Nordisk bronsålderskultur
Nordisk bronsålderskultur var arkeologisk kultur i södra Skandinavien och nordligaste Tyskland under tiden 2000/1750–500 f.Kr.
Kulturen uppstod omkring 1750 f.Kr. som en fortsättning på stridsyxekulturen (en variant av snörkeramisk kultur) och klockbägarkulturen ,[1][2] samt genom influenser från centraleuropa, [3] Det senare inflytandet kom troligen från Uneticekulturen i nordvästra Tyskland.[4] inte minst vad gäller metallurgin. [5][6] Bronsåldern i Skandinavien kan sägas börja strax efter 2000 f.Kr. med den första introduktionen av bronsverktyg och en mer systematisk användning av brons från 1750 f.Kr.[7][8][9]
Den nordiska bronsåldern brukar delas in i sex olika perioder utifrån stilar och fyndkombinationer. Indelningen skedde runt år 1900 av den svenske arkeologen Oscar Montelius.[10] Hans tidsindelningar gjordes utifrån fyndkombinationer av föremål främst i Sverige men han gjorde jämförelser med hela Europa och Medelhavsområdet. Tidsindelningen har visat sig stämma överraskande bra med nya 14C-dateringar av fynd. De tre första perioderna (period I-III) utgör den äldre bronsåldern och period IV-VI utgör den yngre bronsåldern.
Period 1 av bronsåldern (1700–1500 f.Kr.) är ganska fattig på bronsfynd, och de flesta typerna av föremål från senneolitikum fanns fortsatt kvar, liksom bruket att bygga enkla hällkistor. Under period I, men också senare, förekommer importföremål både västerifrån, såsom Irland[11] och England, och från många olika områden söderifrån, bland annat från nuvarande Ungern och Rumänien. Pilefyndet är ett känt depåfynd från denna tidiga tid med föremål från västra Europa och även från Mellaneuropa.
Först vid övergången till period II runt 1500 f.Kr. kom det stora genombrottet för bronsåldern i Norden, vilket medförde att ett stort antal nya föremålstyper av brons ersatte de föregående föremålen i flinta. I gravarna deponerades mera brons som gravgåvor och det är i huvudsak föremål som är tillverkade i Skandinavien.
På 1000-talet f.Kr. hände något drastiskt kring Medelhavet – den sena bronsålderskollapsen. Nedgång drabbade den hettitiska kulturen, den mykenska kulturen och nya riket i Egypten ansattes hårt. Användningen av järn och delvis brustna handelsförbindelser skulle få konsekvenser i övriga Europa. I Centraleuropa övergick höggravskulturen till urnefältskulturen som möjligen var mindre aristokratisk. Urnegravarna kom också till Sverige. Introduktionen av brandgravar innebar inte att högar slutade byggas utan nya storhögar som Lusehøj, Hågahögen och Lugnarohögen anlades under yngre bronsålder och den nordiska bronsålderskulturen bestod.
Efter en ny klimatförändring omkring 850–760 f.Kr. och sedan ytterligare en plötslig klimatförändring omkring 650 f.Kr. tog bronsåldern snart slut. I Norden ersatte järnet successivt bronsen under 500-talet f.Kr. Under de kommande århundradena blir gravfynden fåtaligare och ibland helt fyndtomma. Tecken på lyx som guldfynd hittas inte och storhögar upphörde att uppföras.[12]
Kulturen följdes av förromersk järnålder (det mesta av södra Skandinavien) och Jastorfkulturen (norra Tyskland).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ Journal of Indo-European Studies Monograph Series, No. 56: Departure from the Homeland. 2009. sid. 111–140. https://www.academia.edu/236975. Läst 2 maj 2023
- ^ Kristiansen, Kristian; Larsson, Thomas B.. The Rise of Bronze Age Society. sid. 141. ISBN 9780521843638. https://books.google.com/books?id=di7Dc7Y1ETYC. Läst 21 december 2021
- ^ ”Breakthrough of the Nordic Bronze Age: Transcultural Warriorhood and a Carpathian Crossroad in the Sixteenth Century BC”. European Journal of Archaeology 17: sid. 602–633. April 2014. doi:. Arkiverad från originalet den 22 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220722011818/https://www.researchgate.net/publication/272312010_Breakthrough_of_the_Nordic_Bronze_Age_Transcultural_Warriorhood_and_a_Carpathian_Crossroad_in_the_Sixteenth_Century_BC. Läst 30 november 2020.
- ^ ”Mansion on the Hill – A Monumental Late Neolithic House at Vinge, Zealand, Denmark”. Journal of Neolithic Archaeology 19. 2017. Arkiverad från originalet den 20 april 2023. https://web.archive.org/web/20230420074449/https://www.jna.uni-kiel.de/index.php/jna/article/view/126. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Bronze Age Identities: Costume, Conflict and Contact in Northern Europe 1600–1300 BC”. Stockholm Studies in Archaeology: sid. 7–201. May 2007. Arkiverad från originalet den 10 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220710025346/http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:197017/FULLTEXT01.pdf. Läst 30 november 2020.
- ^ Ling, Johan; Persson, Per-Olof; Billström, Kjell (14 March 2013). ”Moving metals II: provenancing Scandinavian Bronze Age artefacts by lead isotope and elemental analyses”. Journal of Archaeological Science 41: sid. 107–129. doi:. Arkiverad från originalet den 23 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220323060706/https://www.shfa.se/Include/UltimateEditorInclude/UserFiles/Moving%20metals%20IIb%20%20provenancing%20Scandinavian%20Bronze%20Age%20artefacts.pdf. Läst 30 november 2020.
- ^ Kristiansen, Kristian (2010). Pathways to Power. sid. 169–192. doi:. ISBN 978-1-4419-6299-7. Läst 26 september 2022
- ^ Ancient Europe, 8000 B.C. to A.D. 1000: Encyclopedia of the Barbarian World. 2004. sid. 73. ISBN 0-684-80668-1
- ^ Nørgaard, HW; Pernicka, E; Vandkilde, H (2019). ”On the trail of Scandinavia's early metallurgy: Provenance, transfer and mixing”. PLOS ONE 14: sid. e0219574. doi:. PMID 31339904.
- ^ Oskar Montelius. ”Om tidsbestämningen inom Bronsåldern med särskild hänsyn till Skandinavien”. Vitterhetsakademins handlingar nr 13. https://ia800207.us.archive.org/21/items/omtidsbestamning30mont/omtidsbestamning30mont.pdf. Läst 10 mars 2023.
- ^ [https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-428059/ ”Sörmlands Läns Luseum (SLM) 18233 Brittisk irisk kantyxa av brons eller koppar, sen yngre stenålder eller tidig bronsålder”]. Sörmlands museum. 17 februari 2023. https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-428059/. Läst 10 mars 2023.
- ^ Engström, Ulrika (17 november 2014). ”Bronsåldern slutade med kollaps och massdöd”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-slutade-bronsaldern. Läst 10 mars 2023.