Nils Kagg
| Nils Kagg | |
| Född | 18 augusti 1598 (g.s.)[1] Örslösa församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 16 november 1653 (g.s.)[1] (55 år) |
| Befattning | |
| Regementschef (1638–1652) | |
| Barn | Nils Kagg (f. 1636)[2] Brita Kagg (f. 1641)[2] |
| Föräldrar | Nils Kagg[1] Brita Hård[2] |
| Släktingar | Matts Kagg (syskon) Lars Kagg (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Nils Kagg, född 1598 i Örslösa församling, Skaraborgs län, död 16 november 1653 i Halmstad, Hallands län, var en svensk militär och ämbetsman. Han var bror till Lars Kagg.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Nils Kagg föddes 1598 på Kjellstorp i Örslösa socken. Han var son till Nils Kagg. Kagg blev 1612 kammarpage hos hertig Johan av Östergötlands furstinna och 1614–1616 hos pfalzgreve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken. År 1616 sändes han till Frankrike och blev gefreiter vid prins Moritz av Oraniens garde i Nederlönaderna. Kagg blev 1619 fänrik vid Västgöta regemente, 1620 löjtnant vid Västgöta regemente och 1620 kapten. Han blev 1622 kompanichef vid Närkes och Värmlands knektar och 1627 kvartermästare vid Närkes och Värmlands knektar. Kagg introducerades 1625 i Sveriges Riddarhus, jämte sina bröder, som nummer 68. Han blev 1627 kompanichef vid Södermanlands regemente, i november 1627 major vid Södermanlands regemente och 1628 kommendant i Neuenburg, Preussen.[3]
Nils Kagg blev 1628 svårt sårad i kriget mot Polen. Han var därefter under arton år överste vid Västgöta och Dals ryttare innan han 1652 blev guvernör över Halland. En gata i Helsingborg är uppkallad efter honom, möjligen även Kaggeledstorget i Göteborg.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Kagg var friherre till Tohmajärvi i Kexholms län, herre till Kjellstorp i Örslösa socken och Skävesund i Glanshammars socken.[3]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Kagg gist sig 23 september 1634 i Örebro med friherrinnan Margareta Bonde (1615–1658), dotter till riksrådet och presidenten friherre Carl Bonde och friherrinnan Beata Oxenstierna. De fick tillsammans barnen Göran Kagg (1635–1647), kammarherren Nils Kagg (1636–1699), Beata Kagg (född 1638) som var gift med riksrådet friherre Johan Mauritz Wrangel af Lindeberg och landshövdingen, friherre Gabriel Kurck, Brita Kagg (1640–1640), Brita Kagg (1641–1678) som var gift med landshövdingen Abraham Leijonhufvud, Johanna Margareta Kagg (1643–1648), kammarherren Carl Jörgen Kagg, Gustaf Kagg (1647–1649), Margareta Helena Kagg (1649–1709) som var gift med kammarherren Gustaf Reuter af Skälboö och Ebba Agneta Kagg (1654–1655).[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Sven Larsson (2004). När hallänningarna blev svenskar - Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720. Länsmuseet Halmstad och Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljöenheten. ISBN 91-88806-42-1[sidnummer behövs]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Carl Otto Nordensvan, Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. Del 2, Personalhistoria, andra utgåvan, Norstedts förlag, 1911, s. 27.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 84-85. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0100.html