Nordenskiöldsloppet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordenskiöldsloppet
Topp3 Nordenskiöldsloppet 2016.jpg
Topp 3-herrar i Nordenskiöldsloppet 2016: Anders Aukland (2.), John Kristian Dahl (1.), Øyvind Moen Fjeld (3.)
Land Sverige
Sport(er) längdskidåkning
Plats Purkijaur-Kvikkjokk-Purkijaur
Tidpunkt april
År 1884, 2016-
Geografisk omfattning hela världen
Arrangör Nordenskiöldsloppet AB, Red Bull, Jokkmokks SK, Föreningsalliansen Jokkmokk

Nordenskiöldsloppet är en längdskidåkningstävling som anordnades i april 1884 på initiativ av vetenskapsmannen och polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld, där 18 män skidade 220 kilometer, dag såväl som natt. Loppet hölls för att bevisa att Adolf Erik Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 verkligen hade ägt rum.[1] I april 2016 började loppet återigen köras.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Nordenskiöld blev starkt ifrågasatt efter sin andra Grönlandsexpedition 1883. Han kom med uppgifter som nästan ingen utom han själv trodde på. För att bevisa att han hade rätt, beslöt han sig för att organisera en tävling, "en skidlöpningstäflan inom Jokkmokk och Qvikjokk".

Under "Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland 1883", som den officiellt kallades, blev Nordenskiöld förtvivlad och desperat när de slutgiltigt körde fast med sina otympliga och tunga slädar i den grönländska issörjan. Hans stora vision om att upptäcka och utforska Grönlands inre höll på att omintetgöras. Han var nämligen övertygad om att den stora iskontinentens inre bestod av öppna gröna landområden med skogar, precis som i Sibirien. Som en sista möjlighet skickade han iväg två samer österut på skidor med uppdraget att söka efter Grönlands oupptäckta gröna dalar. De två samerna, Paava-Lars Nilsson Tuorda, och Anders Rassa, båda från Jokkmokksfjällen, hade följt med på expeditionen i egenskap av fjällvana skidåkare. De hade vid ett flertal tillfällen gjort kortare rekognoseringsturer i syfte att hitta de bästa färdvägarna för expeditionen. När de gav sig iväg den 22 juli, mitt i natten, vilade Nordenskiölds förhoppningar tungt på deras axlar. Efter två dygns frånvaro började Nordenskiöld bli orolig, men ett halvt dygn senare, efter cirka 57 timmar, återvände Tuorda och Rassa ganska medtagna. De hade lidit svårt av brist på dricksvatten, och hade tvingats att återvända. Till Nordenskiölds stora besvikelse meddelade de att inga gröna områden hade upptäckts. Men trots det negativa beskedet blev Nordenskiöld hänförd när de informerade att de avverkat hela 460 kilometer. De hade skidat nästan oavbrutet utan sömn i två och ett halvt dygn, med undantag för när de vilade i en grop i två timmar under en storm.

När Nordenskiölds uppgifter om samernas fantastiska skidfärd nådde svenska tidningar kommenterades det med stor misstro. Även hans egna vetenskapliga kollegor ifrågasatte det hela, "460 kilometer på 57 timmar - omöjligt !", var en inte alltför ovanlig allmän uppfattning. Nordenskiöld vände sig till sin alltid välvillige mecenat, sin sponsor, affärsmannen Oscar Dickson från Göteborg för att organisera en skidtävling som skulle ge honom rätt. Man bestämde sig för att loppet skulle ske i Paava-Lasses hemtrakter, det vill säga i Jokkmokksfjällen, och att det skulle ske under likartade förhållanden som vid Grönlandsturen. Distansen skulle vara över 200 kilometer, i obanad terräng och utan nattvila. En omfattande organisation med prisjury, tidtagare, och kontrollanter upprättades. Den ansvariga tävlingsstyrelsen bestod av höga representanter från militärmakt och kyrka, där självaste landshövdingen hade det övergripande ansvaret.

Moderna Nordenskiöldsloppet[redigera | redigera wikitext]

Tävlingar vid namn Nordenskiöldsloppet hade avgjorts i Jokkmokk mellan 1950- och 80-talen, men då handlade det inte om originalsträckan. I mitten av september 2014 meddelades att planer fanns på att 2016 återigen börja köra loppet på den ursprungliga sträckan.[2] I slutet av mars 2015 meddelade Jokkmokks kommun att loppet återupptas, och då var detta först tänkt att ske 2017.[3] men på grund av stort intresse bestämdes att börja köra loppet redan 2016[4] med målet att successivt bygga upp tävlingen under de kommande årens lopp.[5] Loppet genomförs i samarbete mellan Jokkmokks SK, Nordenskiöldsloppet AB och flera lokala ideella föreningar med Red Bull som huvudsponsor och -partner. Eldsjälen bakom organisationen är Österrikaren Wolfgang Mehl. Loppet är det längsta i världen.[6]

Det moderna Nordenskiöldsloppet är ett 220km långt ultralopp och en helt ny typ av utmaning för skidåkare. Den 10 april 2016 startade 335 åkare från 16 länder från Purkijaur utanför Jokkmokk. Segertiden blev 8t 37min för herrarna. Tävlingen avgjordes i en spurtstrid mellan John Kristian Dahl, Anders Aukland och Öyvind Moen Fjeld. De tre första var inom 1 sekund efter nästan 9 timmars skidåkning. Bäste svensk blev 3faldige Vasaloppsvinnare Jörgen Brink på fjärde plats. Damernas tävling vanns av Lina Korsgren, 10 sekunder före Britta Johansson-Norgren. Nina Lintzén blev tredje kvinna till mål. Sista åkaren kom i mål efter exakt 23 timmars åktid.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Årtal Slutsegrare Källor
3 april 1884
  1. Paava-Lars Nilsson Tuorda, Sverige - 21.22.00
  2. Per Olof Ländta, Sverige - 21.22.05
  3. Apmut Andersson Ahrrman, Sverige - 21.33.05
10 april 2016
  1. John Kristian Dahl, Norge - 8.35.17
  2. Anders Aukland, Norge - 8.35.18
  3. Öyvind Moen Fjeld, Norge - 8.35.18
[7]
15 april 2017
  1. Andreas Nygaard, Norge - 11:48:07
  2. Øyvind Moen Fjeld, Norge - 11:48:09
  3. Christoffer Lindvall, Finland - 11:49:48
[8]

Damer[redigera | redigera wikitext]

Årtal Slutsegrare Källor
10 april 2016
  1. Lina Korsgren, Sverige - 9.23.55
  2. Britta Johansson-Norgren, Sverige - 9.24.05
  3. Nina Lintzén, Sverige - 9.47.40
[7]
15 april 2017
  1. Nina Lintzén, Sverige - 13:01:01
  2. Emma Bergström, Sverige - 15:01:55
  3. Andrea Wickbom, Sverige - 16:31:59
[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Backman, Olle "Nordenskiöldsloppet 1884 - historien om världens hårdaste skidtävling" (Nordenskiöld-Samfundet i Finland 2011)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonas Cederquist (29 december 2003). ”Folkhjältar i skidspåren”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/folkhjaltar-i-skidsparen/. Läst 10 april 2016. 
  2. ^ Jessica Rosengre (16 september 2014). ”Världens tuffaste skidlopp kan återuppstå”. Norrländska socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/jokkmokk/varldens-tuffaste-skidlopp-kan-ateruppsta-8740131.aspx. Läst 10 april 2016. 
  3. ^ Mikaela Sjöstedt, Stefan Karlsson (31 mars 2015). ”Stora förväntningar på att Nordenskiöldsloppet ska köras igen”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6131304. Läst 9 april 2016. 
  4. ^ Tomas Hedlund (4 november 2015). ”Extremskidloppet väcks efter 132 år i dvala”. Skidinfo. http://skidinfo.se/nyheter/extremskidloppet-vacks-efter-132-ar-i-dvala. Läst 9 april 2016. 
  5. ^ ”Elva mil till Kvikkjokk och tillbaka”. Idrottens affärer. 3 november 2005. http://www.idrottensaffarer.se/event/2015/11/elva-mil-till-kvikkjokk-och-tillbaka. Läst 9 april 2016. 
  6. ^ Alexander Linder (10 april 2016). ”Aukland siktar på seger i världens längsta skidlopp”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6407927. Läst 10 april 2016. 
  7. ^ [a b] ”John Kristian Dahl vinner Red Bull Nordenskiöldsloppet 2016”. Nordenskiöldsloppet. 10 april 2016. http://www.redbullnordenskioldsloppet.se/2016/04/john-kristiandahl-vinner-red-bull-nordenskioldsloppet-2016/. Läst 10 april 2016. 
  8. ^ [a b] Håkan Stridblom (15 april 2017). ”Lintzén: "Jag ska fråga chefen om jag får ledigt en månad"” (på svenska). Norrländska socialdemokraten. http://www.nsd.se/sport/lintzn-jag-ska-fraga-chefen-om-jag-far-ledigt-en-manad-nm4521183.aspx. Läst 16 april 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]