Nimis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Del av Nimis, så som den såg ut 2002.

Nimis (av latin, "för mycket") är ett platsspecifikt konstverk av Lars Vilks på platsen Håle stenar[1] i Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Nimis är byggt av drivved och består av glest ihopspikade plankor och trägrenar som bildar gångar, rum och torn. Uppförandet av Nimis började i juli 1980[2] som Vilks "hämnd på havet" efter att ha varit nära att drunkna,[3] men också som en kommentar till den rådande konsttrenden, som gällde att "ingenting var beständigt".[4] Myndigheterna kände inte till Nimis existens förrän 1982, varefter föreläggande gjordes om rivning såsom svartbygge, vilket ledde till en lång rättslig process som Vilks tog in i sin konstnärliga praktik och betraktade som en del av konstverket. Det fysiska verket växte och mätte efter några år över 100 meter på längden. Vissa av tornen sträcker sig 25 meter upp i luften.[5] Nimis har genomgått uppdateringar under tre årtionden och över 160 000 spikar har gått åt genom åren.[6][7] Nimis såldes 1984 till den tyska konstnären Joseph Beuys, och efter dennes död såldes det vidare till konstnärsparet Jeanne-Claude och Christo 1986.[5] Trots att stranden där verket är placerat ligger otillgängligt, har Nimis blivit en turistattraktion.[8] Efter terrorattentatet i Köpenhamn 2015, vilket ledde till att Vilks flyttade till en dold adress, finns risken att Nimis kommer att läggas ned. Detta då konstruktionen anses osäker utan underhåll.

Enligt en intervju med Vilks i Helsingborgs Dagblad 2010 kommer projekten Nimis och Arx ha avvecklats år 2030, eftersom han då "blivit för gammal att sköta underhållet".[9] Enligt samma artikel hade Nimis år 2010 40 000 besökande personer årligen.[9]

Tornen[redigera | redigera wikitext]

Karaktäristiskt för Nimis är tornen. De tre namngivna klättertornen har alla varit förstörda och återuppbyggts. Wotans torn, som står nära vattnet, blev nedspolat av en storm och återuppbyggt, Vindarnas torn blev raserat av en annan storm och återuppbyggt.[10] Nimis har blivit utsatt för anlagda bränder. Ascendentens Funktion har således brunnit, och återuppbyggts.[10] Hösten 2012 installerade en konstnärsgrupp, däribland Jonathan Pye en solcellsdriven högtalare som ropade ut muslimska böner från Nimis, som vore det en minaret - något som Lars Vilks själv betraktade som underfundigt.[11][12][13]

Definition[redigera | redigera wikitext]

Vilks beskriver Nimis som ett konceptuellt konstprojekt, där den viktigaste beståndsdelen är rättsprocesserna.[14] Högsta domstolen har betecknat Nimis som en byggnad.[15] Verket har av andra ofta beskrivits som land art, vilket Vilks motsatt sig.

Vilks menar även att Nimis bär drag av installationskonst, eftersom det är anpassat till rummet det utförts i.[3] Där fonden av träd och bergväggar som ramar in konstverket utgör dess rum, och "golvet" utgörs är stenarna på stranden. År 1980 lät Vilks trycka upp ett par klistermärken för Nimis, som knappast förklarade syftet med projektet, utan istället liknade besvärjelser:[16]

Nimis II
Och finns här
mer än synlig
Vidrig mot varje åsikt
cui dolet meminit

Den sista raden är ett citat av Cicero som i sin helhet lyder cui placet obliviscitur, cui dolet meminit och som brukar översättas "vi glömmer våra nöjen, vi minns våra smärtor".[17]

 Rättsliga aspekter[redigera | redigera wikitext]

Nimis sedd från vattnet.

Vilks saknar bygglov, vilket har lett till ett antal juridiska processer – troligen hade det inte heller gått att få tillstånd för att bygga på stranden i ett naturreservat. De juridiska processerna är enligt Vilks också en del av den konstnärliga processen – därav konceptkonst. Det är kontroversiellt, främst eftersom Lars Vilks i konstens namn anser sig stå över reglerna för naturreservatet. Terrängen kring Nimis har fått flera personer att skada sig men dock ej av konstverket självt.[källa behövs][7]

Andra verk i anslutning till Nimis[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Nimis finns även ett annat av Vilks svartbyggen, "Boken" Arx byggd av betong och sten. Ett tredje verk, Omfalos, forslades bort år 2001 efter beslut i tingsrätten.[förtydliga] Lars Vilks har utropat området som Nimis och Arx står på, och som Omfalos stod på, som den självständiga staten Ladonien.

Vilks har uppfört en mängd liknande träskulpturer på många olika platser som Asema,[18] Ambassad,[10] Björntorn[19]), Empire[20] Ambassad[21] och Flygledartorn.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ En natur- kulturkrock på Kullaberg– rättstvister i ett naturreservat
  2. ^ Nimis redo för 25 år till, Helsingborgs Dagblad
  3. ^ [a b] Nimis når slutpunkten 2030, Helsingborgs Dagblad
  4. ^ Citatet är förstahandsuppgift från Vilks i TV-programmet Globe Trekker
  5. ^ [a b] Lars Vilks (2005) Pressrelease: Nimis 25 years, www.ladonia.net, läst 12 april 2011
  6. ^ Ladonia (Nimis & Arx), utsidan.se
  7. ^ [a b] Nimis kan få varningsskylt. Expressen
  8. ^ Vikten av att vara Vilks, Svenska Dagbladet 27 juni 2010
  9. ^ [a b] Helsingborgs Dagblad 24 april 2010
  10. ^ [a b c] Konstvilks
  11. ^ Lars Vilks konstverk byggdes om till minaret, SR Nyheter/Ekot, 2012-10-15.
  12. ^ Anna Thulin (16 oktober 2012) Nimis har blivit minaret, Sydsvenskan, <www.sydsvenskan.se>, läst 2012-11-11
  13. ^ TT (15 oktober 2012). ”Vilks-skulptur blev minaret”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/vilks-skulptur-blev-minaret. Läst 10 oktober 2012. 
  14. ^ Vilks ser fram emot ett angrepp på Nimis. Sydsvenskan
  15. ^ NJA 1986. lagen.nu s. 572
  16. ^ Självbiografiska uppgifter 1980–81, Konstvilks
  17. ^ http://www.eudict.com/?lang=lateng&word=cui%20placet%20obliviscitur,%20cui%20dolet%20meminit
  18. ^ Lars Vilks konstverk brandskadat, Hufvudstadsbladet
  19. ^ Självbiografiska uppgifter 2003:2, Konstvilks
  20. ^ Självbiografiska uppgifter 2006:2, Konstvilks
  21. ^ Självbiografiska uppgifter 1997:2, Konstvilks
  22. ^ Självbiografiska uppgifter 1999:1, Konstvilks

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]