Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.[6]
Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.”[8]
Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska.[9] Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[10]
Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de samiska småskolorna.
Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 564, eller 11,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 086 den 31 december 2014).[13]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jokkmokks kommun 5 086 personer. Av dessa var 511 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]
Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll[källa behövs], Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.
Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 35 från och med valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31 och från valet 2018 till 25. Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970, 1976, 1979, 1988, 2006 och 2010, Jokkmokks fria demokrater i valet 1973, Moderaterna i valen 1982, 1985 och 1991.[16] I valen 1994-2002[17] var det näst största partiet Alternativet. I valen 2014 och 2018 blev Framtid i Jokkmokks kommun det näst största partiet.
Efter valet 2018 fanns fem av Sveriges åtta riksdagspartier representerade i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna har suttit i kommunfullmäktige sedan 1970, Miljöpartiet sedan 1988 (förutom mandatperioden 1998-2002 då man saknade representation) och Sverigedemokraterna sedan valet 2014. Centerpartiet fanns representerade i fullmäktige 1970-1994 samt 2002-2010 och Folkpartiet (senare Liberalerna) 1970 till 2014. Kristdemokraterna satt i fullmäktige efter valen 1991, 1998 och 2002. Utöver riksdagspartierna har Arbetarpartiet kommunisterna funnits representerade efter valet 1979 samt ett flertal lokala partier: Samernas Väl sedan valet 1970, Jokkmokks fria demokrater i valen 1973-1979, Samerna i valet 1994, Alternativet i valen 1994-2006 samt Framtid i Jokkmokks kommun sedan valet 2010.
Jokkmokks kommun styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i ett majoritetsstyre.[18] Styret fortsätter efter valet 2018 tack vare stöd från Sverigedemokraterna.[19]
Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna skrivs ofta både på svenska och samiska.
I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museetÁjtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.
Inför Sametingsvalet 2017 var 15,3 % av kommunens befolkning röstberättigade i valet, vilket var den högsta andelen i Sverige.[34]
De största arbetsgivarna är kommunen och Vattenfall samt ett antal lokala företag som till exempel Lapplands eltjänst och Jokkmokks korv. Traditionella samenäringar som renskötsel och förädling utgör också en förhållandevis stor del av arbetsmarknaden, dock ofta i form av binäring eller deltidsuppdrag.
Prospektering sker sedan hösten 2012 i en järnmalmsfyndighet i Kallak på en halvö i Lilla Luleälv, mellan Björkholmen och Randijaur, omkring 40 kilometer nordväst om Jokkmokk.[35][36]
Jokkmokk är mest känt för Jokkmokks marknad som äger rum den första torsdagen, fredagen och lördagen i februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.
Fjällanläggningen i Årrenjarka är ett populärt mål för främst skoteråkare. Det finns en skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och liftar, två restauranger och boende.
Bland många framstående samiska slöjdare bosatta i eller födda i Jokkmokk kan nämnas, förutom Lars Pirak och Johan Märak, Elsa Aira, Ellen Kitok Andersson, Martin Kuorak, Gunhild Tjikkom, Anna Stina Svakko, Jon Utsi, Per Aira, Sara Aira Fjällström, Jesper Eriksson, Reinie Fjällström, Patrik Hansson, Svea Länta, Irene Nutti, Leila Nutti, Katarina Rimpi, Lena Sandberg Johansson, Katarina Spiik Skum, Mikaela Unga Pirak, Mikael Pirak, Ole-Magnus Utsi, Ellenor Walkeapää, Lena Viltok, Maj-Doris Rimpi, Per-Ola Utsi, Monika Svonni och Katharina Unga[37]. Glaskonstnären Monica Edmondson har också rötter i Jokkmokks kommun precis som programledaren Jessica Almenäs.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
Sverige
Finland
Norge
Thailand
Tyskland
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Syrien
Somalia
Iran
Danmark
Kina
Polen
Irak
/
Sovjetunionen
Turkiet
Bosnien och Hercegovina
Island
Wikimedia Commons har media som rör Jokkmokks kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 