Jokkmokks kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jokkmokks kommun
Kommun
Municipal building of Jokkmokk.jpg
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Jokkmokks kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortJokkmokk
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal19 334,08 kvadratkilometer ()[1]
- därav land17 600,86 kvadratkilometer[1]
- därav vatten1 733,22 kvadratkilometer[1]
Folkmängd4 766 ()[2]
Bef.täthet0,27 inv./km² (land)
Läge
Jokkmokk Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater66°37′00″N 19°50′00″Ö / 66.616666666667°N 19.833333333333°Ö / 66.616666666667; 19.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGällivare domkrets (–)
Bodens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2676[3]
Anställda525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2510
GeoNames2702996
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk.

Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta och nationalparken Sarek, en av kommunens fyra nationalparker, betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark. Det är också naturen – genom skog, vatten, turism och rennäring – som utgör basen för näringslivet.

Sedan kommunen bildades på 1970-talet har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna som mandatperioden 2018 till 2022 styr tillsammans med Vänsterpartiet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland och ungefär dubbelt så stor som landskapet Skåne.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över Akka, senvåren 2008

Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Akka, som av Svenska turistföreningen beskrivs som Lapplands drottning,[8] inom kommunens gränser. Det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.

Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Naturreservatet och Natura 2000-området Jelka-Rimåkåbbå bildades 2019,[9] och i och med detta så består hälften av kommunens yta av skyddad natur. Länsstyrelsens beslut om bildandet av naturreservatet överklagades av kommunen och Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson motiverade detta med orden "Vi har medborgare vars strömförsörjning är hotad. Vi fråntas möjlighet att planlägga områden och jobba för aktiv utveckling av besöksnäringen".[10] Förutom Jelka-Rimåkåbbå fanns det 64 naturreservat i kommunen år 2022.[11]

Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Muddus, Padjelanta[12] och Stora Sjöfallet.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Jokkmokks församling.

Distrikt inom Jokkmokks kommun

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt[14]Jokkmokk, Porjus och Vuollerim.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I förgrunden Porjus nya kraftverk, i bakgrunden Porjus gamla kraftverk.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Jokkmokks kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Jokkmokk &&&&&&&&&&&02794.&&&&&02 794
2 Vuollerim &&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683
3 Porjus &&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 35 från och med valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31, från valet 2018 till 25 och från valet 2022 till 23. Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970, 1976, 1979, 1988, 2006 och 2010, Jokkmokks fria demokrater i valet 1973, Moderaterna i valen 1982, 1985 och 1991.[15] I valen 1994–2002[16] var det näst största partiet Alternativet. I valen 2014 och 2018 blev Framtid i Jokkmokks kommun det näst största partiet.

Efter valet 2018 fanns fem av Sveriges åtta riksdagspartier representerade i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna har suttit i kommunfullmäktige sedan 1970, Miljöpartiet sedan 1988 (förutom mandatperioden 1998–2002 då man saknade representation) och Sverigedemokraterna sedan valet 2014. Centerpartiet fanns representerade i fullmäktige 1970–1994 samt 2002–2010 och Folkpartiet (senare Liberalerna) 1970 till 2014. Kristdemokraterna satt i fullmäktige efter valen 1991, 1998 och 2002. Utöver riksdagspartierna har Arbetarpartiet kommunisterna funnits representerade efter valet 1979 samt ett flertal lokala partier: Samernas Väl sedan valet 1970, Jokkmokks fria demokrater i valen 1973–1979, Samerna i valet 1994, Alternativet i valen 1994–2006 samt Framtid i Jokkmokks kommun sedan valet 2010.

Jokkmokks kommun styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i ett majoritetsstyre.[17] Styret fortsätter efter valet 2018 tack vare stöd från Sverigedemokraterna.[18]

År Partier
1995-1998[19] S SV
1999-mars 2001[19] S SV
mars 2001-2002[19] S M Ö[20]
januari 2003-december 2003[21] ALT V MP SV FP M C KD
2004-2006[22][23] S KD Ö[24]
2007-2010[19] V FP SV MP ALT C M
2011-2014[19] S FJK
2014-2018[17] S V
2018-[18] S V

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande FJK Tommy Isaksson Rensfeldt
Förste vice ordförande S Sven Holmqvist
Andre vice ordförande S Eva Näslund

Källa:[25]

Mandatfördelning i Jokkmokks kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPAPKJFDSVFJKÖVRSDALTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19707181333
718333
3581,7
31
197371381312
713832
3584,1
305
197661642322
61642322
3584,7
278
1979418132322
41832322
3584,2
278
198232122214
3212224
3583,8
2510
198532012234
3202234
3582,3
2510
198841922233
41922233
3578,5
2411
1991317132414
3173244
3581,5
2312
19943202115111
32025
3583,8
1817
199851629111
51629
3580,31
2213
20025163251111
516325
3578,20
2015
2006714221131
714223
3178,45
1516
2010415323121
4153232
3180,28
1813
2014214425121
2144252
3179,63
1615
201821032521
2103252
2581,35
1411
20222642423
2642423
2378,10
1310
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Robert Bernhardsson
Vice ordförande V Viktor Segerström

Källa:[26]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Sune Berg (KD) 2003[27] 16 februari 2004[28]
  Anna Hövenmark (V) 16 februari 2004[28] 9 mars 2004[29]
  Sune Berg (KD) 9 mars 2004 april 2004
  Sixten Eriksson[30] (S) sommaren 2004 31 december 2006
  Anna Hövenmark (V) 1 januari 2007[31] 31 december 2010
  Stefan Andersson (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Robert Bernhardsson (S) 1 januari 2015-

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Kerstin Hellgren-Tobiasson V Susanne Almqvist
Kultur- och fritidsnämnden S Mats Wennberg M Asbjörn Thunborg
Samhällsbyggarnämnden SV Lars-Ivan Tuolja S Anna-Greta Kvickström
Barn- och utbildningsnämnden SV Per-Olof Hedström S Margaretha Holmström
Valnämnden V Klas Bergman S Sven Holmqvist

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Vuollerim 42,40  % 28,49  %
FJK Vuollerim 26,18  % 19,13  %
MP Jokkmokks Västra 19,67  % 15,35  %
M Porjus 42,73  % 11,57  %
SD Porjus 10,00  % 7,99  %
V Jokkmokks Västra 9,17  % 7,82  %
SV Porjus 15,00  % 7,43  %
L Jokkmokks Västra 1,96  % 1,18  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Skog, vatten, turism och rennäring utgör basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet producerades omkring 10 procent av Sveriges elproduktion i just Jokkmokks kommun och kommunen var således Sveriges viktigaste vattenenergiproducent. Exempelvis finns rikets effektmässigt största vattenkraftverk, Harsprånget, i kommunen. Världsarvet Laponia är grunden för turistnäringen. Andra viktiga näringar är skogsbruk, träförädling, mekanisk industri och hantverksindustri.[32]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.

Statliga bolaget Vattenfall har 11 vattenkraftverk i kommunen.[33]

Det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf mining presenterade år 2011 en första analys av fyndigheter av järnmalm i Kallak. Av analysen framgår att företaget uppskattade tillgången till 600 miljoner ton.[34] Den gruva som planerades i området planerades ligga i ett av samernas renbetesområden vilket fick samhället att splittras i fråga: för eller emot en gruva.[35] Etableringen har utvecklats till Sveriges längsta gruvkonflikt, och inkluderar såväl samebyar som FN. Per år 2022 är frågan ännu inte avgjord.[36]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Polcirkeln vid Jokkmokk.

Jokkmokk ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti.

Jokkmokk 2005.

Jokkmokk är också känt för Jokkmokks marknad som äger rum den första torsdagen, fredagen och lördagen i februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.

Fjällanläggningen i Årrenjarka är ett populärt mål för främst skoteråkare. Det finns en skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och liftar, två restauranger och boende.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I kommunens södra del ansluter Länsväg 374 till Europaväg 45 som genomkorsar kommunen från söder till norr. Längs med Lilla Luleälven går Riksväg 97, som även den ansluter till Europaväg 45.[32] Riksväg 97 var också Sveriges nordligaste vägbas inom Bas 90-systemet och fungerade som en reservbas till Jokkmokks flygbas. Den byggdes 1979 och är inte längre i militärt bruk.[37] Genom kommunen går också Inlandsbanan[32] med station i Jokkmokk[38] och Stambanan med station i Murjek.[39]

Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster[redigera | redigera wikitext]

Porjus, år 1993.

I Jokkmokks kommun så har räddningstjänsten tre deltidsbrandkårer som är placerade i Jokkmokk, Porjus och Vuollerim.[40] Det finns även två räddningsvärn, i Kvikkjokk och i Kåbdalis.[41]

Vuollerims kyrka

I oktober 2020 sa Vattenfall upp ett avtal som de haft i cirka 25 års tid om att de finansierar deltidsbrandkårena i Porjus och Vuollerim.[33] Finansieringen har varit på cirka 2,2 miljoner kronor per år, och efter beslutet riskerar deltidsbrandkårerna att läggas ned under 2023 och ersättas med frivilliga räddningsvärn.[42]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun 1810–2020[43][44]
ÅrFolkmängd
1810
  
1 332
1820
  
1 378
1830
  
1 337
1840
  
1 567
1850
  
1 885
1860
  
1 905
1870
  
1 983
1880
  
2 522
1890
  
3 256
1900
  
4 372
1910
  
5 416
1920
  
7 648
1930
  
7 530
1940
  
8 668
1950
  
10 744
1960
  
11 533
1970
  
7 993
1975
  
7 598
1980
  
7 087
1985
  
6 893
1990
  
6 726
1995
  
6 507
2000
  
6 019
2005
  
5 534
2010
  
5 170
2015
  
5 072
2020
  
4 851
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

En ren i Jokkmokk.

Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna skrivs ofta både på svenska och samiska.

I dag omfattas Jokkmokks kommun av minoritetsspråkslagstiftningen med avseende på samiska.

Inför Sametingsvalet 2017 var 15,3 % av kommunens befolkning röstberättigade i valet, vilket var den högsta andelen i Sverige.[45]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 564, eller 11,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 086 den 31 december 2014).[46]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Jokkmokks kommun.[47]

Födelseland 31 december 2021[47]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&04176.&&&&&04 176 87,36 % 80,00 %
2 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 1,42 % 0,43 %
3 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 1,32 % 1,31 %
4 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 1,23 % 0,51 %
5 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 1,05 % 0,39 %
6 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 0,63 % 0,46 %
7 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,59 % 0,60 %
8 Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 0,56 % 0,13 %
9 Somalia Somalia &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 0,50 % 0,67 %
10 Colombia Colombia &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 0,48 % 0,13 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Musiker: bland andra Jokkmokks-Jokke, Jakob Hellman, Birgitta Svendén, Johan Märak, Andreas Viklund, Norrlåtar, Magnus Ekelund (Kitok), Maxida Märak, Zemya Hamilton och Deeva.

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Från Jokkmokks kommun kommer ett flertal framstående konstnärer, bland andra Cai Poulsen, Harriet Nordlund, Lars J:son Nutti och Lars Pirak.

Bland många framstående samiska slöjdare bosatta i eller födda i Jokkmokk kan nämnas, förutom Lars Pirak och Johan Märak, Elsa Aira, Ellen Kitok Andersson, Martin Kuorak, Gunhild Tjikkom, Anna Stina Svakko, Jon Utsi, Per Aira, Sara Aira Fjällström, Jesper Eriksson, Reinie Fjällström, Patrik Hansson, Svea Länta, Irene Nutti, Leila Nutti, Katarina Rimpi, Lena Sandberg Johansson, Katarina Spiik Skum, Mikaela Unga Pirak, Mikael Pirak, Ole-Magnus Utsi, Ellenor Walkeapää, Lena Viltok, Maj-Doris Rimpi, Per-Ola Utsi, Monika Svonni och Katharina Unga.[48] Glaskonstnären Monica Edmondson har också rötter i Jokkmokks kommun precis som programledaren Jessica Almenäs.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Författarförbund, tillsammans med en arbetsgrupp från Bágu čálliid searvi, samisk skribent- och författarförening presenterade år 2016 en strategiplan för samisk litteratur som inkluderade ett framtida samiskt författar- och litteraturcentrum, vilken skulle kunna förläggas i Jokkmokk. Som utgångspunkt användes projektet Samernas Författarskola vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk som drevs från 2014 till 2016.[49] Det samiska författarcentrumet realiserades genom Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi som bildades 2018.

Bland författare från Jokkmokk märks Anta Pirak, Hans Andersson, Yngve Ryd, Lilian Ryd, Maria Vedin och Nils Hövenmark.

Museum[redigera | redigera wikitext]

I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museet Ájtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Laponia är klassat som världsarv av Unesco sedan 1996, vilket bland annat motiverats med orden "Lapplands världsarv i norra Sverige, som alltsedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som en gång i tiden var mycket vanlig och har spår tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling".[50]

I kommunen listas också fyra kulturhistoriska byggnader av Norrbottens museumStaloluokta kyrkkåta, Porjus vattenkraftstation , Gamla telegrafen i Voullerim och Bio Norden i Jokkmokk.[51]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.”[52]

Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”STF Akka Fjällstuga”. Svenska Turistföreningen. http://www.svenskaturistforeningen.se/boende/stf-akka-fjallstuga/. Läst 9 oktober 2022. 
  9. ^ ”Jielkká-Rijmagåbbå”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/jielkka-rijmagabba.html. Läst 22 juni 2022. 
  10. ^ Nigéus, Marcus (12 september 2019). ”Jokkmokks kommun går vidare i striden om nytt naturreservat”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7297700. Läst 22 juni 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/sok.html. Läst 22 juni 2022. 
  12. ^ ”Nationalparkerna”. www.jokkmokk.se. https://www.jokkmokk.se/uppleva-gora/Friluftsliv/nationalparker/. Läst 22 juni 2022. 
  13. ^ ”Skyddad natur”. skyddadnatur.naturvardsverket.se. https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/sknat/?nvrid=2001219. Läst 23 juni 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ I kommunvalet 1991 fick Moderaterna och Folkpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster
  16. ^ i kommunvalet 2002 fick Alternativet och Vänsterpartiet lika många mandat men Alternativet fick fler röster.
  17. ^ [a b] ”Så här styrs kommunerna i Norrbotten”. Sveriges Television. 16 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sa-har-styrs-kommunerna-i-norrbotten. Läst 22 oktober 2018. 
  18. ^ [a b] Vikström, Jonny (10 december 2018). ”Klart – inget maktskifte i Jokkmokk”. www.nsd.se. Arkiverad från originalet den 11 december 2018. https://web.archive.org/web/20181211115722/https://www.nsd.se/nyheter/klart-inget-maktskifte-i-jokkmokk-nm4982663.aspx. Läst 16 december 2018. 
  19. ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  20. ^ De övriga var två vildar som tidigare tillhört Alternativet.
  21. ^ Sveriges Radio, 16 december 2003: Kvinnlig kommunalrådkandidat i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  22. ^ Sveriges Radio, 8 april 2004: Maktskifte i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  23. ^ Sveriges Radio, 22 december 2005: Maktskifte i Jokkmokk? Läst 11 januari 2016
  24. ^ De övriga var en vilde som tidigare tillhört Samernas Väl.
  25. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. kommun. https://www.jokkmokk.se/kommun-samhalle/kommun-och-Politik/politik-och-delaktighet/politisk-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 25 oktober 2020. 
  26. ^ ”Kommunstyrelsen”. kommun. https://www.jokkmokk.se/kommun-samhalle/kommun-och-Politik/politik-och-delaktighet/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 25 oktober 2020. 
  27. ^ Dagens Nyheter, 13 november 2002: Åtta partier styr Jokkmokk Läst 11 januari 2016
  28. ^ [a b] Sveriges Radio, 16 februari 2004 Läst 11 januari 2016
  29. ^ Sveriges Radio, 9 mars 2004: Länsrätten avsatte Jokkmokks kommunalråd Läst 11 januari 2016
  30. ^ Sveriges Radio, 19 juni 2006: Nyordning i Jokkmokks politiska styre Läst 11 januari 2016
  31. ^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
  32. ^ [a b c] ”Jokkmokk - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jokkmokk. Läst 23 juni 2022. 
  33. ^ [a b] Nyheter, S. V. T.; Nyberg, Micke (26 oktober 2020). ”Vattenfall säger upp avtal om brandvärn i Porjus och Vuollerim”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/vattenfall-sager-upp-avtal-om-brandvarn-efter-25-ar. Läst 26 november 2021. 
  34. ^ Nyheter, S. V. T. (14 november 2011). ”Malm i Jokkmokk har analyserats”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/malm-i-jokkmokk-har-analyserats. Läst 23 juni 2022. 
  35. ^ Sveriges Radio Regionalt 10 september 2012 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  36. ^ ”Här är turerna i Sveriges längsta gruvkonflikt”. Tidningen Näringslivet. https://www.tn.se/article/har-ar-turerna-i-sveriges-langsta-gruvkonflikt/. Läst 23 juni 2022. 
  37. ^ Försvarsmakten. ”De hemliga vägbaserna”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-hemliga-vagbaserna/. Läst 23 juni 2022. 
  38. ^ Inl, Destination; Östersund, sbanan ABBox 561Storsjöstråket 17SE-831 27. ”Jokkmokk – upplevelser & aktiviteter | Inlandsbanan”. Destination Inlandsbanan AB. https://res.inlandsbanan.se/jokkmokk. Läst 23 juni 2022. 
  39. ^ ”Resa”. www.jokkmokk.se. https://www.jokkmokk.se/turism/resa-hit/. Läst 23 juni 2022. 
  40. ^ Nyheter, S. V. T.; Nyberg, Micke (17 mars 2021). ”Vattenfalls miss gör att deltidsbrandkårer i Norrbotten inte läggs ned”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ingen-nedlaggning-i-ar-av-deltidsbrandkarerna-i-porjus-och-vuollerim. Läst 26 november 2021. 
  41. ^ ”Sirenen Nr 6 Oktober 2007”. Statens räddningsverk. 1 januari 2007. https://www.tjugofyra7.se/globalassets/sirenen/sirenen_2007_nr_06.pdf. Läst 26 november 2021. 
  42. ^ Nyheter, S. V. T.; Nyberg, Micke (17 november 2021). ”Vattenfall slutar betala – brandkårer i Porjus och Vuollerim läggs ned”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/vattenfall-slutar-betala-brandkarer-i-porjus-och-vuollerim-laggs-ned. Läst 26 november 2021. 
  43. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  44. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  45. ^ ”Jokkmokk har störst andel röstberättigade”. Sveriges Radio - Sameradion & SVT Sápmi. 6 april 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6668174. Läst 11 april 2017. 
  46. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  47. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  48. ^ Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji (2009). DUODJIGUIDEN. Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. ISBN 978-91-976863-9-6 
  49. ^ ”Nytt samiskt författar- och litteraturcentrum presenterades i Jokkmokk”. www.jokkmokk.se. 18 november 2016. https://www.jokkmokk.se/Nyheter-och-Event/Nyheter/kommun-och-samhalle/nytt-samiskt-forfattar--och-litteraturcentrum-presenterades-i-jokkmokk/. Läst 23 juni 2022. 
  50. ^ ”Laponia « Svenska Unescorådet”. unesco.se. https://unesco.se/laponia/. Läst 23 juni 2022. 
  51. ^ ”Jokkmokks kommun - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/jokkmokks-kommun.aspx. Läst 23 juni 2022. 
  52. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]