Jokkmokks kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jokkmokks kommun
Kommun
Municipal building of Jokkmokk.jpg
Kommunhustet
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortJokkmokk
Inrättad1 januari 1971
Anställda530 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal19 334,08 kvadratkilometer ()[2]
- därav land17 600,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 733,22 kvadratkilometer[2]
Folkmängd4 966 ()[3]
Bef.täthet0,28 inv./km² (land)
Läge
Jokkmokk Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater66°37′00″N 19°50′00″E / 66.616666666667°N 19.833333333333°Ö / 66.616666666667; 19.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGällivare domkrets (–)
Bodens domsaga (–)
Koder
Kommunkod2510
Org.nummer212000-2676[4]
GeoNames2702996
Redigera Wikidata

Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk. Kommunen gränser i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.”[8]

Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska.[9] Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.

Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de samiska småskolorna.

Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun 1810–2015[11][12]
ÅrFolkmängd
1810
  
1 332
1820
  
1 378
1830
  
1 337
1840
  
1 567
1850
  
1 885
1860
  
1 905
1870
  
1 983
1880
  
2 522
1890
  
3 256
1900
  
4 372
1910
  
5 416
1920
  
7 648
1930
  
7 530
1940
  
8 668
1950
  
10 744
1960
  
11 533
1970
  
7 993
1975
  
7 598
1980
  
7 087
1985
  
6 893
1990
  
6 726
1995
  
6 507
2000
  
6 019
2005
  
5 534
2010
  
5 170
2015
  
5 072
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 564, eller 11,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 086 den 31 december 2014).[13]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jokkmokks kommun 5 086 personer. Av dessa var 511 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Jokkmokks församling.

Distrikt inom Jokkmokks kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över Akka, senvåren 2008

Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll[källa behövs], Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.

Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.

Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta inom kommunens gränser.


Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Jokkmokks kommun.


Nr Tätort Folkmängd
1 Jokkmokk &&&&&&&&&&&02794.&&&&&02 794
2 Vuollerim &&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683
3 Porjus &&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 35 från och med valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31 och från valet 2018 till 25. Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970, 1976, 1979, 1988, 2006 och 2010, Jokkmokks fria demokrater i valet 1973, Moderaterna i valen 1982, 1985 och 1991.[16] I valen 1994-2002[17] var det näst största partiet Alternativet. I valen 2014 och 2018 blev Framtid i Jokkmokks kommun det näst största partiet.

Efter valet 2018 fanns fem av Sveriges åtta riksdagspartier representerade i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna har suttit i kommunfullmäktige sedan 1970, Miljöpartiet sedan 1988 (förutom mandatperioden 1998-2002 då man saknade representation) och Sverigedemokraterna sedan valet 2014. Centerpartiet fanns representerade i fullmäktige 1970-1994 samt 2002-2010 och Folkpartiet (senare Liberalerna) 1970 till 2014. Kristdemokraterna satt i fullmäktige efter valen 1991, 1998 och 2002. Utöver riksdagspartierna har Arbetarpartiet kommunisterna funnits representerade efter valet 1979 samt ett flertal lokala partier: Samernas Väl sedan valet 1970, Jokkmokks fria demokrater i valen 1973-1979, Samerna i valet 1994, Alternativet i valen 1994-2006 samt Framtid i Jokkmokks kommun sedan valet 2010.

Jokkmokks kommun styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i ett majoritetsstyre.[18] Styret fortsätter efter valet 2018 tack vare stöd från Sverigedemokraterna.[19]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande FJK Tommy Isaksson Rensfeldt
Förste vice ordförande S Sven Holmqvist
Andre vice ordförande S Eva Näslund

Källa:[20]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Robert Bernhardsson
Vice ordförande S Birgitta Siljelöf

Källa:[21]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Kerstin Hellgren-Tobiasson S Jan Sjöberg
Kultur- och fritidsnämnden S Claes Markusson S Eva Öhlund
Samhällsbyggarnämnden S Anna-Greta Kvickström S Tord Larsson
Barn- och utbildningsnämnden S Sven Holmqvist S Tord Larsson
Valnämnden V Klas Bergman S Sven Holmqvist

Mandatfördelning i Jokkmokks kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPAPKJFDSVFJKÖVRSDALTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19707181333
718333
3581,7
31
197371381312
713832
3584,1
305
197661642322
61642322
3584,7
278
1979418132322
41832322
3584,2
278
198232122214
3212224
3583,8
2510
198532012234
3202234
3582,3
2510
198841922233
41922233
3578,5
2411
1991317132414
3173244
3581,5
2312
19943202115111
32025
3583,8
1817
199851629111
51629
3580,31
2213
20025163251111
516325
3578,20
2015
2006714221131
714223
3178,45
1516
2010415323121
4153232
3180,28
1813
2014214425121
2144252
3179,63
1615
201821032521
2103252
2581,35
1411
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+− 		Andel
+− 		Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 315 39,82 -109 -3,45 10 -4
  Framtid i Jokkmokks kommun 587 17,78 +114 +3,40 5 0
  Miljöpartiet de gröna 449 13,60 -6 -0,23 3 -1
  Samernas Väl 244 7,39 +24 +0,70 2 0
  Vänsterpartiet 224 6,78 +10 +0,28 2 0
  Sverigedemokraterna 223 6,75 +109 +3,29 2 +1
  Moderaterna 166 5,03 +61 +1,84 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 59 1,79 -179 -5,45 0 -2
  Centerpartiet 17 0,51 -15 -0,46 0 0
  Feministiskt initiativ 9 0,27 Ny Ny 0 Ny
  Kristdemokraterna 8 0,24 -3 -0,09 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 1 0,03 -4 -0,12 0 0
Giltiga röster totalt 3 302 100,00 +11 — 61 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 2 0,06 +2 +0,06
Ogiltiga röster - blanka 48 1,43 +10 +0,29
Ogiltiga röster - övriga 3 0,09 +1 +0,03
Valdeltagande 3 355 81,35 +24 +1,72
Röstberättigade 4 124 — -59 —

Källa:[22]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Vuollerim 50,46 % 39,82 %
FJK Vuollerim 22,63 % 17,78 %
MP Jokkmokks Västra 17,81 % 13,60 %
SV Porjus 16,02 % 7,39 %
V Jokkmokks Västra 6,95 % 6,78 %
SD Porjus 22,27 % 6,75 %
M Porjus 18,75 % 5,03 %
L Jokkmokks Västra 2,00 % 1,79 %
C Vuollerim 0,92 % 0,51 %
KD Vuollerim 0,46 % 0,24 %
FI Jokkmokks Västra 0,48 % 0,27 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Politiska styren i Jokkmokks kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1995-1998[23] S SV
1999-mars 2001[23] S SV
mars 2001-2002[23] S M Ö[24]
januari 2003-december 2003[25] ALT V MP SV FP M C KD
2004-2006[26][27] S KD Ö[28]
2007-2010[23] V FP SV MP ALT C M
2011-2014[23] S FJK
2014-2018[18] S V
2018-[19] S V

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Sune Berg (KD) 2003[29] 16 februari 2004[30]
  Anna Hövenmark (V) 16 februari 2004[30] 9 mars 2004[31]
  Sune Berg (KD) 9 mars 2004 april 2004
  Sixten Eriksson[32] (S) sommaren 2004 31 december 2006
  Anna Hövenmark (V) 1 januari 2007[33] 31 december 2010
  Stefan Andersson (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Robert Bernhardsson (S) 1 januari 2015-

Samebefolkning och språk[redigera | redigera wikitext]

Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna skrivs ofta både på svenska och samiska.

I dag omfattas Jokkmokks kommun av minoritetsspråkslagstiftningen med avseende på samiska.

I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museet Ájtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.

Inför Sametingsvalet 2017 var 15,3 % av kommunens befolkning röstberättigade i valet, vilket var den högsta andelen i Sverige.[34]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De största arbetsgivarna är kommunen och Vattenfall samt ett antal lokala företag som till exempel Lapplands eltjänst och Jokkmokks korv. Traditionella samenäringar som renskötsel och förädling utgör också en förhållandevis stor del av arbetsmarknaden, dock ofta i form av binäring eller deltidsuppdrag.

Prospektering sker sedan hösten 2012 i en järnmalmsfyndighet i Kallak på en halvö i Lilla Luleälv, mellan Björkholmen och Randijaur, omkring 40 kilometer nordväst om Jokkmokk.[35][36]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Polcirkeln vid Jokkmokk.
Jokkmokks nya kyrka

Jokkmokk ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti.

Jokkmokk är mest känt för Jokkmokks marknad som äger rum den första torsdagen, fredagen och lördagen i februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.

Fjällanläggningen i Årrenjarka är ett populärt mål för främst skoteråkare. Det finns en skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och liftar, två restauranger och boende.

Konstnärer och slöjdare från Jokkmokks kommun[redigera | redigera wikitext]

Från Jokkmokks kommun kommer ett flertal framstående konstnärer, bland andra Cai Poulsen, Harriet Nordlund, Lars J:son Nutti och Lars Pirak. Författare: bland andra Anta Pirak, Hans Andersson, Yngve Ryd, Lilian Ryd, Maria Vedin och Nils Hövenmark. Musiker: bland andra Jokkmokks-Jokke, Jakob Hellman, Birgitta Svendén, Johan Märak, Andreas Viklund, Norrlåtar, Magnus Ekelund (Kitok), Maxida Märak, Zemya Hamilton och Deeva.

Bland många framstående samiska slöjdare bosatta i eller födda i Jokkmokk kan nämnas, förutom Lars Pirak och Johan Märak, Elsa Aira, Ellen Kitok Andersson, Martin Kuorak, Gunhild Tjikkom, Anna Stina Svakko, Jon Utsi, Per Aira, Sara Aira Fjällström, Jesper Eriksson, Reinie Fjällström, Patrik Hansson, Svea Länta, Irene Nutti, Leila Nutti, Katarina Rimpi, Lena Sandberg Johansson, Katarina Spiik Skum, Mikaela Unga Pirak, Mikael Pirak, Ole-Magnus Utsi, Ellenor Walkeapää, Lena Viltok, Maj-Doris Rimpi, Per-Ola Utsi, Monika Svonni och Katharina Unga[37]. Glaskonstnären Monica Edmondson har också rötter i Jokkmokks kommun precis som programledaren Jessica Almenäs.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en
  6. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 29 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50.  Libris 11193114
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  12. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ I kommunvalet 1991 fick Moderaterna och Folkpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster
  17. ^ i kommunvalet 2002 fick Alternativet och Vänsterpartiet lika många mandat men Alternativet fick fler röster.
  18. ^ [a b] ”Så här styrs kommunerna i Norrbotten”. Sveriges Television. 16 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sa-har-styrs-kommunerna-i-norrbotten. Läst 22 oktober 2018. 
  19. ^ [a b] Vikström, Jonny (10 december 2018). ”Klart – inget maktskifte i Jokkmokk”. www.nsd.se. https://www.nsd.se/nyheter/klart-inget-maktskifte-i-jokkmokk-nm4982663.aspx. Läst 16 december 2018. 
  20. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. kommun. https://www.jokkmokk.se/kommun-samhalle/kommun-och-Politik/politik-och-delaktighet/politisk-organisation/kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter/. Läst 22 november 2018. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. kommun. http://www.jokkmokk.se/kommun-samhalle/kommun-och-Politik/politik-och-delaktighet/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 2 februari 2018. 
  22. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Jokkmokk - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/10/index.html. Läst 22 oktober 2018. 
  23. ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  24. ^ De övriga var två vildar som tidigare tillhört Alternativet.
  25. ^ Sveriges Radio, 16 december 2003: Kvinnlig kommunalrådkandidat i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  26. ^ Sveriges Radio, 8 april 2004: Maktskifte i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  27. ^ Sveriges Radio, 22 december 2005: Maktskifte i Jokkmokk? Läst 11 januari 2016
  28. ^ De övriga var en vilde som tidigare tillhört Samernas Väl.
  29. ^ Dagens Nyheter, 13 november 2002: Åtta partier styr Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  30. ^ [a b] Sveriges Radio, 16 februari 2004 Läst 11 januari 2016
  31. ^ Sveriges Radio, 9 mars 2004: Länsrätten avsatte Jokkmokks kommunalråd Läst 11 januari 2016
  32. ^ Sveriges Radio, 19 juni 2006: Nyordning i Jokkmokks politiska styre Läst 11 januari 2016
  33. ^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
  34. ^ ”Jokkmokk har störst andel röstberättigade”. Sveriges Radio - Sameradion & SVT Sápmi. 6 april 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6668174. Läst 11 april 2017. 
  35. ^ Sveriges Radio Regionalt 10 september 2012 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  36. ^ Norrländska Socialdemokraten 11 oktober 2012
  37. ^ Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji (2009). DUODJIGUIDEN. Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. ISBN 978-91-976863-9-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Jokkmokks kommun i Norrbottens län
DistriktJokkmokks kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Kåbdalis · Mattisudden · Porjus (södra delen)
Övriga orter
v • r
Kommuner i Norrbottens län
Norrbotten län vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jokkmokks_kommun&oldid=46213518"