Reform
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Reform (lat. re, "åter", och formare, "forma", "dana") innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En reform är en förändring som föregåtts av en utredning och sedan genomförs på basen av utredningen, till skillnad för revolution som häv. I dagligt tal talas det om politiska reformer som genomförs i olika parlamentariska församlingar i världens länder.
Motsatsen till reform är reaktion.
Politisk reformism[redigera | redigera wikitext]
Begreppet reform inom ramen för reformism har en lång historia som går tillbaka till 1700-talet. I nutida politisk kontext sammankopplas reformarbete främst med olika socialistiska, inklusive socialdemokratiska, rörelsers strävan efter samhällsförändring (se exempelvis reformen för åtta timmars arbetsdag som genomfördes i Sverige 1919).
Religiös reformism[redigera | redigera wikitext]
En reformator, förstås med: Ombildare, omskapare, förbättrare; samhällsförbättrare; nyskapare på religionens område. Med reformera, förstås: Ombilda, nydana, förbättra, rensa från missbruk.
I Sverige[redigera | redigera wikitext]
Riksrevisionen granskade 25 reformer som infördes 2000–2017 och skrev en rapport, RiR 2022:15.[1] Riksrevisionen sade att majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet hade baserats på underlag med betydande brister, och att av de reformer som hade gått att utvärdera hade bara hälften uppnått sina mål eller förväntade effekter.[1] Den skrev också att reformförslagen alltför sällan var välgrundade och analyserade, och att i mer än hälften av fallen saknades en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål.[1] Endast 11 av de 25 reformerna hade utvärderats genom regeringens försorg och det saknades rutin för uppföljning.[2] Földen blev att det saknades kunskap om hur väl satsningarna hade fallit ut.[2] Riksrevisionen rekommenderade att propositioner innehöll förväntade effekter, mål och kostnader tydligt redovisade, och att införa en rutin för utvärdering av reformer.[2] I rapporten skrev Riksrevisionen att "Reformkedjan är inte starkare än sin svagaste länk."[3]
Några kända politiska reformer[redigera | redigera wikitext]
- Rösträttsreformen
- Kommunreformer i Sverige
- Tingsrättsreformen i Sverige
- Allmän tilläggspension
- Löntagarfonder
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Reformism
- Reformationen
- Reformbill
- Reformkriget
- Reforminstitutet
- Revolution
- Du-reformen
- Ni-reformen
- Hem-PC-reformen
- Tham-reformen
- Reform av den sexuella myndighetsåldern
- Reformatio in pejus
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] "På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer (RiR 2022:15)", Riksrevisionen, 7 juni 2022.
- ^ [a b c] ”Omfattande brister i underlagen till mer än varannan reform”. Arkiverad från originalet den 8 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220608073802/https://riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2022-06-07-omfattande-brister-i-underlagen-till-mer-an-varannan-reform.html. Läst 11 juni 2022. Riksrevisionen, 7 juni 2022.
- ^ ”På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer RiR 2022:15”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220609160158/https://riksrevisionen.se/download/18.54652f8118116891df783bbf/1654249689321/RiR_2022_15_webb.pdf. Läst 11 juni 2022. ISBN 978-91-7086-631-9, Riksrevisionen, beslutad 24 maj 2022.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- I huvudsak har Nationalencyklopedin använts som referens.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om reform.
