och med att sociala reformer började genomföras och en positiv ekonomisk utveckling tog vid började människor lyftas ur fattigdom och nödbrottsligheten minskade.[1][2][3]

Nödbrottsligheten kom att ersättas av en annan typ av brottslighet från 1950-talet, så kallad välfärdskriminalitet och överflödskriminalitet. Stölderna är inte längre för att överleva utan saker som man vill ha.[1][2][3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]