Nils Erhard Anjou
| Nils Erhard Anjou | |
| Född | 8 januari 1852[1] Länna församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 23 november 1922 (70 år) Gävle, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Organist[1], musiklärare[1] |
| Redigera Wikidata | |
Nils Erhard Anjou, född 8 januari 1852 i Länna socken, Stockholms län, död 23 november 1922 i Gävle, var en svensk organist och musikpedagog.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Anjou tog folkskollärarexamen 1872, organist- och musiklärarexamen 1888, och arbetade som organist, folkskollärare och sånglärare i Färila, Hille och Gävle. Anjou verkade för "formelmetodens" införande i Sverige, framför allt i folkskolans musikundervisning. Metoden uppfanns av fransmannen Dessirier, infördes i Belgien och bearbetades för nordiska förhållanden framför allt av finländaren Martin Wegelius. Metoden syftade till utveckling av tonsinnet genom att lära in korta melodistumpar, vilka stärker elevens känsla för skaltonernas ställning inom tonaliteten. Han utvecklade metoden genom att uppfinna "taktformlerna" för rytmens inlärande. Anjou utgav Den nya sångmetoden (1905).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Lund 1929
- Anjou, Nils Erhard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Anjou, N. E. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Nils Erhard Anjou, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|