Norrlandsfönstret

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bland annat vädret har gjort att Norrland inte förknippats med fotboll. Intensivt snöfall i samband med pålandsvind i Sundsvall vid allsvensk kvalmatch mellan GIF Sundsvall och Gefle IF den 10 november 2010.

Norrlandsfönstret är en symbolisk sportterm i Sverige, som främst använts inom fotboll. Då minst ett lag från Norrland för tillfället tävlar i någon av Sveriges högsta divisioner talar man om att Norrlandsfönstret står öppet. Om däremot inget lag från Norrland för tillfället tävlar i aktuell högstadivision talar man om att Norrlandsfönstret är stängt.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Termen brukar avse herrfotboll och i synnerhet Allsvenskan, där lag från Norrland historiskt sett inte haft så många större framgångar, och det kunnat gå flera år mellan deltagande. Synsättet präglas av äldre tiders (fram till mitten av 1950-talet) förhållanden då lag från stora delar av Norrland inte tilläts delta i spel i högsta serien i fotboll och ishockey på grund av avstånden. Vädermässigt förknippades Norrland inte heller med fotboll.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I herrfotboll fick lag norr om Gästrikland fram till säsongen 1953/1954 inte spela högre än på tredjedivisionsnivå, och istället tävlade de främsta lagen i Norrländska mästerskapet.[1] De tio bäst placerade Norrlandslagen från tredjedivisionen föregående säsong utgjorde tillsammans den första historiska Division 2 Norrland 1953/1954. Segrare blev dock ett lag från Gästrikland, Sandvikens AIK, som inte omfattats av de tidigare reglerna, varför det allsvenska norrlandsfönstret förblev stängt ännu ett tag. Säsongen 1954/1955 var det Sandvikens IF som gick upp i Allsvenskan, men säsongen 1955/1956 blev Lycksele IF det första laget norr om Gästrikland som vunnit den näst högsta serien. Denna säsong gick dock inte segraren direkt upp i Allsvenskan, utan var tvungen att kvala. I kvalet förlorade Lycksele mot Gais med totalt 0–10, och fick därmed fortsätta i andradivisionen.

De följande säsongerna kvalade GIF Sundsvall (tre gånger), Skellefteå AIK, IFK Luleå (två gånger) samt IFK Holmsund till Allsvenskan utan framgång, innan GIF Sundsvall slutligen 1964 lyckades ta sig hela vägen till högsta serien – då begreppet "Norrlandsfönstret" myntades inför säsongen 1965 av Rudolf "Putte" Kock.[2]

När Östersunds FK i oktober 2015 kvalificerade sig för spel i Fotbollsallsvenskan 2016 stod det klart att serien för första gången skulle inkludera tre norrländska lag under samma säsong: Gefle IF, GIF Sundsvall och Östersunds FK. Östersunds FK blev samtidigt Jämtlands och hela inre Norrlands första lag i Allsvenskan, och blev 2017 det första norrländska laget (Gästrikland inräknat) som vunnit Svenska cupen.[3]

Undantag[redigera | redigera wikitext]

Termen används inte i de fall där den högsta serien är geografiskt indelad, och inte heller då lag från Norrland dominerar eller sedan länge är starkt etablerade i den högsta divisionen.

Inom damfotboll (som startade nationellt divisionsseriespel först år 1978) har det varit betydligt vanligare med norrländska lag i den högsta divisionen, med flera mästerskapstitlar därtill (av Sunnanå SK, Umeå IK och Piteå IF), och man har i stort sett aldrig talat om Norrlandsfönstret. En anledning till dessa framgångar sägs vara att damfotbollen inte har samma konkurrens från ishockeyn, gällande sponsorintresse och liknande, vilket utgör helt andra förutsättningar. På herrsidan har norrländska klubbar haft svårt att värva stjärnspelare, samtidigt som lokaluppfostrade sådana vanligen lockats söderut utan att återvända.[4][5]

I ishockey öppnades Sveriges högsta division för lag från hela Sverige från säsongen 1955/1956, och Skellefteå AIK kvalade in som första lag norr om Gävle. Termen användes i fortsättningen allt mindre, då de norrländska lagens stora framgångar de följande åren gjorde norrländska lag och framgångar mer självklara.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]