Hoppa till innehållet

Nahums bok

Från Wikipedia
Nahums bok
Gamla Testamentet
Rossano Gospels - Agony in the garden.jpg
Rossano-evangelierna är en bysantinsk evangeliebok från 500-talet och anses vara den äldsta bevarade illustrerade handskriften från Nya testamentet. En av texterna är från Nahum 1:7 "Herren är god mot dem som hoppas på honom".
Judisk indelningNevi'im
Författare och datering
Föreslagna författareNahum
Datering700-100-talet f.Kr
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Antal kapitel3

Nahums bok är den sjunde boken av Tolvprofetboken (i judendomens Neviim ("profeterna")) i den hebreiska bibeln och i kristendomens Gamla Testamente. Boken har tre kapitel[1] och tillskrivs profeten Nahum. Boken är den enda av profetlitteraturen som benämner den egna skriften som "bok" (Nah 1:1) och antyder att skriften bör uppfattas som ett litterärt arbete. Stilen är präglad av hebreisk poesi vilket innebär att den har en rad upprepningar, metaforer, bildspråk och retoriska frågor.

Den mest allmänna historiska miljön för Nahum som profet var 663 f.Kr. till 612 f.Kr., medan den historiska miljön som gav upphov till Nahums bok är omdebatterad, med föreslagna tidsramar från strax efter Thebes fall 663 f.Kr. till mackabéerperioden omkring 175–165 f.Kr.[2] En annan uppfattning, som den antike historikern Josefus har, föreslår att Nahums bok härstammar från Jotams regeringstid.[3] Denna identifiering stöds av både grekiska Septuaginta och latinska Vulgata, som båda hänvisar till Thebe i presens snarare än i dåtid.[4][5] Dess huvudtema är förstörelsen av den assyriska staden Nineve.[6]

Exakt när profeten var verksam är osäkert. I texten nämns dock den egyptiska staden No Amons fall (Nah 3:8ff) som inträffade cirka 663 f.Kr., samt Nineves fall som inträffade cirka 612 f.Kr.[7]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Forskare med förkärlek för hebreiska manuskript placerar skrivandet av boken efter den assyriske kungen Assurbanipals plundring av Thebe år 663 f.Kr. Denna uppfattning är den nuvarande majoritetsuppfattningen eftersom staden Thebe nämns i dåtid i den masoretiska bibeltexten i Nahum 3:8-10. Både Septuaginta och Vulgata hänvisar dock till staden i presens, och den tidigare uppfattningen bland forskare var att Nahum levde ungefär ett sekel tidigare, både före fångenskapen av de tio förlorade stammarna och plundringen av Thebe.[4][5]

Den judiske historikern Josefus från första århundradet[3] placerar Nahums levnad under Jotams regeringstid. Denna uppfattning innehades också av den katolske forskaren Thomas Worthington i hans anteckningar till den ursprungliga Douay-Rheims-bibeln, där han skrev: "Nahum profeterade ungefär 50 år efter Jona ... 135 före förstörelsen av Niniveh."[8] I denna syn, snarare än Assurbanipal, skulle Nahums profetia ha riktats mot Tiglatpileser III, som återupplivade det nyassyriska imperiet till en världsmakt och erövrade större delen av Levanten, besegrade och underkuvade tidigare inflytelserika kungadömen, inklusive Aram-Damaskus. Tiglatpileser var samtida med Jotams regeringstid.

Vissa forskare menar att "visionens bok" skrevs vid tiden för Nineves fall,[9] av mederna och babylonierna år 612 f.Kr.[10][11] möjligen omkring 615 f.Kr., före Assyriens fall.[12] För dem som inte tror på profetians äkthet måste oraklen dateras efter assyriernas förstörelse av Thebe i Egypten år 663 f.Kr., eftersom denna händelse nämns i Nahum 3:8.[9]

Författaren

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Nahum

Inte mycket är känt om Nahums personliga historia. Hans namn betyder "tröst",[13] och han kom från staden Elkosh eller Alqosh (Nahum 1:1), som forskare har försökt identifiera med flera städer, inklusive dagens 'Alqosh i Assyrien och Kapernaum i norra Galileen.[14] Han var en mycket nationalistisk hebré och levde i fred bland Elkoshiterna.

Historisk kontext

[redigera | redigera wikitext]
Förenklad plan över det gamla Nineve, med stadsmuren och portarna.

Ämnet för Nahums profetia är den förestående fullständiga och slutgiltiga förstörelsen av Nineve, som då var huvudstad i det stora och blomstrande assyriska riket. Assurbanipal var på höjden av sin glans. Nineve var en stad av enorm omfattning och var då centrum för världens civilisation och handel, enligt Nahum en "blodtörstig stad, rågad med lögn, bräddfull av byte",[15] en hänvisning till det nyassyriska imperiets militära kampanjer och krav på tribut och plundring från erövrade städer.

Profeten Jona hade redan uttalat sitt varningsbudskap, och Nahum följdes av Sefanja, som också förutspådde[16] stadens förstörelse.

Nineve förstördes tydligen av en brand omkring 625 f.Kr., och det assyriska riket tog slut, en händelse som förändrade Asiens geografi. Arkeologiska utgrävningar har avslöjat prakten i Nineve under dess höjdpunkt under Sanherib (705–681 f.Kr.), Esarhaddon (681–669 f.Kr.) och Assurbanipal (669–633 f.Kr.). Massiva murar var fyra mil i omkrets.[17] Staden hade en vattenakvedukt, palats och ett bibliotek med 20 000 lertavlor, inklusive berättelser om en skapelse i Enuma elish och en översvämning i Gilgamesheposet.[18][19]

Den babyloniska krönikan om Nineves fall berättar historien om Nineves slut. Nabopolassar av Babylon slog sig samman med medernas kung Kyaxares och belägrade dem i tre månader.[20]

Assyrien höll ut några år till efter förlusten av sin fästning, men försök av den egyptiske faraon Necho II att samla assyrierna misslyckades på grund av motstånd från kung Josia av Juda rike,[21] och det verkade vara över år 609 f.Kr.[22]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]
Hela Nahums bok på Latin som del av Djävulsbibeln, från omkring 1200-talet.

Utöver sin överskrift, Nahum 1:1, består Nahums bok av två delar:[23] en inledning i kapitel ett, följt av kapitel två och tre, som beskriver Nineves fall, som senare ägde rum år 612 f.Kr. Andrew B. Davidson skreb att det finns två delar i överskriften:

  • Nineves börda, eller "ett orakel mot Nineve", troligen ett redaktionellt tillägg, och
  • Boken om Nahum den Elkoshitiska visionen, som "kan ... har kommit från profetens egen hand".[24]

Nineve jämförs med Thebe,[25] den egyptiska stad som Assyrien själv hade förstört år 663 f.Kr.[9] Nahum beskriver belägringen och den frenetiska aktiviteten hos Nineves trupper när de förgäves försöker stoppa inkräktarna. Poetiskt blir han en deltagare i striden, och med subtil ironi ropar han stridsorder till försvararna. Nahum använder otaliga liknelser och metaforer om att Nineve kommer att bli svag "som lejonet som gömmer sig i sin lya". Den avslutas med en hånfull sång och en begravningssång om Nineves förestående förstörelse och "sömnen" eller döden av det assyriska folket och de en gång stora assyriska erövrarhärskarnas undergång.

Bevarade tidiga handskrifter

[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga texten var skriven på bibelhebreiska.

Några tidiga handskrifter som innehåller texten till detta kapitel på hebreiska är den masoretiska bibeltexten, som inkluderar Codex Cairensis (895), Aleppokodexen (900-tal) och Leningradkodexen (1008).[26]

Fragment av denna bok hittades bland Dödahavsrullarna, inklusive 4QpNah, känd som "Nahum-kommentaren" (100-talet f.Kr.);[27][28] 4Q82 (4QXIIg; 1:a århundradet f.Kr.)[29][30][31] och Wadi Murabba'at MurXII (1:a århundradet e.Kr.).[29][32]

Det finns också en översättning till koinegrekiska känd som Septuaginta, gjord under de sista århundradena f.Kr., med bevarade handskrifter inklusive Codex Vaticanus (300-talet), Codex Sinaiticus (400-talet), Codex Alexandrinus (400-talet) och Codex Marchalianus (500-talet).[33] Några fragment som innehåller delar av detta kapitel (en revidering av Septuaginta) hittades bland Dödahavsrullarna, det vill säga Naḥal Ḥever (8ḤevXIIgr; 1:a århundradet e.Kr.).[29][34]

Budskap och teologi

[redigera | redigera wikitext]
Nahum och Nineves fall; färglagd bibel från 1220-talet, Nationalbiblioteket i Portugal

Nineves fall

[redigera | redigera wikitext]

Nahums profetia bär en särskild varning till Nineviterna om kommande händelser, även om han delvis är för förstörelsen.[35] Man skulle till och med kunna säga att Nahums bok är "en hyllning till Assyriens fall".[10] Och detta är inte bara en varning eller ett positivt tal om Nineves förstörelse, det är också en positiv uppmuntran och ett "tröstbudskap för Israel, Juda och andra som upplevt assyriernas "ständiga grymhet".[36][10]

Profeten Jona visar oss var Gud visar omtanke om folket i Nineve, medan Nahums skrifter vittnar om hans tro på Guds rättfärdighet[37] och hur Gud behandlade dessa assyrier som straff enligt "deras grymhet".[36] Assyrierna hade använts som Guds "vredes käpp, min rasande vredes piska!."[38]

En universalistisk gudssyn

[redigera | redigera wikitext]

I Nahums bok handlar Nineves (Assyriens) fall inte enbart om rikets fall, utan det är Guds straff över Assyrien. Sett i förhållande till Jonas och Habackuks budskap kan man säga att Assyrien nu har fullgjort sin uppgift och kommer att straffas för sin egen synd. Detta perspektiv, alltså att Gud ytterst kontrollerar världens öde, brukar kallas för en universalistisk gudsbild.

Guds natur

[redigera | redigera wikitext]

Redan från början bekräftar Nahum att Gud är långsam till vrede, men att Gud på intet sätt kommer att ignorera de skyldiga; Gud ska låta sin hämnd och vrede ske. Gud framställs som en Gud som kommer att straffa ondska, men som skyddar dem som litar på Honom. Inledningsstycket säger: "Herren är en hämnande Gud, full av lidelse, Herren är en hämnare, fylld av vrede. Herren tar hämnd på sina motståndare, han vredgas på sina fiender. Herren är sen till vrede men väldig i styrka, ingen lämnar han ostraffad".[39] "Heren är god mot dem som hoppas på honom".[40]

Gud är alltså tålmodig mot folkets synd, men ändå får alla vad de förtjänar. Men samtidigt nämns det också att Gud är barmhärtig mot dem som tror på honom (Nah 1:7f). Gud målas alltså upp som mäktig, tålmodig och rättvis. Att Gud låter orättfärdighet råda på jorden målas här inte upp som en oförmåga, utan snarare en god egenskap: Det betyder att Gud är tålmodig.

Det sägs att Assyrien inte kommer att kunna värja sig för sitt kommande fall (Nah 3:18-19). De synderna som Assyrien har gjort sig skyldig till nämns som följande:

  • Ondska (Nah 1:11)
  • Lögn (Nah 3:1)
  • Otukt / lösaktighet (Nah 3:4)
  • Trolldom (Nah 3:4)

Tanken att Gud är barmhärtig men ändå utfärdar en oundkomlig dom kan anspela på tanken om att det finns ett "syndernas mått", eller en slags maxgräns för kumulerad synd, som när den väl är nådd leder till konsekvenser, som verkar finnas i GT.[41]

Betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Guds dom över Nineve är allt på grund av "skökans hejdlösa otukt har vållat detta. Hon var skön och förfaren i trolldom. Hon snärjde folken med sin otukt, alla folkslag med sin häxkonst."[42] Otrohet, enligt profeterna, var kopplat till andlig otrohet.[43] Till exempel: "landet är skyldigt till den mest avskyvärda äktenskapsbrottet genom att lämna Herren."[44] Johannes använde en liknande analogi i Uppenbarelseboken kapitel 17.

Nahums profetia refererades till i den deuterokanoniska skriften Tobits bok. I Tobit 14:4 säger en döende Tobit till sin son Tobias och Tobias söner:[45]

[Min son], ta med dig dina barn och bege dig till Medien, ty jag tror på Guds ord om Nineve som Nahum uttalade: alltsammans skall ske och skall drabba Assyrien och Nineve. Allt det som har sagts av Israels profeter, Guds sändebud, skall bli verklighet utan minsta inskränkning.

Dock hänvisar vissa bibelöversättningar, som King James Bible, till profeten Jona istället.[46]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Book of Nahum, 15 maj 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Read the Bible online. A free Bible on your phone, tablet, or computer. | The Bible App | Bible.com”. YouVersion | The Bible App | Bible.com. https://www.bible.com/.
  2. ↑ Christensen, Duane L. (2009). Nahum: A New Translation with Introduction and Commentary. Anchor Yale Bible. New Haven: Yale University Press. Sid. 53-54. https://books.google.com/books?id=z2BnIFlOA-kC&pg=PA53. ”Den historiska ramen för Nahums arbete som profet är den femtioåriga perioden mellan 663 och 612 f.Kr. Dessa datum fastställs med hänvisning till Thebes fall 663 f.Kr., vilket beskrivs som en händelse i det förflutna (3:8), och av det faktum att Nineve förstördes 612 f.Kr. Även med detta relativt smala tidsfönster har strävan att återvinna den historiska miljö som gav upphov till Nahums bok resulterat i minst sex alternativ: Strax efter Thebes fall till Ashurbanipal år 663 f.Kr.; Ungefär vid tiden för Ashurbanipals död (ca 630 f.Kr.); Strax före Nineves fall år 612 f.Kr.; Kort efter Assyriens fall; Efter Assyriens fall under exil- och/eller postexilperioden; Mackabéperioden (ca 175–165 f.Kr.)"”
  3. 1 2 Josephus, Flavius (1958). Vol. VI: Jewish Antiquities, Books IX–XI. Loeb Classical Library. "326". London: William Heinemann. Sid. 125–129, XI.xi.2–3. https://archive.org/details/L326JosephusJewishAntiquitiesVIII1213.
  4. 1 2 ”Nahum 3 Brenton's Septuagint Translation”. biblehub.com. https://biblehub.com/sep/nahum/3.htm.
  5. 1 2 ”Bible Gateway passage: Nahum 3 - Biblia Sacra Vulgata”. Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=Nahum%203&version=VULGATE.
  6. ↑ O'Brien, J. M., 33. Nahum, in Barton, J. and Muddiman, J. (2001), The Oxford Bible Commentary Arkiverad 22 november 2017 hämtat från the Wayback Machine., p. 599
  7. ↑ Profeterna En guide till Gamla testamentets profetiska böcker (2003). s. 174
  8. ↑ ”Philologic Results”. philologic.northwestern.edu. https://philologic.northwestern.edu/cgi-bin/philologic/getobject.pl?c.9:1:39.bie.
  9. 1 2 3 Kent H. Richards, Nahum Introduction: The Harper Collins Study Bible, (New York: Harper Collins, 2006) 1250
  10. 1 2 3 Michael D. Coogan, A Brief Introduction to the Old Testament, (Oxford: Oxford University Press, 2009) 297–298
  11. ↑ Pinker, Aron (April–June 2005). ”Nahum – The Prophet and His Message”. Jewish Bible Quarterly 33 (2): sid. 6. http://www.jbq.jewishbible.org/assets/Uploads/332/332_Nahump_4.pdf.
  12. ↑ Heaton, E. W., A Short Introduction to the Old Testament Prophets, p. 35, Oneworld Publications, P.O. Box 830, 21 Broadway, Rockport, NA 01966, ISBN 1-85168-114-0
  13. ↑ Cook, G., Nahum's Prophetic Name, Tyndale Bulletin, 67.1 (2016) 37-40, accessed on 14 September 2024
  14. ↑ ”CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Nahum”. CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Nahum. newadvent.org. https://www.newadvent.org/cathen/10670a.htm.
  15. ↑ Nahum 3:1
  16. ↑ Sefanja 2:4–15
  17. ↑ The Biblical Archaeology Society (24 August 2015). ”Destruction of Judean Fortress Portrayed in Dramatic Eighth-Century B.C. Pictures – The BAS Library”. Destruction of Judean Fortress Portrayed in Dramatic Eighth-Century B.C. Pictures – The BAS Library. http://members.bib-arch.org/publication.asp?PubID=BSBA&Volume=10&Issue=2&ArticleID=7.
  18. ↑ ”Saudi Aramco World: Nineveh”. Saudi Aramco World: Nineveh. saudiaramcoworld.com. http://www.saudiaramcoworld.com/issue/196202/nineveh.htm.
  19. ↑ ”CREATION MYTHS IN THE ANCIENT NEAR EAST”. CREATION MYTHS IN THE ANCIENT NEAR EAST. uoregon.edu. Arkiverad från originalet den 2011-11-27. https://web.archive.org/web/20111127035404/http://darkwing.uoregon.edu/~dfalk/courses/bible/creation%20myths.htm. Läst 20 juni 2026.
  20. ↑ ”The fall of Nineveh Chronicle (ABC 3)”. The fall of Nineveh Chronicle (ABC 3). livius.org. Arkiverad från originalet den 2016-11-10. https://web.archive.org/web/20161110013048/http://www.livius.org/ne-nn/nineveh/nineveh02.html. Läst 20 juni 2026.
  21. ↑ ”ANE History: The End of Judah”. ANE History: The End of Judah. theology.edu. http://www.theology.edu/lec21.htm.
  22. ↑ ”Assyria, 1365609 B.C.”. Assyria, 1365609 B.C.. metmuseum.org. http://www.metmuseum.org/toah/hd/assy/hd_assy.htm.
  23. ↑ Clark, David J.; Hatton, Howard A. (1994). The Books of Nahum, Habakkuk, and Zephaniah. New York: United Bible Societies. Sid. 1. ISBN 0-8267-0130-2.
  24. ↑ Davidson, A. B. (1896), Cambridge Bible for Schools and Colleges on Nahum 1, accessed on 16 September 2024
  25. ↑ Nahum 3:8
  26. ↑ Würthwein 1995, sid. 35-37.
  27. ↑ VanderKam, James C., The Dead Sea Scrolls Today, Grand Rapids: Eerdmans, 1994. pp. 10-11.
  28. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 49.
  29. 1 2 3 ”Dead Sea Scrolls - General Info”. thewaytoyahuweh.com. https://thewaytoyahuweh.com/dead-sea-scrolls/general-info/#nahum.
  30. ↑ Ulrich, Eugene, red (2010). The Biblical Qumran Scrolls: Transcriptions and Textual Variants. Brill. Sid. 616. ISBN 9789004181830. https://archive.org/details/TheBiblicalQumranScrolls. Läst 15 maj 2017.
  31. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 39.
  32. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 140-141.
  33. ↑ Würthwein 1995, sid. 73-74.
  34. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 127.
  35. ↑ ”Nahum”. aboutbibleprophecy.com. http://www.aboutbibleprophecy.com/p52.htm.
  36. 1 2 Nahum 3:19
  37. ↑ ”Nahum”. Nahum. earlyjewishwritings.com. http://www.earlyjewishwritings.com/nahum.html.
  38. ↑ Jesaja 10:5
  39. ↑ Nahum 1:2–3
  40. ↑ Nahum 1:7
  41. ↑ Se till exempel 1 mos 15:16 och Dan 8:3.
  42. ↑ Nahum3:4
  43. ↑ Centre Column Reference Bible, (Nashville: Thomas Nelson Publishers, 1994) 1262
  44. ↑ Hosea 1:2
  45. ↑ Tobit 14:4
  46. ↑ Tobit 14:4 KJV. Quote: "Go into Media my son, for I surely believe those things which Jonas the prophet spake of Nineve, that it shall be overthrown; and that for a time peace shall rather be in Media; and that our brethren shall lie scattered in the earth from that good land: and Jerusalem shall be desolate, and the house of God in it shall be burned, and shall be desolate for a time;"

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Böcker i Gamla testamentet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nahums_bok&oldid=59627198”