Lilja föddes som son till jordbrukaren Hans Nilsson Lilja (1785-1856) och hans hustru Bengta Persdotter (1783-1852). Fadern var även skomakare, murare och timmerman och hade ett stort naturintresse som han bland annat omsatte i naturläkekonst.[5][6]
År 1824 började Lilja sina studier vid Malmö Lärdoms- och apologistskola. M. E. Areskoug, som var elev under samma samma tid som Lilja, beskrev honom som "en ovanligt skicklig botanist" och att han även gjort sig omtyckt som skald.[7]
År 1829 stod Lilja inskriven som student vid universitetet i Lund, där han tillhörde Skånska nationen. Han avsikt var att studera till präst, och läste därför inledningsvis teologi, och fick även privatlektioner av Peter Wieselgren. Wieselgren uppmanade Lilja att disputera, men på grund av behovet att försörja sig valde Lilja att arbeta hos befallningsman Kinberg i Sonnarp. Härifrån skrev han till Wieselgren och förklarade att han hade planer på att följa dennes goda råd, men att poesin alltmer tog överhanden över latinstudierna.[7]
Höstterminen 1830 avlade Lilja examen inför den teologiska fakulteten. Denna examen var obligatorisk och blev den enda som han avlade vid universitetet. De följande åren kantades av svag privatekonomi och sjukdom. År 1832 vårdades han på sjukhus för en ögonsjukdom, men genom stöd från bland andra Carl Georg Brunius och Sven Nilsson fick Lilja flera mindre stipendier, bland andra det Faltzburgska stipendiet. Då jan återvände till studierna var dessa inte längre inriktade på prästyrket, utan istället läste han ämnen som botanik, geologi, kemi, vitterhet, stadskunskap och filosofi. År 1843 noterades det att "klockarelägenhet ägdes", vilket innebar att han lämnat universitetsstudierna.
I början av 1840-talet sökte och fick Lilja tjänst som klockare i Billinge församling. Vid sidan av klockartjänsten bedrev han en plantskola på klockarebostället. Han gav också ut "Tidning för trädgårdsskötsel och allmän wextkultur", vilken utkom åren 1840–42 och sedan 1845. Han anordnade fester på gården, som till exempel kunde kallas "Skogsparti och Wauxhall med blomsterexposition, ekläring, fyrverkeri och bal hos N Lilja i Billinge"[8]. Liljas fester uppskattas av folket i byn, och dessa kunde till och med bli omskrivna i tidningar. Men trots allt förblev Lilja missnöjd med tjänsten som klockare, och i perioder av varierande längd såg han till att ordna en ersättare i sitt ställe, då han själv vistades på annan ort.[9]
Efter att ha fått fyra års tjänstledighet beviljad Lilja flyttade till Malmö och engagerade sig där som skribent för olika tidningar, bland annat vid Malmö Tiding åren 1852–1853 och vid Malmö Allehanda 1854-1855.[10] I oktober 1853 blev Nils Lilja engagerad av Johan Damm som skribent i dennes dagstidning Malmö nya Handels- och Sjöfartstidning.[11] Förutom tidningsskrivande höll han även föredrag för allmänheten, inte bara botaniska fördrag, utan om många olika ämnen.
”
Liljas fantasi hade fått fritt spelrum, han synes vilja avhandla det mesta mellan himmel och jord. Hans tilltro till sin egen förmåga var utan gräns och hans tro på allmänhetens intresse för vetande och upplysning var övermåttan stor.
Lilja återvände till sin tjänst i Billinge på påskdagen 1855. Han fortsatte dock att skicka insändare till olika tidningar, framförallt Öresundsposten. De föredrag Lilja hade hållit i under sin vistelse i Malmö lade grunden för hans nästa utgivning, och 1858 kunde första utgåvan av Menniskan lämnas in till förlaget Albert Bonniers. Denna bok, som trycktes i flera utgåvor, var den som gav honom störst framgång som författare.
År 1861 drogs Lilja in i en dispyt i församlingen. Då den dåvarande kyrkoherden avled, tillträdde nådeårspredikantenOlof Andrén. Han berömde den vackra naturen i Billinge, men underkände det sedliga livet på orten. Efter ett hårt arbete lyckades han vända trenden, men Liljas frispråkiga sinne krockade med Andréns ambitioner. Vid den här tiden hade Lilja ett förhållande med Cecilia Persdotter, utan att de var gifta med varandra. Andrén ansåg detta vara djupt osedligt, och när han uppsökte Persdotter medgav hon att hon och Lilja hade en relation. Lilja förnekade inte detta, utan förklarade "att mans och kvinnas naturliga rättigheter stod före och över de frihetsinskränkande och trångsinnade synpunkter som kristendomen lade härpå."[12] Situationen blev till slut så spänd att Lilja på hösten 1861 ansökte om ett halvårs tjänstledighet, med sjukdom som skäl. Ansökan ledde dock till en diskussion, som slutade med att Lilja beviljades tjänstledighet livet ut.[12] I församlingen ställdes krav på Liljas avsked vid en kyrkostämma 3 maj 1863. Lilja påpekade att stämman inte hade laga rätt att godkänna tjänstledighet i mer än sex månader, varpå stämman istället valde att avskeda honom. Domen i maj 1863 lydde:
”
Då klockare Lilja enskilt af pastor och äfven af pastor i närvaro af Billinge kyrkas föreståndare blifvit allvarsamt och beskedligt förmanad, utan att han dock sig rättas låtit; då vidare viktiga grunder, hämtade från allmännelig kännedom om Lilja inom församlingarne blifvit anförda för Liljas afsättning: så och med stöd af kyrkolagens 24 cap 33 § förklara hr Nils Lilja ifrån klockaresysslan i Billinge och Röstånga församlingar afsatt.
„
– Axel Törje, Nils Lilja. 2008. sid. 35
Lilja, som då uppehöll sig i Helsingborg, överklagade omgående till Domkapitlet. Han anklagade Andrén för att skapa sektliknande förhållanden i församlingen och att han utövade förföljelse mot Lilja. De anklagelser som hade framförts på kyrkostämman vid Liljas avsked, hade förvrängts av Andrén och stämde inte alls överens med verkligheten. Redan tidigare hade de båda kommit överens om bland annat att Liljas relation med Cecilia Persdotter inte skulle bli offentlig inför hela församlingen. I oktober 1863 beslöt Domkapitlet att stämmobeslutet angående Liljas uppsägning skulle upphävas. Några församlingsbor överklagade detta beslut till Kunglig Majestät, men detta avslogs. Till nyåret 1865 skrev Lilja några verser i Öresunds Posten tillägnade kungen som för tack för hjälpen. Vid tillfället för Domkapitlets beslut om att upphäva Liljas uppsägning, hade Andrén redan lämnat Billinge för en utnämning till kyrkoherde i Asarum.[13]
Liljas sista tio år i livet skulle också komma att bli hans allra mest produktiva. År 1866 var han sysselsatt på Malmö Handels- och Sjöfarts-tidning. Många av de artiklar han skrev behandlade religiösa ämnen, och under 1860-talet gav Lilja ut några av sina mest betydande religiösa texter, bland andra Kristendomen (1860), Kristna läran och prestläran (1862), och Den fria församlingens kateches (1869). Det sistnämnda verket har underrubriken Försök till en unitarisk-parkersk bekännelseskrift, baserades på Theodore Parkers ord och var ett försök till ett grundande av en unitarisk församling i Sverige.[14][15]
Hans allmäntillstånd blev allteftersom sämre, och på grund av otillräcklig inkomst uppmanades det till flera insamlingar för att bistå Lilja och hans familj i den svåra tiden. På hösten 1870 lades han in på lasarettet i Lund. Den 19 december samma år avled Lilja 62 år gammal, i sviterna av lunginflammation.[16]
Nils Lilja gifte sig första gången 30 december 1835 med Maria Catharina Eek (1808–1854), andra gången 22 januari 1855 med Gustafva Maria Björnberg (1821–1857) och tredje gången 18 september 1858 med Helena Maria Neuman (1833–1914). I första giftet föddes fem barn, i andra giftet sex barn och i tredje giftet fyra barn.[17]
I Thord Heinonen Silverbarks artikel Den naturliga skapelsen; Tidig svensk darwinism och religiös liberalism (2012) placerar författaren Lilja i sällskap med Carl Simon Warburg och Victor Rydberg, som behandlar hur Darwinismens inträde i Sverige påverkade relationen mellan vetenskap och religion. I artikeln påpekas Liljas ofta radikala hållning i frågor, och hänvisar bland annat till att han var en av få som försvarade Carl Jonas Love Almquist efter dennes landsflykt. Heinonen Silverbark påpekar att hur Lilja beskrev människans utveckling i sitt verk Menniskan inte var på något sätt påverkat av Darwins utvecklingsteori, då Lilja skrev sin redan innan Darwins publicerades, utan att de snarare flätades samman efterhand. Lilja ska även haft planer på att kommentera på Darwins presenterade teorier, men avled innan dess.[18]
August Strindberg skriver i En blå bok att han under skoltiden läste Menniskan.[19] I sin avhandling Den unge Strindberg skriver Allan Hagsten om Lilja och hans insats för spridningen av unitarismen i Sverige, och hur det kom att påverka Strindberg. Hagsten menar att det inte är osannolikt att hävda, att Lilja rentav tjänstgjorde som förebild åt karaktären Karl i Strindbergs drama Fritänkaren. Lilja beskrivs vidare som "sin tids främste popularisator av vetenskapens senaste landvinningar."[20]
Verket Menniskan; Hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse. Ur naturhistorisk synpunkt betraktad. kan med sina fem svenska utgivningar (1858, 1859, 1861, 1868 och 1889) tituleras som Liljas mest uppskattade verk. Första upplagan är 309 sidor stor, och störst är fjärde upplagan på 454 sidor.[21] Femte upplagan omarbetades delvis av Karl af Geijerstam och gavs alltså ut 19 år efter Liljas död. Detta verk trycktes och utgavs även på svenska för amerikasvenskar av Swedish Book Company i Chicago år 1896.[22] I förordet till den amerikanska versionen framgår det att den är försedd med fler illustrationer och att den norsk-amerikanska journalisten R. S. N. Sartz översatt boken till det "dansk-norska språket".[23]
Boken, som är indelad i 32 kapitel, berör ämnen som naturhistoria ("Jordklotets bildning", "Jordklotets utvecklingsperioder"), biologi ("Cellen och metamorfosläran", "Kroppsformen och djurklasserna", "Menniskan och urfolken"), samhällsrelaterade diskussioner ("Kvinnan och äktenskapet", Familjelifvet och samhällsbildningen"), politik och vetenskap ("Verldshandeln och kosmopolitismen", "Ångan och elektriciteten", "Industrien och kapitalet) och teologi och filosofi ("Gudaläran och prestlisten", "Det menskliga lidandet och lifvets poesi", "De saligas öar och blickar åt evigheten").[24]
Bibliografin är hämtad ifrån Kungliga Bibliotekets databas LIBRIS.[25]
Biblisk historia; Efter vetenskapliga grunder och till folkupplysningens befrämjande författad., Stockholm 1865. 4 litografiska plancher (stentryck, föreställande de 12 apostlarna),8,IV,455s. Planscherna köptes till och återfinns sällan i exemplaren. (6)
Celestinas fantasier. Lund 1832.
Den fria församlingens kateches; Försök till en unitarisk-parkersk bekännelseskrift. Stockholm 1864. 63s+1 blank. tryckta blå häftesomslag (1)
Detta har Hyberg gjort. Gävle 1865.
Dikter. L.J.Hierta, Stockholm 1836. 10,71s. strof på titelbladet av stagnelius. tryckta gula häftesomslag. (2)
Fauna öfver Skandinaviens däggdjur; Med 98 i texten intryckta figurer. Stockholm 1836.
Flora öfver Sveriges odlade växter; Innefattande de flesta på fritt land odlade vexter i Sverige, jemte de allmännare och vackrare fenstervexterna, med kännetecken och kort anvisning om deras odlingssätt. Stockholm 1839.
Framtidstankar öfver de fosterländska frågorna. Gävle 1840.
Göm ringen, göm väl!En opoetisk nollkalender för sötungar i skumrasket utgifven. Lund 1834.
Handbok i de odlade vexternas flora och deras kultur; Till ledning för åkerbrukare, trädgårdsodlare och blomstervänner, efter Endlichers naturliga familjer utarbetad, I-II, Örebro, 1842 - 1843.
Helsning till Skandinaviens studenter; Vid mötet i Lund d. 22 juni 1845. Berlingska tryckeriet, Lund 1845. 4s. Pamflett (4)
Jordens utvecklingshistoria; Jemförd med skapelsesagorna i 1 mosebok, Ett geologiskt utkast för folket. A. Bonniers förlag, Stockholm 1866. 6,72s. tryckta gula häftesomslag (4)
Julboken; Innehållande en samling ringdansar, pantlekar, julnöjen, barnsånger, visor och sagor, upptecknade i Skåne. Stockholm 1856.
Detaljbild ur Bonniers förlagskatalog som beskriver de utgivningar som gjorts av "Menniskan" och presenterar några av de positiva omdömen boken fått.Kristendomen; dess uppkomst, dess lära, dess historia och dess utveckling, jemte judendomens historia och litteratur, efter nyaste forskningar utarbetad för folket, med illustrationer och en karta öfver palaestina. Stockholm 1860. 8,608s. samt 35 helsidesillustrationer (stentryck) samt en utvikbar karta över Palestina. (9)
Kristna läran och prestläran. Gävle 1862.
Kyrkans trosläror; belyste och granskade. Stockholm 1869.
Kärleken; såsom Guds väsende och verldens lif. En skrift för den bildade och tänkande allmänheten. Rörbergska boktryckeriet, Stockholm 1869. 86s. + 1 s rättelser + 1 s blank. (1)
Menniskan; Hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse, ur naturhistorisk synpunkt betraktad, med lithografier och träsnitt. 1.a upplagan Stockholm 1858. XVI,309s + 17 lithografier och träsnitt i texten. (9); 2:a korrigerade och tillökta upplagan, Stockholm 1859. XVI.429s. + lithograferade pl, en utvikbar plansch geologisk översiktsplansch. (3) ; 3:e ånyo öfwersedda och tillökta upplagan. Stockholm 1861. frontespice färgplansch över de hufvudsakligaste menniskoracer. 4,444,2s,+14s reklam, utvikbar geologisk översiktsplansch + litographerade planscher. (8) ; 4:e ånyo öfwersedda och ändrade upplagan, Stockholm 1868. 2,454,2s + utvikbar geologisk översiktsplansch + litograferade planscher. (5); 5:e upplagan genomsedd och delvis omarbetad ef Karl af Geijerstam, samt försedd med 450 ilustationer. Stockholm 1889. 2, frontespice, 2, 380s. utgavs i häftad upplaga, samt godtköpssubscription 7 häften nr 1-8, (7-8 dubbelhäfte). samt i förlagets dekorerade klotband (sandgul, ljusbrun, brun, grå, röd) med chagrinrygg (ljusbrun, brun, röd, mörkröd)(22). Denna upplaga återutgavs 2011 som faksimil av British Library, Historical Print Editions (ISBN: 9781241367527); 6: upplaga utgiven av swedish book company, Waverly Publ. Co. P. A. Lindberg & co. Chicago 1896. 494s. illustrerad, utgiven i grönt förlagsklotband samt rött förlagshalvfranskt band. 7: Mennesket, dets oprindelse, liv og bestemmelse, beteragtet fra et naturhistorisk standpunkt af N. Lilja. Gjennemseet og delvis omarbeidet af Karl af Geijerstam. Oversat af R. S. N. Sartz. Strand & co. Chicago 1896. 476 p. incl. illus., plates, ports. 24 cm. upplaga utgiven på dansk-norska språket. Elektronisk resurs: http://www.archive.org/details/menniskanhennesu01lilj
Nordiska gudasagor; utstyrda i humoristiska sånger af Bodwar Bjarke. Stockholm 1867.
Noveller. N H Thomsons boktryckeri, Malmö 1831. 125s. gråpappersomslag. Innehåll: Heimer och Ulma ; Engelen; Elins bröllop ; Sophias Brahes berättelser; Cecilia. På titelsidan en strof av Thorild. (3)
Ruterdam; En blomma för dagen. N P Lundbergs boktryckeri, Lund 1834. 32s. tryckta gråpappersomslag. (3)
Sagan om Odensjön. Malmö 1828
Skattgräfvaren; Pennteckning av L-a. Gävle 1865.
Skizzer och berättelser I-II. Gävle 1862-1864.
Skånes flora; Innefattande Skånes fanerogamer och i ett bihang Skånes ormbunkar, de på åkren odlade vext- och sädesslagen och de i öfriga Sverige förekommande fanerogamer utom fjällvexterna, med karakterer, vextställen och nyttan, jemte ett vextgeografiskt namnregister m. m., utarbetad och utgifven. Lund 1838. - Innefattande Skånes vilda och odlade växter. En handbok för folkskolor, landtmän, trädgårdsodlare, apotekare och för den studerande ungdomen, ny omarbetad upplaga. I-II. Stockholm 1870.
Små dikter. N H thomsons tryckeri, Malmö 1829,31s. Innehåller; Fosterbygden; Sång för skånska beväringen; Fågeljägaren; Till min syster; Klockan; Skogen; Bergsgubben; Till lilla marie; Fromheten; Gudaminnen till elin; stjerhvalfvet. gråpappersomslag. (1)
Snösippan; Poetisk vinterkalender för 1841. Lund 1840.
Studentsånger ur Carolina. Lund 1833.
Svenska foder- och sädesväxter; Beskrifna med kultur- och lokalanvisningar samt om ängsskötsel och kreatursfodring, om vilda betesväxter, åkrens ogräs och skadedjur, jemte sädesväxternas regioner m. m., en handbok för landtbrukare. Stockholm 1867.
Sånger från Lundagård. Berlingska, Lund 1842. 2,68s. tryckta häftesomslag. (3)
Till Christine Schönherr på bröllopsdagen från dess vänner i skåne. Berglingska boktryckeriet, Lund 1824. 4s. pamflett.
Till hans kongl. höghet Hertigen af skånde Carl Ludwig Eugene på hans 14:e födelsedag den 3 maj 1840; af Zoologiska jägarsällskapet i lund. Berlingska tryckeriet, Lund 1840. 4s. pamflett. (1)
Torups-Resan; En dikt till nyåret. Berlingska boktryckeriet, Lund 1839. 16s. 81)
Violen; En samling jullekar, barnsånger och sagor. Lund 1841.
Vår tid och dess sträfvanden; Populära föredrag för folket, I-IV. Stockholm 1864-1868.
Örebibliotek för folket, N:o 1-2. Gävle 1865. N:o 1: Detta har Hyberg gjort N:o 2: Skattgräfwaren[26]
Hagsten, Allan (1951), Den unge Strindberg 1 Studier kring tjänstekvinnans son och ungdomsverken, Diss. Lund : Univ.
Strindberg, August, Samlade skrifter D. 47 En blå bok : avlämnad till vederbörande och utgörande kommentar till "Svarta fanor". Avdelning II, Bonnier, Stockholm, 1987[1918]
Wikimedia Commons har media som rör Nils Lilja.