Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk. Kommunen gränser i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland.
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7] Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.[8]
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.[9]
Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.”[10]
Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.
Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska.[11] Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[12]
Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.
Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de samiska småskolorna.
Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.
| Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun 1810–2015[13][14] |
|
| År |
|
|
Folkmängd |
| 1810 |
|
1 332 |
| 1820 |
|
1 378 |
| 1830 |
|
1 337 |
| 1840 |
|
1 567 |
| 1850 |
|
1 885 |
| 1860 |
|
1 905 |
| 1870 |
|
1 983 |
| 1880 |
|
2 522 |
| 1890 |
|
3 256 |
| 1900 |
|
4 372 |
| 1910 |
|
5 416 |
| 1920 |
|
7 648 |
| 1930 |
|
7 530 |
| 1940 |
|
8 668 |
| 1950 |
|
10 744 |
| 1960 |
|
11 533 |
| 1970 |
|
7 993 |
| 1975 |
|
7 598 |
| 1980 |
|
7 087 |
| 1985 |
|
6 893 |
| 1990 |
|
6 726 |
| 1995 |
|
6 507 |
| 2000 |
|
6 019 |
| 2005 |
|
5 534 |
| 2010 |
|
5 170 |
| 2015 |
|
5 072 |
| Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 564, eller 11,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 086 den 31 december 2014).[15]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jokkmokks kommun 5 086 personer. Av dessa var 511 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling
Distrikt inom Jokkmokks kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[17]:
Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll, Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.
Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.
Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta inom kommunens gränser.
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Jokkmokks kommun.
| Nr |
Tätort |
Folkmängd |
| 1 |
Jokkmokk |
&&&&&&&&&&&02794.&&&&&02 794 |
| 2 |
Vuollerim |
&&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683 |
| 3 |
Porjus |
&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240 |
Centralorten är i fet stil.
Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994.
| Namn |
Tillträdde |
Avgick |
| |
Sune Berg (KD) |
2003[18] |
16 februari 2004[19] |
| |
Anna Hövenmark (V) |
16 februari 2004[19] |
9 mars 2004[20] |
| |
Sune Berg (KD) |
9 mars 2004 |
april 2004 |
| |
Sixten Eriksson[21] (S) |
sommaren 2004 |
31 december 2006 |
| |
Anna Hövenmark (V) |
1 januari 2007[22] |
31 december 2010 |
| |
Stefan Andersson (S) |
1 januari 2011 |
31 december 2014 |
| |
Robert Bernhardsson (S) |
1 januari 2015- |
|
| År |
Partier |
| 1995-1998[23] |
S |
SV |
| 1999-mars 2001[23] |
S |
SV |
| mars 2001-2002[23] |
S |
M |
Ö[24] |
| januari 2003-december 2003[25] |
ALT |
V |
MP |
SV |
FP |
M |
C |
KD |
| 2004-2006[26][27] |
S |
KD |
Ö[28] |
| 2007-2010[23] |
V |
FP |
SV |
MP |
ALT |
C |
M |
| 2011-2014[23] |
S |
FJK |
| Presidium 2015–2018 |
| Ordförande |
S
|
Robert Bernhardsson |
| Vice ordförande |
S
|
Birgitta Siljelöf |
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör Framtid i Jokkmokks kommun medan vänsterpartiet, miljöpartiet, liberalerna samt samernas väl har alla 1 ledamot vardera.[29]
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Catharina Johansson |
| Förste vice ordförande |
S
|
Sven Holmqvist |
| Andre vice ordförande |
MP
|
Hanna Sofie Utsi |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
S
|
Kerstin Hellgren-Tobiasson |
S
|
Jan Sjöberg |
| Kultur- och fritidsnämnden |
S
|
Claes Markusson |
S
|
Eva Öhlund |
| Samhällsbyggarnämnden |
S
|
Anna-Greta Kvickström |
| Barn- och utbildningsnämnden |
S
|
Sven Holmqvist |
S
|
Anna-Karin Kvickström |
Mandatfördelning i Jokkmokks kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
JFD |
SV |
SAM |
SD |
ALT |
FJK |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
7 |
18 |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
3 |
3 |
|
3 |
|
35 |
81,7 |
|
| 1973 |
7 |
13 |
|
|
8 |
1 |
|
|
|
|
3 |
1 |
|
2 |
|
35 |
84,1 |
|
| 1976 |
6 |
16 |
|
|
4 |
2 |
|
|
|
|
3 |
2 |
|
2 |
|
35 |
84,7 |
|
| 1979 |
4 |
18 |
|
1 |
3 |
2 |
|
|
|
|
3 |
2 |
|
2 |
|
35 |
84,2 |
|
| 1982 |
3 |
21 |
2 |
|
|
2 |
|
|
|
|
2 |
1 |
|
4 |
|
35 |
83,8 |
|
| 1985 |
3 |
20 |
1 |
|
|
2 |
|
|
|
|
2 |
3 |
|
4 |
|
35 |
82,3 |
|
| 1988 |
4 |
19 |
2 |
|
|
2 |
|
|
|
|
2 |
3 |
|
3 |
|
35 |
78,5 |
|
| 1991 |
3 |
17 |
1 |
|
|
3 |
|
|
|
|
2 |
4 |
1 |
4 |
|
35 |
81,5 |
|
| 1994 |
3 |
20 |
2 |
|
|
1 |
1 |
|
5 |
|
1 |
1 |
|
1 |
|
35 |
83,8 |
|
| 1998 |
5 |
16 |
|
|
|
2 |
|
|
9 |
|
|
1 |
1 |
1 |
|
35 |
80,31 |
|
| 2002 |
5 |
16 |
3 |
|
|
2 |
|
|
5 |
|
1 |
1 |
1 |
1 |
|
35 |
78,20 |
|
| 2006 |
7 |
14 |
2 |
|
|
2 |
|
|
1 |
|
1 |
3 |
|
1 |
|
31 |
78,45 |
|
| 2010 |
4 |
15 |
3 |
|
|
2 |
|
|
|
3 |
1 |
2 |
|
1 |
|
31 |
80,28 |
|
| 2014 |
2 |
14 |
4 |
|
|
2 |
|
1 |
|
5 |
|
2 |
|
1 |
|
31 |
79,63 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
| Parti |
Röstfördelning |
Mandatfördelning |
| Antal |
% |
+/− |
Antal |
+/− |
| |
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna |
1 424 |
43,27 |
−3,72 |
14 |
−1 |
|
Framtid i Jokkmokks kommun |
473 |
14,37 |
+5,26 |
5 |
+2 |
| |
Miljöpartiet de gröna |
455 |
13,83 |
+5,51 |
4 |
+1 |
| |
Folkpartiet liberalerna |
238 |
7,23 |
−0,17 |
2 |
+/−0 |
|
Samernas Väl |
220 |
6,68 |
−1,16 |
2 |
+/−0 |
| |
Vänsterpartiet |
214 |
6,50 |
−4,96 |
2 |
−2 |
| |
Sverigedemokraterna |
114 |
3,46 |
+2,55 |
1 |
+1 |
| |
Moderaterna |
105 |
3,19 |
−0,95 |
1 |
+/−0 |
| |
Centerpartiet |
32 |
0,97 |
−2,44 |
0 |
−1 |
| |
Kristdemokraterna |
11 |
0,33 |
+0,07 |
0 |
+/−0 |
| |
Feministiskt initiativ |
0 |
0,00 |
+/−0 |
0 |
+/−0 |
|
Övriga partier |
5 |
0,15 |
+0,01 |
0 |
+/−0 |
|
Totalt |
3 291 |
100,00 |
+/−0 |
31 |
+/−0 |
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| S |
Vuollerim |
53,61 % |
43,27 % |
| FJK |
Vuollerim |
19,80 % |
14,23 % |
| MP |
Jokkmokks Östra |
16,75 % |
13,83 % |
| FP |
Jokkmokks Västra |
10,79 % |
7,23 % |
| SV |
Porjus |
14,29 % |
6,68 % |
| V |
Jokkmokks Västra |
7,39 % |
6,50 % |
| SD |
Porjus |
9,92 % |
3,46 % |
| M |
Porjus |
11,51 % |
3,19 % |
| C |
Jokkmokks Västra |
1,39 % |
0,97 % |
| KD |
Vuollerim |
0,43 % |
0,33 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna skrivs ofta både på svenska och samiska.
I dag omfattas Jokkmokks kommun av minoritetsspråkslagstiftningen med avseende på samiska.
I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museet Ájtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.
Inför Sametingsvalet 2017 var 15,3 % av kommunens befolkning röstberättigade i valet, vilket var den högsta andelen i Sverige.[30]
De största arbetsgivarna är kommunen och Vattenfall samt ett antal lokala företag som till exempel Picab (IT-verksamhet) och Jokkmokks korv. Traditionella samenäringar som renskötsel och förädling utgör också en förhållandevis stor del av arbetsmarknaden, dock ofta i form av binäring eller deltidsuppdrag.
Provbrytning sker sedan hösten 2012 i en järnmalmsfyndighet i Kallak på en halvö i Lilla Luleälv, mellan Björkholmen och Randijaur, omkring 40 kilometer nordväst om Jokkmokk.[31][32]
Jokkmokk ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti.
Jokkmokk är mest känt för Jokkmokks marknad som går av stapeln i början av februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.
Jokkmokks kommun har fjällstugor i Kvikkjokk, hotellen i Porjus och Jokkmokk och en fjällanläggningen i Årrenjarka är populär. Det finns en mindre skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och starkt expanderande boende.
Från Jokkmokks kommun kommer ett flertal framstående konstnärer, bland andra Cai Poulsen, Harriet Nordlund, Lars J:son Nutti och Lars Pirak. Författare: bland andra Anta Pirak, Hans Andersson, Yngve Ryd, Lilian Ryd, Maria Vedin och Nils Hövenmark. Musiker: bland andra Jokkmokks-Jokke, Jakob Hellman, Birgitta Svendén, Johan Märak, Andreas Viklund, Norrlåtar, Magnus Ekelund (Kitok), Maxida Märak, Zemya Hamilton och Deeva.
Bland många framstående samiska slöjdare bosatta i eller födda i Jokkmokk kan nämnas, förutom Lars Pirak och Johan Märak, Elsa Aira, Ellen Kitok Andersson, Martin Kuorak, Gunhild Tjikkom, Anna Stina Svakko, Jon Utsi, Per Aira, Sara Aira Fjällström, Jesper Eriksson, Reinie Fjällström, Patrik Hansson, Svea Länta, Irene Nutti, Leila Nutti, Katarina Rimpi, Lena Sandberg Johansson, Katarina Spiik Skum, Mikaela Unga Pirak, Mikael Pirak, Ole-Magnus Utsi, Ellenor Walkeapää, Lena Viltok, Maj-Doris Rimpi, Per-Ola Utsi, Monika Svonni och Katharina Unga[33]. Glaskonstnären Monica Edmondson har också rötter i Jokkmokks kommun precis som programledaren Jessica Almenäs.
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 29 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50. Libris 11193114
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
- ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Dagens Nyheter, 13 november 2002: Åtta partier styr Jokkmokk Läst 11 januari 2016
- ^ [a b] Sveriges Radio, 16 februari 2004 Läst 11 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 9 mars 2004: Länsrätten avsatte Jokkmokks kommunalråd Läst 11 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 19 juni 2006: Nyordning i Jokkmokks politiska styre Läst 11 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
- ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
- ^ De övriga var två vildar som tidigare tillhört Alternativet.
- ^ Sveriges Radio, 16 december 2003: Kvinnlig kommunalrådkandidat i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 8 april 2004: Maktskifte i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 22 december 2005: Maktskifte i Jokkmokk? Läst 11 januari 2016
- ^ De övriga var en vilde som tidigare tillhört Samernas Väl.
- ^ Jokkmokk.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015
- ^ ”Jokkmokk har störst andel röstberättigade”. Sveriges Radio - Sameradion & SVT Sápmi. 6 april 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6668174. Läst 11 april 2017.
- ^ Sveriges Radio Regionalt 10 september 2012 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Norrländska Socialdemokraten 11 oktober 2012
- ^ Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji (2009). DUODJIGUIDEN. Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. ISBN 978-91-976863-9-6
Sverige
Finland
Norge
Thailand
Tyskland
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Syrien
Somalia
Iran
Danmark
Kina
Polen
Irak
/
Sovjetunionen
Turkiet
Bosnien och Hercegovina
Island
Wikimedia Commons har media som rör Jokkmokks kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
