Hågahögen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hågahögen
(Kung) Björns hög
Gravhög
Haga 0309 004.jpg


Land Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Uppsala kommun
Socken Uppsala stad
Plats Hågadalen
Koordinater 59°50′12″N 17°35′11″E / 59.83668°N 17.58635°Ö / 59.83668; 17.58635
Höjdläge 25 m ö.h.
Kulturmärkning
Fast fornlämning
 - FMIS beteckn Uppsala 356:1(1)
Tillkomsttid 1000 f.Kr.
Ingår i Uppsala 356:1
Total höjd m
Diameter 45 m
Bredd 138 m

Hågahögen, även benämnd Björns hög och Kung Björns hög, är en gravhög från bronsåldern, belägen i Hågadalen i Bondkyrko socken strax väster om Uppsala. Gravhögen som är cirka 7 meter hög och 45 meter i diameter anlades omkring år 1000 f.Kr. Det är Skandinaviens guldrikaste bronsåldersgrav.[1]

Högen grävdes ut åren 1902–03, då även den blivande kungen Gustaf VI Adolf medverkade, under ledning av arkeologen Oscar Almgren. Man fann bland annat 52 olika gulddekorerade föremål, en del visserligen endast ytterst små fragment, varav ett var ett guldsmyckat svärd. Man fann även ett mantelspänne och guldspiraler som tydde på att en kvinna legat begravd i högen. Möjligen var graven därför ägnad två personer.[1]

Högen är den enda i sitt slag i Mellansverige: de närmaste jämförbara är LusehøjFyn i Danmark och i Seddin i norra Tyskland. Den stora mängden guld motsvaras närmast av gravar från Oders dalgång.[2]

Det krävdes ungefär 7 500 mandagars arbete att anlägga högen: underst ligger sten i ett fyra meter högt röse, och därpå ytterligare fyra meter grästorv, motsvarande mer än 6 fotbollsplaner. Efter att högen anlagts fortsatte den att användas: undersökningar av ytskiktet visar att eldar tänts på den, och på högen finns utströdda ben av främst ekorrar och hundar, men även nöt och svin samt ben från flera olika människor, däribland ett lårben som brutits så att märgen kommit fram.[3]

Vid tidpunkten för högens anläggande var platsen en utskjutande udde i en vik av Mälaren, som sträckte sig norrut och väster om nuvarande Uppsala. Hågahögen är belägen på ett gravfält där det finns ytterligare tre gravhögar, 24 runda stensättningar och två resta stenar. Längre ner längs den dåtida stranden finns fornborgen Predikstolen, längre upp längs stranden finns flera gravplatser och fornborgar men inget som kan mäta sig med den monumentala Hågahögen. Fynden påminner om fynd som gjorts vid utgrävningar i Ryssgärde.

Fynden från Hågahögen förvarades på Historiska Museet i Stockholm. I februari 1986 stals det berömda guldspännet från museet. Delar av det återfanns fyra månader senare på Narvavägen.[4]

Benämningen Kung Björns hög[redigera | redigera wikitext]

Den historiskt obekräftade kung Björn på Håga har i sentida traditionsstoff ansetts vara upphov till benämningen Kung Björns hög; denne skall ha levt under sen järnålder, och namnet är därför troligen sekundärt härlett. Benämningen "Kung Björns hög" är känd sedan 1600-talet och omnämns i skrift för först gången 1704.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Hågahögen
  1. ^ [a b] Hagerman (2011), sid. 141
  2. ^ Hagerman (2011), sid. 186
  3. ^ Hagerman (2011), sid. 182–183
  4. ^ Lamm, Jan Peder (3 december 1989). ”Fornvännen: Hågafyndet tyvärr aktuellt igen”. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/2628/1989_201.pdf?sequence=1. Läst 8 juni 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]