Noctiluca scintillans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Noctiluca scintillans
Noctiluca scintillans varias.jpg
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Chromalveolata
Stam Dinoflagellata
Klass Noctiluciphyceae
Ordning Noctilucales
Familj Noctilucaceae
Släkte Noctiluca
Art N. scintillans
Vetenskapligt namn
§ Noctiluca scintillans

Noctiluca scintillans (Noctiluca miliaris) är en marin dinoflagellat som uppvisar bioluminiscens, Bioluminiscensen produceras av ett luciferin/luciferas-system beläget i tusentals sfäriska organeller i hela cytoplasman hos denna encelliga protist. Dessa organeller saknas hos icke-luminiscenta arter i släktet Noctiluca.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Långtidsexponering av mareld orsakad av Noctiluca scintillans i Zeebrugges småbåtshamn.

N. scintillans är en heterotrof (icke-fotosyntetiserande, saknar alltså kromatoforer) organism som omsluter sin föda (fagocytos), vilken huvudsakligen består av plankton, inkluderande kiselalger, andra dinoflagellater, likväl som fiskägg och bakterier. Kiselalger återfinns ofta i vakuolerna (inre "lagringsbubblor" som avgränsas av membran) i dessa encelliga varelser. Kiselalgerna, dessa autotrofa fotosyntetiserande symbionter, kan leva i vakuolerna i flera genarationer.[1] Kiselalger av släktet Thalassiosira har i litteraturen konstaterats vara en uppskattad födökälla.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

N. scintillans är vitt spridd över världen - ofta längs kusten, i estuarier och på grunda områden av kontinentalsockeln som erhåller tillräckligt med ljus för de fytoplankton som utgör en stor del av N. scintillans diet.

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

N. scintillans har en ventral fåra med ett transversellt (gissel) som går längs cellens "midja" och ett näringssamlande gissel (tentakel) som sträcker sig bakåt. Det tranversella gisslet bidrar inte till organismens rörelse och därför är den "orörliga" N. scintillans beroende av att reglera sin flytkraft - kanske genom att kontrollera koncentrationen av ammoniak och joner i cellen - för att kunna flytta sig vertikalt i vattenpelaren.

Åminstone en studie har visat att N. scintillans producerar en slemsträng som sträcker sig från tentakelns spets och som klibbar fast vid plankton när den rör sig i vattenpelaren.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Den encelliga N. scintillans är i stort sett sfärisk och mellan 200 och 2000 µm i diameter (sällan över 1 mm i svenska vatten[2]). Den saknar det pansar som finns hos många andra dinoflagellater och kromosomerna hos Noctiluca är, till skillnad från de flesta andra arter, inte synliga och kondenserade genom hela livscykeln.

"Blomning"[redigera | redigera wikitext]

Stora koncentrationer av deras födokälla (plankton) - som troligen orsakas av omvärldsfaktorer, exempelvis välblandat näringsrikt vatten - och årstidsmässiga strömningsvariationer är faktorer som medverkar till en snabb populationstillväxt, "algblomning", och kan orsaka att vattnet blir en rosa eller ljusbrun sörja (på engelska känt som red tide). Övergödning från t.ex. jordbruk kan bidra till styrkan hos dessa blomningar, men det är inte nödvändigt för att orsaka tillväxt hos Noctiluca scintillans.

Inte alla algblomningar som orsakas av Noctiluca scintillans är röda, eftersom färgen hos organiserna i vakuolerna påverkar färgen. Till exempel orsakas grön färg av populationer som innehåller grönfärgade prasinofyter (grönalger, Chlorophyta) som lever i deras vakuoler.

N. scintillans förefaller inte själv att vara toxisk, men eftersom de livnär sig på växtplankton så ackumuleras stora mängder ammoniak som sedan utsöndras i omgivmimgen. Detta kan läggas till de neurotoxiner som produceras av andra dinoflagellater (som arter av släktena Alexandium och Gonyaulax) vilket då bidrar till andra vattenlevande organismers död.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt, eller delvis, översatt från Engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Saito, Haruna, Ken Furuya & Thaithaworn Lirdwitayarpasit, 2006. Photoautotrophic growth of Noctiluca scintillans with the endosymbiont Pedinomonas noctilucae. Plankton & Benthos Research 1: 97–101
  2. ^ Vattenkikaren. Tjärnö marinbiologiska laboratorium.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Eckert R & Reynolds GT. 1967. "The Subcellular Origin of Bioluminescence in Noctiluca miliaris". J Gen Physiol. 50 (5): 1429-58.
  • Elbrächter, M. and Y. Z. Qi. 1998. "Aspects of Noctiluca (Dinophyceae) population dynamics." In: D.M. Anderson et al., Physiological Ecology of Harmful Algal Blooms. NATO ASI Series, Vol. G 41. Berlin: Springer-Verlag, pp. 315-335.
  • Hausmann, Klaus; Hulsmann, Norbert; & Radek, Renate; "Protistology" (3rd Edition) 2003. in E. Scheizerbart’sche Verlagsbuchhandlung.
  • Lenaers, Guy; Christopher Scholin, Yvonne Bhaud, Danielle Saint-Hilaire and Michel Herzog. 1991. "A molecular phylogeny of dinoflagellate protists (Pyrrhophyta) inferred from the sequence of 24S rRNA divergent domains D1 and D8." Journal of Molecular Evolution. Volume 32: 1; pp. 53-63
  • Murray, Shauna; Marten Flø Jørgensen, Simon Y.W. Ho, David J. Patterson, and Lars S. Jermiin. 2005. "Improving the Analysis of Dinoflagellate Phylogeny based on rDNA." Protist. Vol. 156, 269-286
  • Palmer, Jefferey D. 2003. "The Symbiotic Birth and Spread of Plastids: How Many Times and Whodunit?" J. Phycol. 39, 4-11
  • Tada, Kuninao; Santiwat Pithakpol, Rumiko Yano and Shigeru Montani. 2000. "Carbon and nitrogen content of Noctiluca scintillans in the Seto Inland Sea, Japan." Journal of Plankton Research. Vol.22 no.6 pp.1203-1211
  • Thomas Kiørboe and Josefin Titelman. 1998. "Feeding, prey selection and prey encounter mechanisms in the heterotrophic dinoflagellate Noctiluca scintillans." Journal of Plankton Research. V20: 8 pp. 1615-1636
  • Umani, S. Fonda; A. Beran, S. Parlato, D. Virgilio, T. Zollet, A. De Olazabal, B. Lazzarini and M. Cabrini. 2004. "Noctiluca scintillans in the Northern Adriatic Sea: long-term dynamics, relationships with temperature and eutrophication, and role in the food web." Journal of Plankton Research. 26(5):545-561

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]