Visa källa för Nederländska

{{språk|namn=Nederländska|inhemskt namn=Nederlands
|familycolor=
|stat={{flaggbild2|Nederländerna}}<br>{{flaggbild2|Belgien}} <br>{{flaggbild2|Surinam}} <br>{{flaggbild2|Aruba}}<br>{{flaggbild2|Curaçao}} <br>{{flaggbild2|Sint Maarten}} <br>{{flaggbild2|Sydafrika}} <br>{{flaggbild2|Indonesien}} <br>{{flaggbild2|Frankrike}} <br>([[Nord-Pas-de-Calais]])
|region=norra [[Europa]], [[Sydafrika]], [[Sydamerika]], [[Västindien]]
|talare=23 miljoner
|status=stabilt
|fam1=[[Indoeuropeiska språk]]
|fam2=[[Germanska språk]]
|fam3=[[Germanska språk|Västgermanska språk]]
|fam4=[[Lågtyska språk]]
|fam5=[[Frankiska|Lågfrankiska]]
|land = {{Flaggbild2|Aruba}} <br />{{Flaggbild2|Belgien}} <br />{{Flaggbild2|Nederländerna}} <br />{{Flaggbild2|Curaçao}} <br />{{Flaggbild2|Sint Maarten}} <br />{{Flaggbild2|Surinam}} <br />{{flaggbild2|Benelux}}<br />{{Flaggbild2|EU}} <br />{{flaggbild2|Sydamerikanska nationernas union}}<br />{{flaggbild2|Karibiska gemenskapen}}
<br />'''Länder och territorier med ett betydande antal talare:''' <br /> {{AUS}} <br /> {{CAN}} <br /> {{FRA}} <br /> {{TYS}} <br /> {{NZL}} <br /> {{USA}} <br /> {{UK}}
|myndighet=[http://www.taalunie.org Nederlandse Taalunie]<br />(Nederländska språkunionen)
|iso1=nl|iso2b=dut|iso2t=nld|sk1=nld|sd1=Nederländska / [[flamländska]]|sil=DUT}}
'''Nederländska''' eller '''holländska'''<ref>{{Webbref|titel=holländska {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/tre/|hämtdatum=2020-08-16|språk=sv-SE}}</ref> ({{uttal|Nl-Nederlands.ogg|''Nederlands''}}) är ett [[germanska språk|västgermanskt språk]] av [[frankiska|lågfrankiskt]] ursprung. Det talas främst i [[Nederländerna]] och [[Belgien]], samt i dessa länders före detta [[koloni]]er.  

Den variant av nederländska som talas i norra och sydvästra Belgien kallas för ''[[flamländska]]''. Holländska och flamländska betraktas som olika dialekter av samma språk, där det flamländska ordförrådet använder fler lånord från [[franska]]n, medan det holländska ordförrådet använder fler lånord från [[engelska]]n och möjligen från [[tyska]]n.

==Historik==
Nederländskan anses ha uppstått runt år 400 efter Kristus som ett eget språk ur västlågfrankiskan i inblandning av lågsaxiska och nordsjögermanska inslag.<ref name=":1" />

Det språk som talades cirka 1250–1500 brukar kallas ''medelnederländska'' (ibland medelholländska).<ref>''Ord för alla,'' Prisma, Stockholm 1993, {{ISBN|91-518-2586-4}}</ref>

En tidig nederländsk skrift finns, daterad till omkring 1100, skriven av en flamländsk munk i ett kloster i [[Rochester, Kent|Rochester]], England. Den lyder som följer: ''"Hebban olla uogala nestas hagunnan, hinase ic enda tu, wat unbidan we nu"'' ("alla fåglar har byggt bo förutom du och jag, vad väntar vi på"). Under en lång period ansågs den vara det tidigaste beviset på nederländska, men senare har ännu äldre fragment hittats, som ''"Visc flot aftar themo uuatare"'' ("en fisk simmade i vattnet") och ''"Gelobistu in got alamehtigan fadaer"'' ("tror du på gud den allmäktige fadern"). Det senare fragmentet var skrivet redan år 900. Det råder viss oenighet om texterna. Luc De Grauwe, professor vid universitetet i [[Gent]] ifrågasätter språket i dessa texter och anser dem vara [[fornengelska]]. 

Till de äldsta tydligare exemplen på nederländska är [[Hendrik van Veldeke]]s legend om [[Sankt Servatius]] leverne. Den är författad på [[limburgiska|medellimburgiska]]. Under 1200-talet hade skriftspråket [[flamländska|flamländsk prägel]], under 1300-talet flamländsk och [[brabantiska|brabantisk]], och under 1400-talet tar brabantiskan över. Från 1500-talet blir det holländska språket normgivande för språkets utveckling. Språket kallas i medeltidstexter ''Diets'' eller ''Duuts'' vilket betyder folkspråk, i kontrast till de lärdas latin.<ref name="ReferenceA">''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000 (uppslagsord Nederländska)</ref>

Under 1500-talet börjar en nationell enhetssträvan inom det nederländska språket. 1574 utgav [[Cornelius Kiliaan]] ''Dictionarium teutonico-latinum'' det första lexikonet på nederländska i [[Antwerpen]]. 1584 utkom den första grammatiken, ''Twe-spraack van de Nederduytsche letterkunst'', författad av [[Hendrik Laurenszoon Spiegel]].<ref name="ReferenceA"/>

[[Fil:hebban.jpg|miniatyr|650px|vänster|Hebban olla uogala nestas bigunnan hinase hi(c) (e)nda thu uuat unbidan uue nu]]

1618, när en nederländsk [[bibelöversättning]] skulle göras som folk i hela landet kunde förstå, skapades ett enhetligt språk. Denna översättning, som kom ut 1637 var oerhört viktigt för bildandet av ett enhetligt språk. Språket kombinerade särdrag från många dialekter, men baserades mest på holländska{{förtydliga|språk eller regionen?|datum=2016-07}} dialekter.

I och med den [[westfaliska freden]] klövs det nederländska språkområdet mellan två nationer, Nederländerna i norr och det Habsburgska riket i söder där franska var det officiella språket och de nederländska språken/dialekterna, [[flamländska]], brabantiska och [[limburgiska]], förde en tynande tillvaro. I Nederländerna började istället ett enhetsspråk etableras, baserat på stadsdialekterna i provinsen [[Grevskapet Holland|Holland]]. I samband med Napoleons fall bildades [[Kungariket Förenade Nederländerna|Kungariket Nederländerna]], som omfattade ungefär nuvarande [[Benelux]], och nederländska blev regeringsspråk i Flandern. Kungariket upplöstes dock redan 1830 efter en revolt i söder, och i det nybildade [[Belgien]] återfick franskan sin position som ensamt regeringsspråk. För att skydda språket anpassades flamländskan till den nederländska som etablerat sig i norr. Från 1847 hölls gemensamma språkkongresser, 1882 började en gemensam ordbok ges ut. 1898 fick nederländskan/flamländskan officiell status i Belgien och 1938 blev det det enda officiella språket i Flandern. 1947 kom gemensamma stavningsregler för Nederländerna och Belgien, 1980 ingicks en språkunion och 1984 skrevs en gemensam grammatik.<ref name=":1">{{Webbref|titel = Nederländska|url = http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nederl%C3%A4ndska|verk = Nationalencyklopedin|hämtdatum = 2015-10-04}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Svenska och nederländska som pluricentriska språk - en jämförelse|url = http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=2409|verk = Språkbruk|hämtdatum = 2015-10-04|författare = Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys|utgivare = Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, Finland}}</ref><ref>{{Bokref|titel = Europas tungomål I/II|url = https://books.google.com/books?id=XIQ38YxR60QC|utgivare = Steve Lando|datum = 2010-01-01|hämtdatum = 2015-10-04|isbn = 9789174650754|språk = sv}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Dutch language|url = http://www.britannica.com/topic/Dutch-language|hämtdatum = 2015-10-04|verk = Encyclopedia Britannica}}</ref>

Språket kallas ''dutch'' på engelska, vilket är mycket likt det tyska språkets namn på sig själv, ''deutsch''. Båda (liksom svenska ordet ''tyska'') kommer från det gammalgermanska ordet ''theudisk'' (lånat till latin som ''theodiscus'') som betyder "folklig", betecknande under äldre medeltid alla [[västgermanska språk]], i motsats till latin som regerade som skriftspråk. På engelska valde man att använda en referens till England som namn på sitt eget språk, och Dutch som namn på det närmaste västgermanska språket. På andra språk inklusive av dem själva används en referens till Nederländerna som namn på språket (danska: ''nederlandsk'', tyska: ''niederländisch'', etc) eller ett lån av det namnet (franska: ''néerlandais'', spanska: ''neerlandés'').

== Geografisk spridning ==
[[Fil:Dutch-dialects.svg|300px|miniatyr|Karta med de nederländska dialekterna]]
Nederländska talas i [[Nederländerna]] (16 miljoner), norra [[Belgien]] ([[Flandern]]) (6 miljoner) inklusive [[Bryssel]], en mindre del av nordvästra [[Frankrike]] (100&nbsp;000<!--?-->), [[Nederländska Antillerna]] (150&nbsp;000), [[Aruba]] (100&nbsp;000) och [[Surinam]] (400&nbsp;000) och är officiellt språk i samtliga utom Frankrike. Nederländska Antillerna, Aruba och Surinam är tre före detta nederländska kolonier. Det finns också vissa grupper som talar nederländska i [[Indonesien]]. I [[Sydafrika]] och [[Namibia]] talas det från nederländskan härstammande språket [[afrikaans]].

=== Officiell status ===
Alla stater där språket har officiell status samarbetar och samordnar språkliga aktiviteter i ''Nederlandse Taalunie'' (Nederländska språkunionen).

'''Algemeen Nederlands''' ("allmän nederländska", standardnederländska, ofta förkortat AN - något som 'rikssvenska' på svenskan) är det som räknas som officiell nederländska, standardspråk så som det undervisas i skolor och används som administrativt språk i Nederländerna, Flandern, Surinam och Nederländska Antillerna. Språkunionen, en förening grundad av nederländska staten och myndigheter i Flandern, definierar vad som är eller inte är AN i fråga om [[ortografi]] och stavning.

Före införandet av begreppet ''Algemeen Nederlands'' användes ofta ''Algemeen Beschaafd Nederlands'' (allmän civiliserad nederländska, förkortat ABN). ''Beschaafd'', "civiliserad" har sedan dess tagits bort för att göra namnet mer [[politiskt korrekt]]. Ett alternativ till AN är ofta ''Standaardnederlands'', standardnederländska.

== Grammatik ==
Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt skiljer sig från den närbesläktade engelskan. Liksom [[tyska]] och [[svenska]] bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Två exempel på något konstgjorda, men grammatiskt fullt gångbara ord är ''de randjongerenhangplekkenbeleidsambtenarensalarisbesprekingsafspraken'' {{Ljud|Nl-be randjongerenhangplekkenbeleidsambtenarensalarisbesprekingsafspraken.ogg|uttal}}) (ungdomshaksriktlinjebestämmande tjänstemannalöneavtal) och ''hottentottententententoonstellingsmakersopleidingsprogramma'' {{Ljud|Nl-be hottentottententententoonstellingsmakersopleidingsprogramma.ogg|uttal}}) (hottentottstältsutställningsmakarläroplansprogram). Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre [[ordled]] i följd.

Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt under de senaste hundra åren: [[kasus]] används nu endast för pronomen (exempel: ''ik'' (jag), ''me, mij'' (mig), ''mijn'' (min), ''wie'', ''wiens'', ''wier'' (dess (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda, med undantag för [[genitiv]] (-(')s eller -').

Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning vid neutrala substantiv i obestämd form singular förekommer,  i övriga fall tillfogas ett -e:
:''een mooi huis (ett vackert hus)''
:''het mooi'''e''' huis (det vackra huset)''
:''mooi'''e''' huizen (vackra hus)''
:''de mooi'''e''' huizen (de vackra husen)''
:''een mooi'''e''' vrouw (en vacker kvinna)''

Än mer komplicerad är böjningar som fortfarande används i uttryck som ''de heer de'''s''' hui'''zes''''' (husets herre), ''te'''r''' hulp komen'' (att komma till hjälp). Dessa är egentligen stelnade kasusformer och påverkar inte modern nederländska i övrigt.

Substantiv har däremot en speciell [[diminutiv]]ändelse ''je'' i singular och ''-jes'' i plural. Båda dessa [[suffix]] leder till tilläggsbokstäver beroende på vilken bokstav ordet det tillämpas på slutar. Exempel:
:''boom'' (träd) - ''boom'''pje'''''
:''ring'' (ring) - ''ring'''etje'''''
:''koning'' (kung) - ''konin'''kje'''''
:''tien'' (tio) - ''tien'''tje'''''

=== Nederländska varianten av alfabetet och I/J ===
I Nederländskan hade man förr tecknet "[[IJ]]" med stora I och J ihopskrivna ovantill, vilket än i dag påverkar språket, fast originaltecknet försvunnit. Geografiska namn som börjar med ij stavas alltid med dessa två bokstäver som versaler, exempelvis "[[IJsselmeer]]". I handskrift skrivs vanligtvis i och j ihop till en enda bokstav, oavsett om resten av texten är i skrivstil eller ej, liknande ett vanligt y med prickar över: ÿ. Därför förekommer det ibland också att stavningen ij skrivs som ett j med ett i uppe på sidan, fast då utan prickarna: y.

=== Nederländska alfabetet ===
Det nederländska alfabetet och det  grundläggande moderna latinska alfabetet är identiska och innehåller därmed de följande 26 tecken: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z.

== Dialekter ==
{{Huvudartikel|Nederländska dialekter}}

== Klassificering och besläktade språk ==
Nederländska är på många sätt grammatiskt likt [[tyska]], men skiljer sig avsevärt i tal. Talare av respektive språk behöver öva sig en hel del för att förstå en talare av det andra språket. Jämför följande exempel:

:''De kleinste kameleon is maar 2 cm groot. De grootste kan wel 80 cm worden.'' (nederländska)
:''Das kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß. Die größten können auch 80 cm erreichen.'' (tyska)

Med en lite ovanligare formulering kan tyskan närma sig nederländskan:

:''Der kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß. Der größte kann wohl 80 cm werden.''

(På svenska:"Den minsta kameleonten är bara 2&nbsp;cm lång. Den längsta kan bli upp till 80&nbsp;cm.)

Framförallt har dock nederländska en för tyskar säregen ljudbild, som gör det svårbegripligt för dessa, och vice versa.

Skillnaderna i ordförråd mellan tyska och nederländska skiljer sig i mycket vanliga, korta vardagsord och -konstruktioner:

{| class="wikitable"
! nederländska
! tyska
! översättning
|-----
| maar|| aber || men
|-----
| (alleen) maar, slechts || nur || bara, endast
|-----
|misschien, wellicht|| vielleicht || kanske (Jmfr. danska "måske")<br />Jmfr. också nederländska '''wellicht''' - möjligen
|-----
| graag ''eller'' gaarne || gern || gärna
|-----
| klaar ''eller'' bereid || fertig ''eller'' bereit || klar, beredd, färdig
|-----
| vaak, dikwijls || oft || ofta
|-----
|belangrijk, gewichtig || wichtig || viktig - notera dock tyska '''belangreich''', som är synonymt, men mindre använt
|}

En tysk som lär sig runt två hundra av dessa exempel kommer att förstå skriven nederländska på 

en anständig nivå. På somliga orter används både tyska och nederländska blandat. Talare av nederländska förstår för det mesta skriven tyska, och tysktalare (som kan engelska) förstår generellt skriven nederländska.

=== Accenter ===
Utöver alla de nederländska dialekterna talas i olika provinser och större städer speciella varianter, som inte direkt betraktas som dialekter. Invandrare har en också gett språket en egen prägel. Många som iunvandrat från Nederländska Antillerna och Surinam talar ''Surinaams'', som avviker från standardnederländska, och marockansk- och turkiskättade ungdomar har utvecklat en egen accent som ofta innehåller många [[arabiska]] och [[turkiska]] [[lånord]]. Det är en utveckling som på många sätt liknar [[förortssvenska|svenska språkvarianter]] som talas i invandrartäta förorter kring storstäder, som Rinkeby och Rosengård.

[[Afrikaans]], som talas i [[Sydafrika]] och [[Namibia]], har levt ett självständigt liv baserat på nederländska 1500-talsdialekter. Stor likhet finns dock fortfarande.

== Fonologi ==
{{IPA-meddelande}}
I nederländska är samtliga [[Obstruent|obstruenter]] (det vill säga [[Klusil|klusiler]] och [[Frikativa|frikativor]]) tonlösa i slutställning (/d/ realiseras som [t] i slutet av ord).

På grund av [[Assimilation (lingvistik)|assimilering]] blir ofta den initiala konsonanten i nästkommande ord också tonlös, så att ''het vee'', "boskapen" (identiskt med "ett fä"), blir /hətfe/. Denna tonlöshet är väldigt långt gången i vissa regioner (Amsterdam, [[Friesland]]) med en nästan total avsaknad av /v/, /z/ och /ɣ/. Längre söderut återfinns dessa fonem endast i mitten av ord. Jämför ''logen'' och ''lochen'': /loɣə/ respektive /loxə/. I Flandern är ch och g alltid fonem, eftersom halsljudet [χ] inte förekommer där; i Nederländerna används detta ganska ofta, och om man uttalar det tonande så låter det som ett slags franskt r.

Finalt ''n'', som i pluraländelsen -en, uttalas ofta inte (utom framför vokaler). Undantag finns dock i nordost och sydväst, där det blir ett stavelseliknande "n"-ljud. I regioner där ändelsen inte uttalas lägger man även ofta in [[Hiatus (fonetik)|hiatus]]-fyllande n efter ett [[schwa]]: /Uw bijdrage-n is heel belangrijk/ ("ditt bidrag är mycket viktigt").

=== Vokaler ===
Vokalförrådet i nederländska är relativt stort, med 13 [[Monoftong|enkla vokaler]] och tre [[Diftong|diftonger]].

Nederländska [[monoftong]]er:

[[Fil:Dutch-monophthongs.png]]

Nederländska [[diftong]]er:

[[Fil:Dutch-diphthongs.png]]

/e:, ø:, o:/ är inkluderade bland diftongerna. De uttalas egentligen annorlunda i en del dialekter, men uppför sig fonologiskt som andra enkla vokaler.

{| class="wikitable"
|+ '''Vokaler med exempel'''
|colspan=1 align=center|'''symbol'''
| colspan="3" align="center" |'''exempel'''
|-
![[internationella fonetiska alfabetet|IPA]]
![[internationella fonetiska alfabetet|IPA]]
![[ortografi|stavning]]
!Svenska
|-
|-
|{{IPA|ɪ}}
|{{IPA|bɪt}}
|''bit''
|'bit'
|-
|i
|bit
|''biet''
|'beta'
|-
|{{IPA|iː}}
|{{IPA|biːr}}
|''bier''
|'öl'
|-
|{{IPA|ʏ}}
|{{IPA|hʏt}}
|''hut''
|'hydda, koja'
|-
|y
|fyt
|''fuut''
|'dopping'
|-
|{{IPA|yː}}
|{{IPA|myːr}}
|''muur''
|'mur'
|-
|{{IPA|ɛ}}
|{{IPA|bɛt}}
|''bed''
|'säng'
|-
|{{IPA|eː}}
|{{IPA|beːt}}
|''beet''
|'bett'
|-
|{{IPA|ə}}
|{{IPA|də}}
|'' de''
|'det'<br />([[Artikel (grammatik)|Bestämd artikel]], [[utrum]])
|-
|{{IPA|øː}}
|{{IPA|nøːs}}
|''neus''
|'näsa'
|-
|{{IPA|ɑ}}
|{{IPA|bɑt}}
|''bad''
|'bad'
|-
|{{IPA|aː}}
|{{IPA|zaːt}}
|''zaad''
|'frö'
|-
|{{IPA|ɔ}}
|{{IPA|bɔt}}
|''bot''
|'(skelett)ben'
|-
|{{IPA|oː}}
|{{IPA|boːt}}
|''boot''
|'båt'
|-
|u
|hut
|''hoed''
|'hatt'
|-
|{{IPA|uː}}
|{{IPA|bruːr}}
|''broer''
|'bror'
|-
|{{IPA|ɛi}}
|{{IPA|ɛi}}
|''ei''
|'ägg'
|-
|{{IPA|œy}}
|{{IPA|œy}}
|''ui''
|'lök'
|-
|{{IPA|ʌu}}
|{{IPA|zʌut}}
|''zout''
|'salt'
|}

=== Konsonanter ===
{| class="wikitable"
<!-- Heading row -->
|
|[[bilabial]]
|[[labiodental]]
|[[alveolar]]
|[[alveolopalatal]]
|[[palatal]]
|[[velar]]
|[[uvular]]
|[[glottal]]
|- <!-- klusiler -->
|[[klusil]]
| {{IPA|p}} &nbsp; {{IPA|b}}
|
| {{IPA|t}} &nbsp; {{IPA|d}}
|
| {{IPA|k}} &nbsp; {{IPA|g}}<sup>1</sup>
|
|
| {{IPA|ʔ}} <sup>2</sup>
|- <!-- nasaler -->
|[[Nasal konsonant|nasal]]
| {{IPA|m}}
|
| {{IPA|n}}
|
|
| {{IPA|ŋ}}
|
|
|- <!-- frikativor -->
|[[frikativa]]
|
| {{IPA|f}} &nbsp; {{IPA|v}} <sup>3</sup>
| {{IPA|s}} &nbsp; {{IPA|z}} <sup>3</sup>
| {{IPA|ʃ}} &nbsp; {{IPA|ʒ}} <sup>4</sup>
|
| {{IPA|x}} &nbsp; {{IPA|ɣ}} <sup> 3 </sup>
| {{IPA|ʁ}} <sup>5</sup>
| {{IPA|ɦ}}
|- <!-- approximanter -->
|[[approximant]]
|
| {{IPA|ʋ}}
|
|
| {{IPA|j}}
|
|
|
|- <!-- lateral approximant -->
|[[lateral approximant]]
|
|
| {{IPA|l}}
|
|
|
|
|
|}

Där symboler förekommer parvis representerar den vänstra den [[tonlös]]a varianten och den högra representerar den [[Tonande konsonant|tonande]].

Kommentarer:
#[g] finns inte på nederländska annat än i [[lånord]], som ''goal'' ("mål", från engelska)
#[ʔ] är inte ett eget [[fonem]] i nederländska, men sätts in framför stavelser inom ord som börjar med vokal efter /a/ och /ə/.
#I några dialekter har den tonande frikativan nästan sammansmält med den tonlösa och [v] blir vanligen [f], [z] blir till [s], och [ɣ] till [x].
#[ʃ] och [ʒ] är inte ursprungliga nederländska fonem och förekommer mestadels i lånade ord som ''show'' och ''bagage'' (samma på svenska). Däremot blir ofta /s/ följt av /j/ till [ʃ], som i ''huisje'' (diminutiv av hus, "litet hus"). [ʒ] blir ofta [ʃ].
#Uttalet av fonemet /r/ varierar från en dialekt till en annan. I standardnederländska ([[Amsterdam]]¹), blir /r/ ofta till — som en tonande uvular frikativa [ʁ]. I andra dialekter blir det till en uvular vibrant [ʀ] eller den alveolara vibranten [r].

¹Standardnederländska som den talas i Amsterdam är inte detsamma som Amsterdam-dialekt. Denna skiljer sig genom att [z] ersätter [s] i nästan samtliga sammanhang. Standardnederländska kan bättre beskrivas som det språk de flesta i Amsterdam talar, och är den dominerande varianten använd i etermedierna.

{| class="wikitable"
|+ '''Konsonanter med exempel'''
|colspan=1 align=center|'''symbol'''
|colspan=4 align=center|'''exempel'''
|-
![[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]
![[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]
![[ortografi]]
!Svenska
|-
|p
|{{IPA|pɛn}}
|''pen''
|'penna'
|-
|b
|{{IPA|bit}}
|''biet''
|'beta'
|-
|t
|{{IPA|tɑk}}
|''tak''
|'gren'
|-
|d
|{{IPA|dɑk}}
|''dak''
|'tak'
|-
|k
|{{IPA|kɑt}}
|''kat''
|'katt'
|-
|g
|{{IPA|gol}}
|''goal''
|'mål' (sport)
|-
|m
|{{IPA|mɛns}}
|''mens''
|'människa'
|-
|n
|{{IPA|nɛk}}
|''nek''
|'nacke, hals'
|-
|{{IPA|ŋ}}
|{{IPA|ɛŋ}}
|''eng''
|'otäck'
|-
|f
|{{IPA|fits}}
|''fiets''
|'cykel'
|-
|v
|{{IPA|ovən}}
|''oven''
|'ugn'
|-
|s
|{{IPA|sɔk}}
|''sok''
|'strumpa'
|-
|z
|{{IPA|zep}}
|''zeep''
|'tvål'
|-
|{{IPA|ʃ}}
|{{IPA|ʃɛf}}
|''chef''
|'chef'
|-
|{{IPA|ʒ}}
|{{IPA|ʒyʁi}}
|''jury''
|'jury'
|-
|x
|{{IPA|ɑxt}}
|''acht''
|'åtta'
|-
|{{IPA|ɣ}}
|{{IPA|ɣaːn}}
|''gaan''
|'gå'
|-
|{{IPA|ʁ}}
|{{IPA|ʁɑt}}
|''rat''
|'råtta'
|-
|{{IPA|ɦ}}
|{{IPA|ɦut}}
|''hoed''
|'hatt'
|-
|{{IPA|ʋ}}
|{{IPA|ʋɑŋ}}
|''wang''
|'kind'
|-
|j
|{{IPA|jɑs}}
|''jas''
|'jacka'
|-
|l
|{{IPA|lɑnt}}
|''land''
|'land'
|-
|{{IPA|ʔ}}
|{{IPA|bəʔɑmə}}
|''beamen''
|'bekräfta'
|}

=== Ljudförändringar ===
Nederländskans ljudskridning gick inte samma väg som högtyskans. Jämför tyska ''machen'' /-x-/, nederländska ''maken'' och engelska ''make'' ("göra"). Tyska ''Pfanne'' /pf-/, nederländska ''pan'', engelska ''pan'', tyska ''zwei'' /ts-/, nederländska ''twee'', engelska ''two'' ("två").

Den genomgick även egna förändringar. Till exempel förlorade ord med ''-old'' och ''-olt'' sitt l och blev istället en [[diftong]]. Jämför engelska ''old'', tyska ''alt'', nederländska ''oud'' ("gammal").

Ordet ''hus'' med /u/ ("hus") ändrades först till ''huus'' med /y/, och till slut till ''huis'' med en diftong som påminner om franskans ''l'oeil''. Fonemet /g/ försvann och blev den tonande velara frikativan /ɣ/, eller den tonande palatala frikativan i Flandern och Limburg.

== Ordförråd ==
Nederländskan har fler franska [[lånord]] än tyska, men klart färre än engelska. Antalet engelska lånord är däremot stort, och ökar stadigt. Nederländarna brukar säga att den som använder engelska lånord alltför flitigt lider av ''Engelse ziekte'' ("engelska sjukan"). Nya lånord uttalas nästan aldrig som på engelska och har anpassad stavning. Nederländskan har också många grekiska och latinska lånord. Det finns en del tyska som ''überhaupt'' och ''sowieso'', och även om de tyska lånen är få, har språket ändå haft stort inflytande. Man har helt enkelt direktöversatt tyska ord som [[översättningslån]] och använt dem som nederländska utan någon egentligen betydelseöversättning (kallat ''germanisme''), något som förklaras med hur lika språken är. Några av dessa former är så vanliga i nederländskan att få talare är medvetna om ursprunget. De inkluderar ord som ''opname'', ''aanstalten'' och många fler.

== Ortografi ==
Nederländska skrivs med det [[latinska alfabetet]]. En [[dieresis]] (ë, ï) används för att markera vokaler som ska uttalas som monoftonger och kallas [[trema]] eller ''deelteken''. Det har nästan försvunnit ur stavningen efter den senaste stavningsreformen, som föreskrev bindestreck istället: ''zeeëend'' (sjöand) stavas nu ''zee-eend''.

[[accent (typologi)|Akut accent]] (''accent aigu'') förekommer mest i lånord som ''café'', men kan också användas för att betona vad som skiljer olika former åt. Det används mest för att skilja den [[Artikel (grammatik)|obestämda artikeln]] ''een'' ("en") från räkneordet ''één'' ("ett"). Den grava accenten (''accent grave'') används för att skilja olika former åt, men har också rensats ut i den senaste stavningsreformen. ''Hè?'' måste numera stavas ''Hé?''. Det är dock inget som märks i uttal. Andra [[Diakritiskt tecken|diakritiska tecken]] som [[cirkumflex]]et återfinns bara i vissa ord, varav de flesta är franska lånord.

Den mest tongivande ordboken i modern nederländska är ''Van Dale groot woordenboek der Nederlandse taal''[http://www.vandale.nl], som vanligtvis kallas ''Dikke van Dale'' (''dik'' betyder "tjock"), eller som lingvister skämtsamt brukar kalla den ''De Vandaal'', "vandalen". Den är dock helt överskuggad av ''Woordenboek der Nederlandsche taal'', ett enormt standardverk vars första upplaga tog 147 år från planering till slutförande och omfattar över 45 000 sidor. Svenskans motsvarighet är [[SAOB]].

Den halvofficiella stavningen anges i ''Woordenlijst Nederlandse taal'', mer känt som ''het groene boekje'', "den lilla gröna boken", efter sin färg.

== Exempel ==
{|class="wikitable" style="font-size: 85%"
|-
!width="75"|[[Engelska]]
! [[Frisiska]]
! [[Afrikaans]]
! Nederländska
! [[Lågtyska]]
! [[Tyska]]
! [[Svenska]]
! [[Norska]] (bokmål)
|-
|Apple || '''Apel''' || '''Appel''' || '''Appel''' || '''Appel''' || Apfel || Äpple || Eple
|-
|Beech || Boek/ Boekebeam || '''Beuk''' || '''Beuk''' || Böke || Buche || Bok (träd) || Bøk
|-
|Book || '''Boek''' || '''Boek''' || '''Boek''' || '''Boek''' || Buch || Bok || Bok
|-
|Breast ||Boarst || Bors || '''Borst''' || Bost || Brust || Bröst || Bryst
|-
|Brown || Brún || '''Bruin''' ||'''Bruin''' || Bruun || Braun || Brun || Brun
|-
|Cheap || Goedkeap || '''Goedkoop''' || '''Goedkoop''' ||Billig /Goodkoop|| Billig || Billig || Billig
|-
|Day || '''Dei''' || '''Dag''' || '''Dag''' || '''Dag''' || Tag || '''Dag''' || '''Dag'''
|-
|Dead || Dea || '''Dood''' || '''Dood''' || Dood || Tot || Död || Død
|-
|Die (starve)|| Stjerre || Sterf || '''Sterven''' || '''Sterven''' || Döen/ Starven/ Sterben || Dö || Dø
|-
|Earth|| Ierde || Aarde || Aarde ||Eer|| Erde || Jord || Jord
|-
|Eat || Ite || Eet || Eten ||Eten|| Essen || Äta || Spise / Ete
|-
|Enough || Genôch || '''Genoeg''' || '''Genoeg''' || Noog || Genug || Nog || Nok
|-
|Expensive (dear)|| Djoer || '''Duur''' || '''Duur''' ||Düür|| Teuer || Dyr || Dyr
|-
|Finger || Finger || Finger || '''Vinger''' || '''Vinger''' || Finger || Finger || Finger
|-
|Fire || Fjoer || Vuur || Vuur ||Füür|| Feuer || Eld || Brann
|-
|Give || Jaan || Gee || '''Geven''' || '''Geven''' || Geben || Giva / Ge || Gi
|-
|Glass || Glês || '''Glas''' || '''Glas''' || '''Glas''' || '''Glas''' || Glas || Glass
|-
|Gold || '''Goud''' || '''Goud''' || '''Goud''' || Gold || Gold || Guld || Gull
|-
|'''Hand''' || Hân || '''Hand''' || '''Hand''' || '''Hand''' || '''Hand''' || '''Hand''' || Hånd / '''Hand'''
|-
|Head || Holle || Hoof / '''Kop''' || Hoofd/ '''Kop''' ||Hövd/Kopp|| Haupt/ Kopf || Huvud || Hode
|-
|Heaven || Himel || '''Hemel''' || '''Hemel''' ||Hemel|| Himmel || Himmel || Himmel
|-
|High || Heech || '''Hoog''' || '''Hoog''' || '''Hoog''' || Hoch || Hög || Høy
|-
|Home || Thús || '''Heim''' / Tuis || Thuis || '''Heim''' || '''Heim''' || Hem || Hjem / '''Heim'''
|-
|Hook || Hoeke || '''Haak''' || '''Haak''' || '''Haak''' || Haken || Hake/ Krok || Hake/ Krok
|-
|House || Hûs || '''Huis''' || '''Huis''' || Huus || Haus || Hus || Hus
|-
|Great|| Grut || '''Groot''' || '''Groot''' (''stoer'': tuff)||Groot|| Groß || Stor || Stor
|-
|'''Man''' || Man || '''Man''' || '''Man''' ||Mann|| Mann || '''Man''' || Mann
|-
|Many || Mannich || '''Menige''' || '''Menige''' || Mennig || Manch || Många || Mange
|-
|Moon || Moanne || '''Maan''' || '''Maan''' || '''Maan'''|| Mond || Måne || Måne
|-
|Night || '''Nacht''' || Nag || '''Nacht''' ||Nacht|| Nacht || Natt || Natt
|-
|No || '''Nee''' || '''Nee''' || '''Nee'''(n) || '''Nee''' || Nein || Nej || Nei
|-
|Old || Âld || '''Oud''' || '''Oud''' || Oll || Alt || Gammal (men: äldre, äldst)|| Gammel (men: eldre, eldst)
|-
|One || Ien || '''Een''' || '''Een''' || '''Een''' || Eins || En || En
|-
|Small/Little|| Lyts || '''Klein''' || '''Klein''' ||Lütt|| Kleine || Liten (jmf klen) || Liten
|-
|Snow || Snie || Sneeu || '''Sneeuw''' || Snee || Schnee || Snö || Snø / Sne
|-
|Stone || Stien || '''Steen''' || '''Steen'''|| '''Steen''' || Stein || Sten || Sten / Stein
|-
|Sun || Sinne || Son || Zon ||Sünn|| Sonne || Sol || Sol
|-
|That || '''Dat''' || '''Dit''' || '''Dat''', Die || Dat (Dit) || Das || Det || Det / Den
|-
|Translate || Oersette || Vertaal || Vertalen ||Översetten|| Übersetzen || Översätta || Oversette
|-
|Two/Twain || Twa || '''Twee''' || '''Twee''' || '''Twee''' || Zwei/ Zwo/ Zwan || Två || To
|-
|Water || Wetter || Water || Water ||Water|| Wasser || Vatten || Vann
|-
|Who || '''Wie''' || '''Wie''' || '''Wie''' || Wokeen || Wer || Vem || Hvem
|-
|Woman (queen)|| Frou || Vrou || Vrouw ||Froo|| Frau || Kvinna (jmf fru) || Kvinne
|-
|Word || Wurd || Woord || Woord ||Woord|| Wort || Ord || Ord
|-
!width="75"|[[Engelska]]
! [[Frisiska]]
! [[Afrikaans]]
! Nederländska
! [[Lågtyska]]
! [[Tyska]]
! [[Svenska]]
! [[Norska]] (bokmål)
|}

== Se även ==
* [[Nederländerna]]
* [[Belgien]], [[Flamländska]]

== Källor ==
<references/>

== Externa länkar ==
{{interwiki|språkkod=nl}}

=== Ordböcker ===
* [http://www.vandale.nl/opzoeken/woordenboek/ Van Dale] online ordbok (nederländska)
* [http://lookwayup.com/free/DutchEnglishDictionary.htm Lookwayup English-Dutch-English dictionary] (engelska)
* [http://ordbok.lagom.nl/ Lagom Ordbok]
* [http://gtb.inl.nl/openlaszlo/my-apps/GTB/Productie/HuidigeVersie/src/inlgtb.html?owner=WFT Geïntegreerde Taalbank (GTB) Fries - Nederlands woordenboek] (frisiska)

=== Parlörer ===
* https://en.wikibooks.org/wiki/Dutch Nederländska for engelsktalare (från [[:en:Wikibooks|Wikibooks]])

{{Europeiska unionens officiella språk}}

[[Kategori:Nederländska| ]]
[[Kategori:Språk i Nederländerna]]
[[Kategori:Språk i Belgien]]
[[Kategori:V2-språk]]
[[Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk]]