Neukölln (stadsdel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Neukölln.
Koordinater: 52°28′53″N 13°26′7″Ö / 52.48139°N 13.43528°Ö / 52.48139; 13.43528
Neukölln, Berlin
Stadsdel
Neuköllns rådhus
Neuköllns rådhus
Land  Tyskland
Stad Berlin
Stadsdelsområde Neukölln
Koordinater 52°28′53″N 13°26′7″Ö / 52.48139°N 13.43528°Ö / 52.48139; 13.43528
Area 11,7 km²
Folkmängd 155 950 (2011)
Befolkningstäthet 13 329 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Stadsdelen Neuköllns läge i Neukölln, Berlin
Stadsdelen Neuköllns läge i Neukölln, Berlin

Neukölln är en stadsdel i Berlin i Tyskland, som före 1912 hette Rixdorf. Stadsdelen är idag en del av stadsdelsområdet Neukölln, ett av Berlins tolv större förvaltningsdistrikt. För att särskilja stadsdelen från stadsdelsområdet används ibland begreppet Nord-Neukölln.

Neukölln skapades ur Rixdorf som under 1800-talets industrialisering växte i rasande takt och som 1920 inkorporerades i Stor-Berlin. Neukölln har traditionellt varit en utpräglad arbetarstadsdel. Under senare år har många industrier lagts ner och området genomgår en omvandling, bland annat kopplat till gentrifiering.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1360 omnämns dagens Neukölln under namnet Richardsdorp som senare blev Rieksdorf och slutligen Rixdorf. Richardsdorf tillhörde tempelriddarna som var bosatta i Tempelhof. Från 1318 till 1435 övertogs området av Johanniterorden. Idag bär områdets vapen därför ett Johanniterkors. År 1400 får Richardsdorp en egen kyrka. 1435 avträder johannitern sitt område till Berli och Neukölln. Under 30-åriga kriget plundrades området och brändes ner.[1]

1737 blev delar av området en fristad för böhmer som flytt på grund av sin evangeliska tro. Dessa herrnhutare byggde en egen kyrka och bosatte sig i en egen by som 1797 blev en egen förvaltning som Böhmisch-Rixdorf. Under sjuåriga kriget plundras de två Rixdorf av österrikiska trupper. 1806 ockuperas Rixdorf av franska trupper. 1811 öppnades den första idrottsplatsen i Tyskland av Friedrich Ludwig Jahn i Hasenheide. 1849 sker en omfattande brand som förstör stora delar av Rixdorf och återuppbyggandet pågår till 1853.[1]

Rixdorf enas[redigera | redigera wikitext]

1874 förenades församlingarna Böhmisch-Rixdorf och Deutsch-Rixdorf och Rixdorfs invånarantal växte mot slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Utvecklingen är rasant och 1895 har Rixdorf 90 000 invånare varpå man får stadsrättigheter 1899. 1903 följer ett eget vapen då kejsar Vilhelm II ger sitt tillstånd och 1905 börjar man bygga Rådhuset som invigs 1908. I den unga staden byggs även en byggnad till Amtsgericht Neukölln[2] och Stadtbad Neukölln. Stadsbadet är ett av Tysklands största badhus.[3]. Körnerpark anläggs mellan 1912 och 1916 i nybarock stil. Nya bostadsområden skapas i bland annat i Schillerpromenade ("Schillerkiez")[4] och ldealpassage.[5]. Tidigare under 1800-talet har områdena Reuterkiez och Rollbergsiedlung byggts.

Neukölln knyts närmare Berlin genom busslinjer och järnvägsstation. 1872 förenas Neukölln med Britz och bildar Amtsbezirk Nr. 24. Hermann Boddin blir den första att leda församlingen. Från 1875 börjar man bygga bort delar av Rollberg och skapar nya bostadshus och Neukölln får karaktären av en arbetarförort till Berlin.[1] I Rollberg grundas bland annat 1872 ett bryggeri som under namnet Berliner Kindl hade stor verksamhet fram till nedläggningen 2006.

Rixdorf blir Neukölln[redigera | redigera wikitext]

1912 antogs namnet Neukölln istället för Rixdorf då de styrande ansåg att namnet fått dålig klang då det användes som begrepp för frigjord underhållning. Namnet Neukölln är härlett ur Cölln som var systerstad till Berlin under medeltiden innan de två städerna förenades. 1920 inkorporerades Neukölln i Berlin (Stor-Berlin) tillsammans med Britz, Rudow och Buckow. 1925 förlängs tunnelbanan till Grenzallee. Under 1920-talet blir Neukölln skådesplats för sammandrabbningar mellan polisen och kommunistiska demonstranter där 14 dör och 27 skadas i en demonstration 1929.[1]

Andra världskriget klarade Neukölln bättre än andra delar av Berlin, Neukölln förstördes mindre än till exempel Kreuzberg, Charlottenburg och centrum. Trots detta var förstörelsen påtaglig och många invånare hade omkommit. Nio procent av husen totalförstördes, tolv procent svårt och 15 procent av byggnaderna hade lättare skador.[6]

Efter andra världskriget är Neukölln med sina 286 000 invånare den befolkningsmässigt största förvaltningsområdet i Västberlin och tillhörde den amerikanska sektorn. Förutom återuppbyggande av förstörda hus börjar man även bygga 600 lägenheter i Britz. Under 1960- och 1970-talet följde nya områden och man rev även gammal bebyggelse för att ge plats åt nya bostadsområden. Bland annat byggdes ett nytt stort område, High-Deck-Siedlung, med plats för 6000 boende.

Dagens Neukölln[redigera | redigera wikitext]

Neukölln är idag en utpräglad mulitkulturell stadsdel där 22 % av invånarna inte är medborgare i Tyskland och 33 % har migrationsbakgrund. I Neukölln lever över 163 olika nationaliteter. Den största gruppen är den turkiska med drygt 25 000 invånare följt av drygt 11 000 från forna Jugoslavien.[7] Neukölln är känt för sina stora turkiska och arabiska befolkningar som tydligt präglar stadsbilden.

Neukölln beskrivs som en "social brännpunkt" på grund av problem med hög arbetslöshet och brottslighet. I vissa delar av Neukölln lever tre fjärdedelar av de boende på existensminimum och genomsnittsinkomsten ligger på 725 euro. 60 % av unga under 25 år får arbetslöshetsstöd genom Hartz IV. Brottsligheten innefattar bland annat droghandel i Hasenheide och 40 000 brott registrerades av polisen (2007). Ett annat problem är den låga utbildningsnivån med dåliga skolresultat och bara 4,9 % av invånarna har högskoleexamen.[8]

Samtidigt har en gentrificering av norra Neukölln med gräns till Kreuzberg ägt rum: Etableringar av nya restauranger och butiker samtidigt som grupper med högre inkomster flyttar in. Neukölln är inte lika förknippat med barer och uteliv som grannstadsdelen Kreuzberg men i och med tilltagande gentrifiering håller stadsdelen på att etablera en egen scen framför allt i "Reuterkiez", ett område som populärt också kallas för "Kreuzkölln" på grund av närheten till Kreuzberg. Populära bargator i Reuterkiez är Weserstraße och Hobrechtstraße.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

I Neukölln ligger stationen Neukölln med pendeltåg och tunnelbana. Genom Neukölln går tunnelbanelinjerna U7 och U8. För sjötrafik finns här Landwehrkanal, Neuköllner Schiffahrtskanal och Britzer Verbindungskanal. Motorvägen A 113 går genom Neukölln.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] http://www.neukoelln-online.de/denkmale/rixdorf/chronik.htm
  2. ^ http://www.neukoelln-online.de/denkmale/rixdorf/amtsgericht.htm
  3. ^ http://www.neukoelln-online.de/denkmale/rixdorf/stadtbad.htm
  4. ^ http://www.neukoelln-online.de/denkmale/rixdorf/siedlung_schillerpromenade.htm
  5. ^ http://www.neukoelln-online.de/denkmale/rixdorf/idealpassage.htm
  6. ^ 600 Jahre von Richardsdorf bis Neukölln, Bezirksamt Neukölln von Berlin, Karl Ernst Rimbach (red), Verlag Heimat und Werk 1961, s. 44
  7. ^ Siffror för Bezirk Neukölln, http://www.neukoelln-jugend.de/daten/nationalitaeten.pdf
  8. ^ http://www.bz-berlin.de/archiv/100-wahrheiten-ueber-neukoelln-article323402.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]